2015-04-23

Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 – fokusområden

Tillväxtanalys är positivt till att Naturvårdsverket valt att arbeta med fokusområden. I rapporten saknas dock en tydlig deklaration av vilken ambitionsnivå som analysen/utvärderingen har.

Ang. Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2015 – fokusområden

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys har valt att lämna synpunkter på fokusområdet ”Näringslivets miljöarbete”.

Rapporten är en del i en regelbundet återkommande utvärdering av arbetet med att nå Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Nytt för 2015 års utvärdering är att man valt ut tre områden inom vilka man vill ge en mer djupgående analys av utvecklingen då dessa områden i hög grad påverkar möjligheten att nå miljökvalitetsmålen.

Tillväxtanalys är positivt till att Naturvårdsverket valt att arbeta med fokusområden. I rapporten saknas dock en tydlig deklaration av vilken ambitionsnivå som analysen/utvärderingen har.

I utvärderingssammanhang brukar man skilja på enklare uppföljningar, processutvärderingar och mer ambitiösa resultat- och effektutvärderingar.¹

Utvärderingar kan till exempel delas in i följande kategorier:

  • Uppföljningar av insatser - En beskrivning av vilka resurser som avsatts för en viss aktivitet och vilka aktiviteter som genomförts
  • Utvärderingar av genomförandeprocesser (processutvärdering)
  • Utvärdering av resultat - Har insatser lett till något resultat för den omedelbara målgruppen?
  • Utvärderingar av effekter - Har insatsen lett till någon bestående påverkan på insatsens målvariabel?
  • Samhällsekonomiska bedömningar av insatsens nytta
  • Integrerade utvärderingar (som delar två eller flera av ovanstående syften)

Utifrån det övergripande syftet att vara en djupgående analys av fokusområdet har rapporten brister.

Tillväxtanalys ställer sig frågande till valet av rapportens huvudsakliga underlag: intervjuer med företag, hållbarhetsredovisningar och underlag från svenskt näringsliv.

Urvalet kräver kompletterande underlag för att kunna fylla den funktion som fokusområdet syftar till. Uppfattningar behöver styrkas med statistik och fakta samt sättas i ett större sammanhang där åtgärder relateras till de mål som ska uppnås.

En analys av företagens miljöarbete bör utgå ifrån att det inte går att förutsätta att viljan att minska miljöpåverkan leder till åtgärder som faktiskt minskar dessa. Inom ekonomisk forskning analyseras diskrepanser mellan ”stated preference” och ”revealed preference”.

Rapporten listar insatser utan att systematiskt och kritiskt granska insatsernas resultat relativt målen. Drivkrafter listas men inte hinder. För att utvecklingen ska gå i riktning mot ökad hållbarhet är en förutsättning att drivkrafterna väger tyngre än hindren. I rapporten analyseras inte denna avgörande frågeställning.

Slutsatserna i rapporten uppfattas som motsägelsefulla. Samtidigt som man drar slutsatsen att ”Miljöarbetet i näringslivet i hög grad bidrar till att samhället närmar sig miljökvalitetsmålen” dras slutsatsen att ”Det inte går att säga att miljöarbetet innebär att företagen håller på att ta sig och samhället till hållbar utveckling”.

Det är positivt att man i rapporten på flera ställen poängterar skillnaderna mellan relativa och absoluta miljöeffekter. Positivt är att man i det avslutande analyskapitlet konstaterar ”utan omställningstryck blir det ingen omställning. Incitamenten att ställa om måste vara starkare än incitamenten att inte ställa om”. Detta analytiska perspektiv bör dock integreras tydligare i rapportens övriga avsnitt.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Eva Alfredsson. I ärendets handläggning har även t.f. avdelningschef Björn Falkenhall deltagit.

Jan Cedervärn

Vikarierande generaldirektör

¹ Se t ex Tillväxtanalys (2012) Miljödriven näringslivsutveckling - Några grundläggande utgångspunkter för en verksam, effektiv och lärande politik. Rapport 2012:02