2012-10-25

Tillväxtanalys kapitalmarknadsråd hösten 2012

Myndigheten Tillväxtanalys har sedan 2011 uppdraget att ansvara för ett
kapitalmarknadsråd. Det övergripande syftet är att förbättra Tillväxtanalys information om nuläget i kapitalförsörjningsmarknaden för små och medelstora företag och i förlängningen därmed även ge ett förbättrat beslutsunderlag för regeringen.

Rådet 

Myndigheten har till rådets medlemmar utsett personer med marknadsnära erfarenhet av företagsfinansiering. Medlemmarna har utvalts med ett personligt mandat, baserat på individuell kunskap och erfarenhet, vilket följaktligen innebär att de inte representerar någon specifik organisation

Medlemmar per 2012-09-24
Lena Bäcker (Kronodirektör, Kronofogden)
Stig Engström (VD, grundare och majoritetsägare i Engcon AB)
Gusten Granström (styrelseordförande, Sparbanken Nord)
Agneta Marell (vicerektor samverkan och innovation, Umeå Universitet)
Christer Nilsson (Direktör, affärsängel, Christer Nilsson AB)
Eva Nordlander (VD Saminvest)
Peter Nygårds (Senior advisor)
Gunnar Olofsson (VD Inlandsinnovation AB)
Deltagande från Tillväxtanalys
Dan Hjalmarsson (GD, tillika rådets ordförande)
Jörgen Lithander (Analytiker, tillika rådets sekreterare

Erfarenheter och synpunkter som muntligen framkommer vid rådets möten är till stor nytta för Tillväxtanalys arbete och förståelse för sakområdet. Vid ett möte i början av 2012 beslutade rådet att även, med viss regelbundenhet, kortfattat kunna kommunicera sin uppfattning och sina kommentarer i skriftlig form. Rådet betonar att dessa dokument är deras egna och inte ska tolkas som publikationer från Tillväxtanalys.

Kapitalförsörjningsläget hösten 2012

Åtstramning, men ingen kris

  • Exportföretag påverkas av internationell konjunkturnedgång som ger osäkerhet och uppskjutna investeringar. Tillsammans med en stark krona resulterar det i minskad efterfrågan för svensk export.
  • Effekterna på kort sikt har inledningsvis varit små och huvudsakligen psykologiska. På lite längre sikt försvåras kapitalförsörjningen. Bankernas kapitaltäckningskrav påverkar utlåningskapaciteten negativt, i synnerhet för gruppen små- och medelstora företag.
  • Inledningsvis var vi tämligen opåverkade i Sverige, nu börjar fler kunder tveka inför investeringar. Signaler om osäkerhet påverkar företagens investeringsvilja. Marknaden avvaktar, var står banken, vilken räntenivå gäller? 
  • På längre sikt svårare och dyrare för företag att skaffa kapital. Det blir längre handläggningstid, mer jobb och tar längre tid att få besked.
  • Betalningsanmärkningar och antalet konkurser ökar. Även stora företag med många underleverantörer börjar nu drabbas. Antalet ansökningar om skuldsanering hos Kronofogden har nått sin hittills högsta nivå.

Kommentarer om kapitalförsörjningsmarknadens struktur och funktion
Banker

  • Statens ”marknadsandel” är i sammanhanget mycket liten. Bankrelationen är klart viktigast för företag. Banken är den motor som måste fungera.
  • Banksektorn utgör 90-95 procent av företagens finansieringsmarknad. Riskkapital i all ära, men viktigast är att bankväsendet fungerar. Finans-inspektionen får också en central roll.
  • Kan bankerna i större grad informera om och ”lotsa” företagaren vidare i strukturen av statliga främjandeaktörer? Alla företag har redan bank-kontakter och detta skulle minska ”sökkostnaderna”.

Förslag:

  • Utvidgat samarbete banker och offentligt kapital. En pilotverksamhet i detta utvecklas för närvarande i Malmfälten med deltagande av Sparbanken Nord och Inlandsinnovation. 

Affärsänglar

  • Viktigt med alternativa finansieringsmöjligheter, t.ex. affärsänglar
  • Investerare vill normalt investera i sitt närområde och ha “sina” företag inom räckhåll, vilket ur ett geografiskt kapitalförsörjningsperspektiv är ett betydelsefullt faktum.
  • Affärsänglar är med sin lokala förankring och kunskap en mycket viktig aktör på kapitalförsörjningsmarknaden.
  • Vi har för lite kunskap och statistik om affärsänglar. Dels avseende deras investeringsstruktur, dels om möjliga främjandeinsatser (skatteincitament och icke finansiella åtgärder).

Förslag:

  • Öka vår kunskap om affärsänglar och deras investeringsstruktur. Genomför utvärderingar. Undersök den internationella forskningsfronten avseende främjandeåtgärder, såväl finansiella som icke-finansiella.
  • Det behövs ett substantiellt skatteavdrag för fysiska personer (affärsänglar) som investerar i SME.
  • Professionalisera affärsänglarna, t.ex. genom att införa ett system med auktorisering. Erbjud utbildningsinsatser i investeringsupplägg, styrelsearbete, avtal, exitarbete etc.
  • Samla affärsänglar regionalt och skapa utbyte änglarna emellan. Kan förstärka motivet till investeringar genom att hitta andra att dela risk med samt addera ytterligare kompetens till investeringarna. 

De ”nya” företagen”

  • Företagsidéer som växer fram inom de ”nya” (”kreativa”) företagen kräver andra system och modeller än traditionell varuproduktion. Här har strukturerna inte hunnit med. Kapitalförsörjningssystemets förmåga behöver förbättras i detta avseende.
  • Vi behöver ett verifieringssystem för tjänstesektorn samt system som främjar tjänsteinnovationer. Befintliga stödfunktioner hänger inte ihop med den företagsstruktur vi vill ha.

Förslag:

  • Se över förordningarna som styr länsstyrelsernas stödmöjligheter så att de fullt ut omfattar även tjänsteinnovationer och företag inom nya näringar.
  • Uppmärksamma tjänsteföretagens/nya näringars roll inom ramen för tillväxtpolitiken.

Universitet

  • Universiteten har egna innovationsstödjande system. Många av idéerna är projekt som behöver lång tid innan de blir färdiga företag och ger avkastning. Det är en lång process innan bankerna kommer in. Dessa processer är därför beroende av mycket tidigt riskkapital.
  • Den kunskap och kompetens som finns vid våra universitet är en potential som skulle kunna nyttjas betydligt bättre än idag. Mer samverkan mellan universitet, näringsliv och offentlig sektor behövs. Involvera forskare och studenter i skarpa utvecklings/företagsprojekt. Skapa plattformar för möten. In med entreprenörer från näringslivet som skulle kunna ”förlösa” idéer/projekt med akademiskt ursprung. Forskare är inte alltid bra som entreprenörer. Hur kan vi stödja studenter och anställda på ett effektivare/bättre sätt?

Förslag:

  • Skapa en styrelsebank (kompetensbank) med forskare, exempelvis via samarbete med Styrelseakademien, som därigenom görs sökbara för uppdrag i näringslivet.
  • Utveckla offentligt finansierade riskkapitalfonder med särskilt uppdrag att finansiera såddfasen. Avkastningskravet för fonden bör vara lägre än normalt, med tanke på risknivån, men ställ med fördel krav på viss privat medfinansiering. Möjligt att söka kapital via EUs strukturfonder.
  • Uppmuntra mobilitet mellan akademi och näringsliv. Undersök t.ex. incitamentstrukturer som stödjer detta.
  • Öka kunskapen om kapital- och kompetensbehov för etablering och utveckling av avknoppningar inom nya och framväxande näringar.

Systemfrågor

  • Statliga insatser för kapitalförsörjning upplevs fragmentiserade. Svaga länkar/problem med samordning. Tydligare målformuleringar, bättre möjligheter till lärande. En statlig översyn pågår, men det tar för lång tid från beslut om utredning till genomförande.
  • Tydliga roller i statliga myndigheter. Systemet är svåröverskådligt och utmärks av många, icke samverkande, aktörer.
  • Staten har mestadels när statliga medel allokerats låtit tjänstemän bedöma småföretags framtida förmåga i finansieringsärenden. Låt i stället marknadserfarenhet och kompetens leda satsningar. Staten kan ta rygg på marknadens aktörer genom olika varianter av saminvesteringar.
  • Varför är lånegarantier så lite utnyttjat som finansieringsinstrument i Sverige?
  • Sverige har under en tid underinvesterat i infrastruktur. Offentlig sektor bör kunna fungera som en balans/motvikt när den privata marknaden sviktar (kontracyklisk funktion).
  • Antalet studieplatser vid universitet och högskolor bör inte minska. Sedan 2008 har det funnits 10 000 extra studieplatser vid högskolor och universitet, en satsning som tar slut i år. Nyligen har dock regeringen i sitt budgetförslag för 2013 presenterat en treårig tillfällig satsning på utbildningsplatser som delvis återställer omfattningen. Satsningen innebär realt att 4 200 av de tidigare 10 000 extra studieplatserna behålls under de tre kommande åren.
  • Företag kan ha tillfälliga problem som leder till ”onödiga” konkurser med åtföljande arbetslöshet och andra problem med spridningseffekter. Möjlighetsinriktad företagsrekonstruktion är ett sätt att undvika sådana konsekvenser.
  • Det måste finnas en politisk enighet/tydlighet. Det finns ett stort behov att skapa stabilitet och reducera osäkerheten.

Förslag:

  • Det är fortsatt viktigt med satsningar på nya studieplatser för högskolor och universitet då söktrycket fortfarande ökar samtidigt som vi har en finansiell oro och risken för nedgång i konjunkturen kvarstår/är stor.
  • Öka finansieringsmöjligheter i det svenska systemet genom lånegarantier. Goda internationella erfarenheter finns (t.ex. Tyskland och USA).
  • Pilotförsök, våga pröva nya insatser i begränsad skala, t.ex. geografiskt.
  • Inrätta regionala innovationsråd där universitet, bank och näringsliv blir en resurs i att granska, bedöma, ge råd och delfinansiera relevanta projekt.
  • Tänkbara investeringar (infrastruktur och utbildningar) ska vara klara att direkt sättas igång i lågkonjunktur. Timing är viktigt.
  • Möjlighetsinriktad företagsrekonstruktion är ett verktyg som kan utvecklas ytterligare.
  • Utvärdera satsningar på att ta tillvara ”serieentreprenörer”. Vad har varit framgångsrikt i andra länder? Vad kan vi ta till oss i Sverige?
  • Öka mängden utvärderingar inom tillväxtpolitiken, såväl för selektiva insatser som mera systeminriktade.