2012-03-30

Företagsskatteutredningens delbetänkande

Utredningen borde i högre grad ha grundat analysen och förslagen på
forskning kring finansiering av entreprenörskap och innovationer och hur skatteincitament kan främja detta.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har ombetts lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys finner det angeläget att utreda möjligheterna att på ett samhällsekonomiskt och effektivt sätt stimulera utbudet av riskkapital. Utredningen har dock i sitt delbetänkande inte nått ända fram och Tillväxtanalys kan därför inte tillstyrka något av utredningens förslag i sin nuvarande form.

Myndighetens ståndpunkt grundar sig på följande:

Utredningen borde i högre grad ha grundat analysen och förslagen på de senaste decenniernas forskning kring finansiering av entreprenörskap och innovationer och hur skatteincitament kan främja detta. Tillväxtanalys har lyft fram sambandet mellan och betydelsen av entreprenörskap och innovationer i rapporten Entreprenörskap och innovationer (Tillväxtanalys Rapport 2009:11) där modern forskning på området lyfts fram och det diskuteras vilka tillväxtpolitiska slutsatser som kan dras, bland annat avseende kapitalförsörjningssystemet.

Konsekvensanalysen i utredningen bör kompletteras med en utförlig cost-benefit analys, så att tillräckligt underlag erhålls för avvägningen mellan risken för skatteundandragande och vinsterna av ett ökat utbud av riskkapital. Vidare skulle det också tydligare framgått hur skatteincitamentet påverkar tillgången till riskkapital och hur riskviljan hos individer och företag påverkas. Analysen skulle syfta till att se i vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna leder till att olika typer av investerare satsar mer av vilande kapital eller omfördelar sina investeringar från mindre till mer riskfyllda objekt, vilket innebär att det totala utbudet av riskvilligt kapital ökar.

Utredningen borde även i större utsträckning ha analyserat hur riskkapitalavdrag är utformade i andra länder och dragit nytta av dessa erfarenheter, bland annat avseende motiv, utformning och hur man undviker skatteundandragande. Tillväxtanalys har i två rapporter (Staten och riskkapitalet, Tillväxtanalys Rapport 2010:01, Kompetent kapital – Tre länder, tre försök, Tillväxtanalys Rapport 2011:05) belyst kapitalförsörjningsinsatser i olika länder. Erfarenheterna från Skottlands Co-investment fund visar att förekomsten av riskkapitalavdrag varit avgörande för de insatser som genomförts.

Tillväxtanalys framhåller vikten av att främja långsiktigt ägande vid utformningen av skatteincitament, något som utredningen i högre grad borde tagit hänsyn till vid utformningen av förslagen. Tillväxtanalys är tveksam till att begränsa skatteincitamenten efter företagsstorlek, utan förordar i stället ett takbelopp. Därigenom blir avdraget mer betydelsefullt för mindre företag, men man undviker i större utsträckning godtyckliga gränsdragningar och tröskeleffekter.

Emissionskrediten innebär att företag kan skjuta upp att betala en del av arbetsgivaravgiften under en period av fem år. Tillväxtanalys anser att detta kan vara en belastning för företagen när det blir dags att återbetala skulden, vilket kan hämma företagets fortsatta utveckling eller försätta företaget på obestånd.

Tillväxtanalys stödjer inte något av de nuvarande förslagen, men föredrar ett förslag riktat till fysiska personer framför företag. Tillväxtanalys delar ledamoten Åsa Hanssons och andras reservationer om att ett definitivt riskkapitalavdrag är en åtgärd som skulle kunna få en mer kraftfull effekt på entreprenörskap och innovationer än de förslag som läggs fram i delbetänkandet. Om syftet är att öka det totala utbudet av riskkapital så är en åtgärd inriktad mot investerare mer effektiv än en som är riktad mot företaget. Vidare skulle ett riskkapitalavdrag vara gynnsamt för affärsänglar, vars stora betydelse för riskkapitalförsörjningen lyfts fram i olika studier, bland annat av OECD (Financing High-Growth Firms – The Role of Angel Investors, OECD, 2011). 

I motsats till ett riskkapitalavdrag skapar emissionskrediten enbart en hävstång av befintliga investeringar men skapar svaga incitament för att öka det totala utbudet av riskkapital.

Tillväxtanalys stödjer inte förslaget att skatteincitamentet finansieras genom att slopa representationsavdraget. Konsekvenserna av detta utreds inte tillräckligt i betänkandet, bland annat avseende hur det påverkar andra reformer som till exempel sänkt mervärdeskatt för restaurangtjänster. Dessutom innebär ett slopande av representationsavdraget en överfinansiering av förslaget som inte är motiverad. Samtidigt ökar kostnaden för alla företag, även de som inte är aktuella för riskkapitalinvesteringar. Tillväxtanalys menar att utredningen skulle ha analyserat alternativa finansieringssätt av reformen. Dessutom skulle en fördjupad konsekvensanalys ha gett ett bättre underlag för att bedöma de samhällsekonomiska kostnaderna och intäkterna från förslagen, vilket kan ge vägledning om hur de bör finansieras.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Shahid Quoreshi och avdelningschef Peter Vikström.

Dan Hjalmarsson
Generaldirektör