2009-05-20

Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket

Tillväxtanalys är i huvudsak positiv till Statskontorets utredning och delar deras slutsats att det finns behov av att öka de miljöanalytiska resurserna.

Ang. Statskontorets rapport 2009:3 – Miljöekonomiskt arbete vid Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys är i huvudsak positiv till Statskontorets utredning och delar deras slutsats att det finns behov av att öka de miljöanalytiska resurserna, liksom till en förstärkning av samverkan mellan myndigheterna. Statskontorets inventering och utvärdering är dock, som de själva påpekar, avgränsad till KI:s, SCB:s och Naturvårdsverkets miljöekonomiska arbete och tar sin utgångspunkt i regeringsuppdragen som dess myndigheter fick 1992. Sedan 1992 har hållbar utveckling och klimatfrågan fått en betydligt större tyngd och är i dag en fråga som berör alla myndigheters uppdrag. Sedan 1992 har också myndighetsstrukturen förändrats och nya myndigheter tillkommit. Ett förslag om hur regeringskansliets analysstöd inom det miljöekonomiska området bör dimensioneras och organiseras bör därför kompletteras med en mer djuplodande utredning som tar sin utgångspunkt i en mer komplett och uppdaterad lägesbeskrivning.

En förstärkning av KI, som Statskontorets utredare föreslår, innebär i första hand en förstärkning av Finansdepartementets analysstöd som per definition, utifrån KI:s uppdrag, i hög grad är avgränsat till konjunkturanalyser baserade på strikt nationalekonomisk teori och allmänna jämviktsanalyser. Dessa har begränsade möjligheter att analysera delar av de scenarier och kontrafaktiska analyser som är av intresse inom miljö- och klimatområdet då de förändringar vi står inför kan komma att ligga utanför ramen för hittills inträffade nivåer. Till Finansdepartementets resurser hör även expertgruppen för miljöstudier. Vår bedömning är att det snarare finns behov av att stärka de miljöekonomiska analysgrupper som byggts upp inom övriga myndigheter och som alla bidrar med kompletterande perspektiv. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har t ex ett bredare utvärderingsuppdrag samt i uppdrag att bedriva internationell policyspaning bl.a. genom fysisk närvaro i strategiska länder. Ur ett näringspolitiskt perspektiv ser vi ett särskilt starkt behov av en förstärkning av långsiktiga och strukturella miljöekonomiska analyser baserade på en bredare teoribas.

Det strukturella tillväxtperspektivet kompletterar det nationalekonomiska perspektivet med bland annat företagsekonomiska, ekonomhistoriska, ekonomisk geografiska, statsvetenskapliga och naturvetenskapliga utgångspunkter. Ur detta perspektiv bör snarare Näringsdepartementets och i viss mån även Miljödepartementets myndigheter tillföras ytterligare resurser. Ett exempel på behovet av kompletterande kunskap är mer detaljerad information om hur generella regleringar påverkar företag och regioner. En turistort i fjällvärlden med hög belastning under ett fåtal månader per år kan t ex av generell lagstiftning tvingas till för kommunen stora investeringar som ytterst ökar skatteuttaget från de värden det lokala näringslivet skapar. Samtidigt styr den generella lagstiftningen till åtgärder som har låg eller ingen ekologisk nytta, eftersom den ej beaktar de klimat- och avrinningsförhållanden som gäller denna ort. Varmed kommunen tvingas till en kännbar investering som kostar konkurrenskraft för det lokala näringslivet och lokal samhällsservice, utan att någon miljövinst erhålls eller t o m en negativ total miljöeffekt kan uppstå.

En av KI:s funktioner som lyfts fram av utredningen är att vara en ”brygga” till forskningen. De har också i uppdrag att inte bara bedriva analysverksamhet på vetenskaplig nivå utan också att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter. Vår bedömning och uppfattning är att de flesta myndigheter utgör bryggor till forskningen genom nära samverkan med forskare och uttalade målsättning att bygga på vetenskaplig grund och utföra analyser som håller vetenskaplig kvalitet. Tillväxtanalys överlåter dock, utom i undantagsfall, det merarbete en vetenskaplig publicering innebär till de medverkande forskarna. Vi delar Statskontorets bedömning att en viktig uppgift som myndigheterna har är att vara en brygga mellan forskning och politik. Möjligtvis skulle denna funktion behöva göras mer explicit och tydlig. Ett av regeringens motiv och målsättningar vid myndighetsöversyner är och har varit att minska dubbelarbetet och därmed öka effektiviteten. Slutsatserna av de översyner som hittills blivit klara är dock att dubbelarbetet avseende analysverksamheterna inte varit så stora. Att analyser sker i separata grupper med olika perspektiv säkerställer istället att problem blir belysta från mer en ett perspektiv och ökar den sammanlagda kvaliteten på kunskapsunderlagen. Tillväxtanalys är positiv till utredningens förslag om att bilda ett rådgivande miljöekonomiskt råd. Vi ser dock hellre en samverkansgrupp med syfte att säkerställa informations- och kunskapsutbyte mellan myndigheternas miljöanalysverksamheter snarare än att, så som vi tolkar förslaget, vara en referensgrupp relativt KI:s arbete.

Sammanfattningsvis anser Tillväxtanalys att ett mer generellt förslag om hur regeringskansliets analysstöd inom det miljöekonomiska området bör dimensioneras och organiseras måste baseras på en mer djuplodande analys och uppdaterad lägesbeskrivning. Vi vill samtidigt poängtera att Statskontorets utredning bidragit till att lägga grunden för en sådan analys och identifierat flera frågeställningar och upplevda behov såsom behovet av att det framtida analysstödet kompletteras med en bredare teori- och metodbas samt empiriskt underlag.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit Eva Alfredsson.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör