2012-01-23

EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014 – 2020

Tillväxtanalys anser att integreringen av EU’s åtgärder vad gäller
forskning och innovation i ett övergripande program (Horizon 2020) med
tre motiv (Scientific Excellence, Industrial Leadership och Societal
Challenges) i sig är positiv även om det idag finns åtskilliga frågor om
implementeringen av programmet.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har erhållit ovanstående remiss för utlåtande. Tillväxtanalys begränsar sitt remissvar till nedanstående kommentarer.

Tillväxtanalys anser att integreringen av EU’s åtgärder vad gäller forskning och innovation i ett övergripande program (Horizon 2020) med tre motiv (Scientific Excellence, Industrial Leadership och Societal Challenges) i sig är positiv även om det idag finns åtskilliga frågor om implementeringen av programmet. Det föreligger idag många initiativ och det är sannolikt av vikt att inte automatiskt, utan ordentlig analys, överföra samtliga dessa från det sjunde ramprogrammet (FP7) till Horizon 2020. Av vikt är också att den ovan nämnda integrationen får reella effekter och minskar det ”gap” som finns mellan forskning och innovation. Ett flertal olika mekanismer måste självklart förekomma men det är betydelsefullt att dessa är redskap för implementeringen av Horizon 2020 och inte har egenvärden i sig.

Förslaget att förstärka det europeiska forskningsrådet (ERC) är positivt men möjligen är förstärkningen inte tillräcklig. Satsningar på forskningsinfrastruktur och forskarmobilitet (geografisk och mellan organisationstyper) är mycket betydelsefulla. Det vore önskvärt att inte enbart förbättra de direkta finansiella villkoren till och möjligheterna för mobilitet utan också det internationella ramverket vad gäller exempelvis socialförsäkringssystem. Detta gäller inte minst mobilitet mellan EUs medlemsstater och länder utanför EU. Detta är en viktig men komplicerad fråga i en värld där kunskapsflöden mellan länder blir allt mer betydelsefullt för att bibehålla den vetenskapliga och industriella konkurrenskraften.

Satsningar på dyrbar forskningsinfrastruktur är av stor vikt och här bör samordning med nationella initiativ eftersträvas där så är lämpligt. Vidare behövs analyser över vilka investeringar i ny forskningsinfrastruktur som behövs och hur dessa kan göras kostnadseffektiva samt tillgängliga för såväl den akademiska forskningen som SME:s. Bilateral tillgång till offentligt finansierad forskningsinfrastruktur i länder utanför EU bör även diskuteras vidare.

Satsningarna på att stimulera fler SME:s till forskning och innovation genom deltagande i SBIR-liknande program (Small Business Innovation Research) är intressanta men även här är programformulering och implementering centrala att diskutera för att programmen skall ha de avsedda effekterna. Att inkludera SBIR-initiativ i program under bland annat Societal Challenges och Enabling Industrial Technologies torde vara positivt. Det specifika programmet för innovation i SME’s (Cirka 0,7 miljarder Euro) är dock, relativt sett, litet givet Horizon 2020s sju år långa löptid och den stora europeiska marknaden. Vi kan dock idag emellertid inte bedöma hur stora de sammantagna SBIR-liknande initiativen för SME:s kommer att bli i Horizon 2020.

Det är av stor vikt att man under Societal Challenges på ett effektivt och relevant sätt klarar av att möta de identifierade samhälleliga utmaningarna (exempelvis runt hållbar utveckling) på ett effektivt sätt, samt att prioriteringarna uppdateras löpande. Då många utmaningar är av global karaktär är det också mycket betydelsefullt att EU proaktivt arbetar för att möta dessa tillsammans med länder utanför EU. Överhuvudtaget anser Tillväxtanalys att en mer väldefinierad strategi för internationellt samarbete bör övervägas för Horizon 2020 med tydliga motiv och även kopplingar till Science Diplomacy. Horizon 2020 behöver vidare mer aktivt förhålla sig till det ökade inslaget av globala värdekedjor och den ökande internationaliseringen inom forskning och innovation. Problematiken är komplicerad med bland annat en disparitet mellan de offentliga styrmekanismerna som ofta är nationella samtidigt som forskning och innovation alltmer utförs i internationella nätverk.

Horizon 2020’s fokus på regelförenklingar och att minska byråkrati, inte minst för forskare, innovatörer och SMEs är lovvärt. Genomförandet bör följas upp för att säkerställa att de avsedda effekterna nås. Det är av stor vikt att minska den administrativa bördan såväl vid ansökningar, i finansierade projekt, och under beslutsprocesser. Horizon 2020 har bland annat ambitionen att korta behandlingstiden för ansökningar med 100 dagar. Tillväxtanalys anser att ambitionerna kunde vara ännu högre ställda.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit avdelningschef Enrico Deiaco och analytiker Martin Wikström.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör