2011-09-27

Etappmål i miljömålssystemet och Miljömålen på ny grund

Tillväxtanalys är positiv till de ambitiösa svenska miljömålen och anser att dessa bör ha högsta prioritet.

Ang Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets rapport Miljömålen på ny grund (rapport 6420)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har anmodats lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys är en av de nya myndigheterna inom det reviderade miljömålssystemet. Myndighetens uppdrag är att genom analyser och utvärderingar ta fram kunskapsunderlag för en hållbar näringslivsutveckling och tillväxt vilket har direkt bäring på miljömålssystemets arbete; speciellt det nya miljömålssystemets etappmål vars syfte är att konkretisera den samhällsomvandling som behöver ske för att generationsmålen skall kunna uppnås. Utifrån Tillväxtanalys ansvarsområde handlar detta om att konkret analysera den strukturomvandling som krävs.

 Myndigheten väljer här att bistå med följande övergripande synpunkter: 

  1. Myndigheten är positiv till de ambitiösa svenska miljömålen och anser att dessa bör ha högsta prioritet. Miljön, och därmed miljömålen, är avgörande för en god ekonomisk utveckling. En frisk miljö är förutsättningen för hög produktivitet och avkastning från ekosystemtjänster (avkastning från till exempel marina resurser). Att inte uppnå miljömålen innebär såväl negativa konsekvenser för avkastningen som hälsorelaterade kostnader och kostnader för att åtgärda uppkomna skador. Ekonomi och uppfyllandet av miljömålen handlar således i grunden om samma sak, en god resurshållning.
  2. Det är positivt att det nya miljömålssystemet tagit ett steg mot en genomförandestrategi i och med att etappmålen enligt intentionen i instruktionerna skall konkretisera den samhällsförändring som krävs för att uppnå målen. I praktiken har detta dock inte realiserats. Etappmålen har snarast karaktären av delmål. Mer resurser bör sättas på att ta fram ett analysunderlag som kan användas för att uppfylla intentionerna med etappmålen. En möjlighet skulle vara att ta fram kontrafaktiska analyser, d.v.s. analyser av vilka förändringar av produktionssystemet (strukturomvandling) som skulle kunna leda till att generationsmålen nås. Tillväxtanalys bedömning är att väl genomförda kontrafaktiska analyser skulle kunna visa på möjligheter för måluppfyllelse inom flera områden då många miljöproblem hänger ihop med varandra. En strukturomvandling som genomförs för att uppnå klimatmålen kommer till exempel att få till följd att flera andra miljömål uppfylls.
  3. För att säkerställa miljöeffektivitet d.v.s. att miljömålen nås måste de tydligare kopplas till produktionssystemets utveckling och därmed till näringspolitiken. Genom en teknik- och näringslivsorienterad och i många fall även geografiskt differentierad implementering av de åtgärder som skall leda till måluppfyllelse skapas förutsättningar för en politik som är teknikgenererande, samhällsekonomiskt effektiv och konkurrenskraftig. Bara genom noggranna analyser och utvärderingar kan struktur-omvandlingen genomföras på ett sätt som på bästa sätt tar vara på styrkeområden och komparativa fördelar.
  4. En brist med miljömålssystemet är att det inte är utformat med sikte på att det skall vara utvärderingsbart. Detta är förståeligt då systemet bygger på sakansvar uppdelat på många myndigheter som på kort tid utformat de nya etappmålen. Resurser bör avsättas för en ordentlig genomgång och analys av hur etappmålen skulle kunna utvecklas så att de både uppfyller intentionerna och kan följas upp och utvärderas.
  5. Tillväxtanalys vill avslutningsvis trycka på betydelsen av att etappmål och måluppfyllnad vid utvärderingen 2012 kommuniceras på ett pedagogiskt och transparent sätt. 

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit Martin Flack. I beredningsgruppen ingick även Eva Alfredsson, och Peter Vikström, avdelningschef. 

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör