2015-08-19

Högre utbildning under tjugo år

Tillväxtanalys befarar att det befintliga systemet delvis brister i att identifiera och åtgärda utbildningar som inte levererar vad studenterna efterfrågar. Utredningen bör därför kompletteras med en analys av orsakerna till att studenter hoppar av sina utbildningar och hur det påverkar utbildningsutbudet.

Ang. Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Utredaren har gjort ett omfattande arbete och Tillväxtanalys tycker att utredningen ger en god bild av hur högre utbildning utvecklats i Sverige under de senaste 20 åren. Samtidigt anser Tillväxtanalys att utredningens relativt ensidiga fokus på att beskriva dimensioneringen, utan hänsyn till dess effekter på utbildningskvalitet och studenternas användbarhet, väcker frågor kring slutsatsernas och rekommendationernas relevans. Det här väcker även frågor kring beställningens utformning och i vilken utsträckning utredningen kan användas för att anpassa dimensioneringen och utveckla dimensioneringssystemet?

Utredningen kommer till slutsatsen att studenternas efterfrågan är väl tillgodosedd genom det befintliga dimensionerings- och resurstilldelningssystemet och att det i stor utsträckning är studenternas efterfrågan som styr utbildningsutbudet. Enligt utredningen är ökningen av antalet program ett tecken på att lärosätena är extremt känsligt för studenters önskemål eftersom resurstilldelningen baseras på att studenter söker till, registrerar sig på och genomför utbildningar. Tyvärr håller många utbildningar låg kvalitet. Det här gäller framförallt ingenjörs- och teknikutbildningarna där UKÄ visat att ungefär en tredjedel av utbildningarna inte håller måttet.[1] Tillväxtanalys anser att man bör beakta slutsatsen att många lärosäten, efter högskolereformen 1993, agerat opportunistiskt och skapat trendiga utbildningar med låg kvalitet, för att locka studenter. 

Den här bilden bekräftas även av många teknik- och industriföretag som anser att det blivit svårare att rekrytera nyexaminerade ingenjörs- och teknikstudenter från svenska lärosäten och att kvalitén på högre utbildning sjunkit under de senaste åren.[2] Det här är en oroande utveckling då tillgången på kompetens bland annat har stor inverkan på företags beslut om satsningar på forskning och utveckling.[3] En undersökning av 188 svenska företag, gjord av konsultföretaget PwC, visar att 50 procent av företagen ser kompetensförsörjning som sin främsta utmaning.[4] Tillväxtanalys ställer sig därför frågande till utredningens slutsats att arbetslivets behov är tillgodosett och endast pekar ut de underdimensionerade vård- och lärarutbildningarna som undantag. Mot bakgrund av den kraftiga ökningen av antalet ingenjörs- och teknikutbildningar efterfrågar Tillväxtanalys ett resonemang kring riskerna med överdimensionering av utbildningar och dess inverkan på utbildningarnas kvalitet och studenternas användbarhet.

Vidare visar statistik från SCB att många studenter hoppar av sina program. År 2009 påbörjade 20 410 personer ett yrkes­program på hög­skole­nivå på minst halv­fart. Av dem hoppade samman­lagt 30 procent av sina program.[5] En del av dessa avhopp är, som utredningen beskriver, kopplade till att studenter byter program eller tar studieuppehåll. Men ett avhopp kan även vara resultatet av att en utbildning inte levererat vad studenten efterfrågat. Tillväxtanalys ser ett problem i att utredningen endast tar hänsyn till söktryck och utbildningsval när man bedömer om studenternas efterfrågan är tillgodosedd.

Utredningen beskriver hur enskilda studenter ofta upplever att de inte kan påverka utbildningsutbudet men kommer till slutsatsen att det inte är ett problem att då studenterna kollektivt genom sina utbildningsval påverkar utbudet på sikt. Tillväxtanalys gör en annan tolkning och befarar att det befintliga systemet delvis brister i att identifiera och åtgärda utbildningar som inte levererar vad studenterna efterfrågar. Utredningen bör därför kompletteras med en analys av orsakerna till att studenter hoppar av sina utbildningar och hur det påverkar utbildningsutbudet. Här efterlyser Tillväxtanalys även ett resonemang kring hur studenter som hoppar av utbildningar, som inte levererat det som efterfrågats, ska kunna göra sin röst hörd gentemot framtida sökande. En sådan transparens skulle bidra till att fler sökande väljer en utbildning som motsvarar vad de förväntat sig.

Tillväxtanalys stödjer utredningens rekommendation att främja arenor för återkommande och systematisk dialog mellan lärosäten och arbetslivs-organisationer och anser att det här ska tydliggöras som en del i lärosätenas uppdrag. Samtidigt uppfattar Tillväxtanalys att dialogen mellan det privata näringslivet och lärosätena redan idag är relativt god och att framförallt storföretagen engagerar sig i att utforma högre utbildning. Från företagens perspektiv är det snarare bristen på rörlighet mellan högre utbildning och näringslivet som förs fram som ett problem. Tillväxtanalys menar att en viktig del i att skapa ett väldimensionerat utbud av bland annat teknik- och ingenjörsutbildningar är att koppla institutionernas resurstilldelning till hur många studenter med relevant arbetslivserfarenhet som väljer att läsa på masternivå. Denna lösning skulle höja utbildningskvalitén eftersom lärosätena skulle tvingas möta efterfrågan från studenter med relevant arbetslivserfarenhet. Det skulle även kunna innebära att masterutbildningar i större utsträckning ses som fortbildning av företag. Under hösten 2015 kommer Tillväxtanalys närmare studera hur andra länder arbetar med arbetslivsanknytning inom högre utbildning.

Trots att vi bara befinner oss i början av digitaliseringen spås den revolutionera högre utbildning. Vi ser redan idag hur antalet MOOC:s (Massive Open Online Courses) ökar kraftigt [6] och ungefär 42 procent av den framtida produktivitetstillväxten beräknas komma från digitaliseringen.[7] Utredningen refererar förvisso kortfattat till MOOC:s men Tillväxtanalys menar att digitaliseringen kan komma att få långt mer genomgripande konsekvenser för dimensioneringen än de som är relaterade till MOOC:s. I USA ser vi exempel på hur nya aktörer börjar ta sig in på marknaden för högre utbildning med innovativa onlineplattformar. Dessa plattformar experimenterar med nya affärsmodeller som bland annat innefattar ny pedagogik och förbättrad matchning mot arbetsmarknaden.[8] Tillväxtanalys skulle gärna sett att digitaliseringens inverkan på dimensioneringen av högre utbildning hade berörts ytterligare.

Det är välkommet att utredningen lyfter fram det internationella perspektivet för att ytterligare stärka Sveriges konkurrenskraft inom högre utbildning. Omvärldsanalyser och kontaktskapande på plats är viktiga delar av detta och Tillväxtanalys följer och analyserar den internationella utvecklingen inom området.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Carl Wadell. I ärendets handläggning har även avdelningschef Enrico Deiaco deltagit.

Jan Cedervärn

Vikarierande generaldirektör

[1]http://www.uka.se/nyheter/entredjedelavteknikochingenjorsutbildningarnahallerintemattet.5.575a959a141925e81d17e0.html

[2] Internationalisering av FoU i Sverige-baserade multinationella industriföretag, Tillväxtanalys, 2015

[3] Kunskapsekonomi på sluttande plan? En undersökning av företagens FoU i Sverige, Svenskt Näringsliv, April, 2015

[4] http://www.pwc.se/sv_SE/se/verksamhetsutveckling/assets/kompetensbrist-i-tillvaxtmotorn-2015.pdf

[5] http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Avhopp-fran-hogskolan-vanligare-bland-dem-som-kommer-direkt-fran-gymnasiet/

[6] Massive Open Online Courses – en omvärldsanalys i fyra länder, Tillväxtanalys, 2014:08

[7] Digitaliseringens bidrag till tillväxt och konkurrenskraft i Sverige, Tillväxtanalys, 2014:13

[8] Mer än bara MOOC:s – hur onlineutbildningar påverkar den amerikanska universitetssektorn, Ratio, Rapport nr 16, januari, 2015