2014-01-31

Kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (GBER)

Tillväxtanalys föreslår att Näringsdepartementet, innan det beslutas om precis hur Sverige skall möta de nya kraven om transparens, inbjuder till en diskussion mellan berörda myndigheter.

Ang Remiss av kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (GBER)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Sammanfattning

Tillväxtanalys har valt att endast beakta och ge synpunkter om de föreslagna ändringarna i bestämmelserna kring statsstödets tillsyn.

Myndigheten välkomnar de ökade kraven på transparens vad gäller statliga stöd som inte behöver notifieras av kommissionen (NBER). Tillväxtanalys har i övrigt inga synpunkter på själva remissen.

Tillväxtanalys föreslår däremot att Näringsdepartementet, innan det beslutas om precis hur Sverige skall möta de nya kraven om transparens (givet att föreslagna ändringar av regelverket blir skarpa), inbjuder till en diskussion mellan berörda myndigheter.

Bakgrund

Tillväxtanalys noterar att i stort sett alla små stödordningar faller utanför kommissionens krav på obligatoriska utvärderingar. Dels faller i princip alla NBER-stöd utanför, dels ligger sedan tidigare alla stödordningar ”av mindre betydelse” utanför (de utgör tekniskt sett inte statligt stöd). Tillväxtanalys anser att det trots detta finns ett näringspolitiskt intresse av att även dessa två klasser av stödordningar dokumenteras så att de blir utvärderingsbara.

Kommissionen föreslår nu bland annat att mikrodata skall presenteras om alla individuella stödmottagare som under en NBER-stödordning mottagit minst € 200 000. Om remissen går igenom kommer det därför att krävas ett inte oväsentligt arbete för svenska myndigheter att svara upp mot detta.

Samtidigt finns det sedan tidigare en önskan om att mikrodata över näringspolitiska insatser, ur utvärderingssynpunkt, bör samlas i en databas (med samma stränga sekretesskrav som gäller för alla databaser vid myndigheter som Statistiska centralbyrån och Tillväxtanalys).¹

Tillväxtanalys föreslår därför att Näringsdepartementet, innan det beslutas om precis hur Sverige skall möta de nya kraven om transparens, inbjuder till en diskussion mellan berörda myndigheter. Det föreslagna mötet bör handla om huruvida det nu är möjligt att uppnå två syften med samma handling. När ett visst minimum av arbete nu antagligen kommer att behöva utföras för att möta kommissionens förslag är det rimligt att myndigheterna samtidigt ser över möjligheterna att sammanställa en databas som möjliggör goda utvärderingar av även de relativt sett små näringspolitiska åtgärderna. Kortfattat skulle detta kunna innebära att data om, i första hand, alla enskilda mottagare av stöd under NBER- stödordningar sammanställs (och inte bara data över mottagare som fått mer än € 200 000 i stöd).

För att en databas skall ”möjliggöra goda utvärderingar” menar Tillväxtanalys att den som minimum skall innehålla: 1) Personnummer eller organisationsnummer och CFAR-nummer på stödmottagaren. 2) Detaljerad information om vilket typ av stöd som gavs. 3) Hur stort stödet var. 4) Datum när stödet gavs.   

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit Andreas Kroksgård. Avdelningschef Sofia Avdeitchikova har också deltagit i ärendets handläggning.

Dan Hjalmarsson, Generaldirektör

¹ Se t.ex. uppdrag 1 i Tillväxtanalys regleringsbrev för budgetåret 2010

(http://www.esv.se/sv/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=12112länk till annan webbplats)