2010-11-29

PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin

Tillväxtanalys anser att det går att förbättra den geografiska analysen och det går att ge en bättre statistisk bild.

Ang Remittering av Post- och Telestyrelsens rapport – PTS förslag på indikatorer för uppföljning av bredbandsstrategin.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys lämnade i oktober 2010 rapporten ” IT i landsbygder – IT-användning med fokus på mikroföretag” till regeringen. I rapporten beskrivs bl.a. vad myndigheten anser kan förbättra kommande uppföljning av regeringens bredbandstrategi.

Den kartläggning som Tillväxtanalys gjorde ger en kompletterande bild av hur tillgänglighet till och användning av bredband ser ut för små företag i gles- och landsbygder. Den metod som användes för att beskriva detta var dels en geografisk beskrivning av den teoretiska bredbandstillgången till olika kapaciteter (bygger på data från Post- och Telestyrelsen), dels genomförda intervjuer av småföretagare och kommunföreträdare i gles- och landsbygdskommuner. Dessutom utfördes en enkätundersökning av SCB på uppdrag av Tillväxtanalys och .SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur).

I samband med att rapporten utarbetades gjordes tre avstämningar med aktuella handläggare på PTS för information och diskussion kring uppdraget. Avstämningar gjordes även med SCB. Ett gemensamt möte mellan PTS, SCB och Tillväxtanalys anordnades också.

De problem som identifierades i rapporten rörde framförallt tillgång till tillräcklig accesskapacitet; dvs. det räcker inte med enbart tillgång till bredband, det måste också vara tillgång till säkert och stabilt bredband både för upp- och nedladdning för att människor och företag ska känna tillit till att det fungerar på ett bra sätt. Mobila lösningar är inte lika tillförlitliga som fasta lösningar via fiber.

Tillväxtanalys kartläggning visade att det i stort sett enbart är de stora tätorterna som har tillgång till en kapacitet på 100 Mbit. Ju längre perifert ett område ligger från tätort, desto sämre är tillgången på bredband. Detta gäller områden i hela landet och inte enbart i Norrlands inland, även om de geografiska avstånden är störst där. Skärgårdarna, i detta fall öar utan fast landförbindelse, behöver behandlas särskilt, då de oftast inte ingår i kommunernas redovisning över bredbandsutbyggnad.

Tillväxtanalys konstaterade också att det finns två huvudsakliga åtgärdskategorier med syfte att öka tillgång till och användning av IT; dels åtgärder som på olika sätt syftar till att stimulera infrastrukturutbyggnad, dels åtgärder som syftar till att höja kompetensen och öka medvetenheten om nyttan av att använda IT, varav den första, stödmässigt, prioriterats i dagsläget.

Förslag till förbättrad uppföljning av utbyggnad och nyttjande av bredband 

Inledningsvis tillstyrker Tillväxtanalys de förslag till indikatorer som PTS angett för att följa upp bredbandsstrategin. Tillväxtanalys har dock identifierat två huvudsakliga förbättringsområden att jobba vidare med. Dels går det att förbättra den geografiska analysen, dels går det att ge en bättre, mer fullödig, statistisk bild.

Bättre samordning mellan myndigheter och bidragsformer samt stöd till utbildningsinsatser efterfrågades även i den telefonenkät som Tillväxtanalys genomförde till företagare och kommunala näringslivschefer under sommaren 2010. 

Mer detaljerad geografisk beskrivning och analys

Tillväxtanalys genomgång visar att det går att göra en mer detaljerad och nyanserad beskrivning av hur bredbandstillgången ser ut i landets olika delar. Här kan ett fortsatt samarbete mellan PTS och Tillväxtanalys etableras genom att Tillväxtanalys tillgänglighetsmodell används i kombination med PTS bredbandskartläggning.

Statistik bör kompletteras med djupintervjuer

Den statistik som finns tillgänglig kommer alltid att ha en stor eftersläpning eftersom teknikutvecklingen inom IT-området sker snabbt. Det är därför otillräckligt att följa utvecklingen endast utifrån statistiska data. Därför är det viktigt att komplettera statistiska data med djupintervjuer för att följa behov av och användning av Internet och hur det pågående teknikskiftet utnyttjas. Urvalet bör vara relativt stort och enkäter/intervjuer skulle förslagsvis göras vart tredje år. När det gäller företagares användning bör urvalet dessutom kompletteras med företagare från de areella näringarna, då dessa näringar inte har inkluderats i tidigare undersökningar som utförts av SCB. Urvalet bör även vara så stort att det speglar bransch och branschtillhörighet.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Inger Normark.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör