2015-09-25

Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande

Tillväxtanalys ställer sig undrande till nyttan att dela in Sverige i sju regiontyper. Detta eftersom regionerna i det slutgiltiga fördelningsförslaget sedan grupperas efter tre nivåer. Det finns därmed inget behov av en finare detaljeringsgrad än så.

Ang. Promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har följande synpunkter på förslag och material i rubricerat PM.

Synpunkter på föreslagen regionindelning

Regionindelningen som ska ligga till grund för olika bidragsnivåer föreslås utgå från de FA-regioner som Tillväxtanalys tillhandahåller, med vissa undantag. Syftet med förslaget anges vara att FA-regionerna håller ihop en funktionell arbets- och bostadsmarknad. Den egna regionindelningen ska även revideras med jämna mellanrum.

Tillväxtanalys tycker det är rimligt att man vill utgå från funktionella arbets- och bostadsmarknader då man ska dela in Sverige i regioner med rätt till olika stödnivåer av det slag som diskuteras här. Det ska även i sammanhanget poängteras att FA-regionerna inte gör anspråk på att utgöra en bild av funktionella bostadsmarknader. Tillväxtanalys anser dock att det i detta fall inte är lämpligt att använda FA-regionerna som regionalt underlag. Detta eftersom de inte till fullo står för en faktisk och observerad funktionell arbetsmarknad. FA-regionerna står för en förmodad och antagen funktionell arbetsmarknad på sikt, givet ett antal antaganden. Den regionindelning som beskriver den faktiska funktionella arbetsmarknaden givet de attribut som här definierats som en funktionell arbetsmarknad är SCB:s LA-indelning. Av denna anledning skulle SCB:s LA-indelning utgöra ett lämpligare regionalt underlag.

SCB uppdaterar LA-indelningen årligen. Eftersom man föreslår att den regionindelning som ska användas här, ska revideras med jämna mellanrum talar även detta för att SCB:s LA-indelning skulle passa bättre som regional utgångspunkt istället för FA-regionerna.

Tillväxtanalys tolkar undantagen från FA-indelningen som att de syftar till att beskriva funktionella sammanhang som inte fångas av Tillväxtanalys FA-indelning. Det kan i detta fall röra sig om exempelvis befolkningstillväxt, bostadsbrist eller liknande. Även detta talar för att användningen av SCB:s LA-indelning skulle vara mer lämpad än FA-regionerna, då det är en indelning som har färre inbyggda antaganden och på så sätt ligger närmare grunddata och därmed är mer transparent. Detta gör att det skulle bli lättare att lägga till antaganden i den regionskapande modellen/principen med bibehållen transparens.

Tillväxtanalys ställer sig undrande till nyttan att dela in Sverige i sju regiontyper. Detta eftersom regionerna i det slutgiltiga fördelningsförslaget sedan grupperas efter tre nivåer. Det finns därmed inget behov av en finare detaljeringsgrad än så. Ett argument för en finare detaljeringsgrad skulle kunna vara att man vill ha geografiskt sammanhängande regioner, men även ett sådant krav saknar i detta sammanhang betydelse. Om man nöjde sig med att ha endast tre regiontyper skulle arbetet med att revidera indelningen bli enklare. Ytterligare en vinst med bara tre regiontyper istället för sju regioner, där fem regioner ges samma bidragsnivå, skulle vara ökad transparens i den regionskapande modellen/principen genom att färre kategorier skulle behöva hanteras.

Inomregionala skillnader

Det ska påpekas att det kan finnas bättre alternativ även till LA-indelningen i detta sammanhang. Detta eftersom LA-indelningen utgår från kommuner och kommunerna i sig kan ha mycket olika behov av de bostäder som diskuteras i detta förslag i sina respektive delar och tätorter. Att utgå från en indelning där kommunen är den minsta geografiska beståndsdelen kan i alla de fall som berör kommuner som till ytan är stora och som täcker flera tätorter vara en för grov indelning. För att komma runt detta problem skulle en tänkbar lösning exempelvis kunna vara att utgå från statistik kopplad till SCB:s tätortsindelning. Även ett sådant tillvägagångssätt skulle kunna leda till en indelning i endast tre regiontyper, men där man tagit hänsyn till inomkommunala skillnader. Detta skulle dock kräva tillgång till bl.a. befolkningsdata på en finare nivå än kommunnivå.

Studentbostäder

Ett av huvudsyftena med investeringsstödet är att stimulera uppförandet av fler studentbostäder. Varken FA-regionerna eller LA-indelningen fångar studenters levnadsrum, varför ingen av dessa regionindelningar per definition är lämpade ur den aspekten. Då är istället uppgifter om avstånd och restider till relevanta utbildningsinstitutioner intressanta och borde utgöra ett grundläggande attribut i regionframställningen.

Tillväxtanalys förslag till regionindelningsmetod

Tillväxtanalys föreslår att grunden för regionindelningen som diskuteras här bör vara SCB:s LA-indelning eller SCB:s tätortsindelning.

LA-indelningen som utgångspunkt

LA-indelningen revideras varje år och utgår från aktuell arbetsmarknadsstatistik. Detta innebär att LA-indelningen ger en konstaterad bild av den mellankommunala arbetsmarknadsstrukturen med avseende på bostad och arbetsställe. Således skulle Boverket, som föreslås ansvara för regionindelningens aktualitet, skulle kunna spegla observerade förhållanden istället för att utgå från en skattad och prognostiserad bild av hur den funktionella arbetsmarknaden antas se ut med avseende på arbetspendling över kommungräns på sikt.

Kommuner skulle fortfarande kunna brytas ut för att bättre svara mot de syften den regionindelning som diskuteras här har. Detta skulle dock kunna göras med färre underliggande antaganden mellan observerade data och resultat. Dock gäller att det fortfarande skulle vara en regionindelning som inte kan ta några hänsyn till de inomkommunala skillnaderna som finns i de fall där tätorterna är en del av kommunen istället för att kommunen är en del av tätorten.

Tätortsindelningen som utgångspunkt

Det kan antas att investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande endast är aktuellt inom det som SCB definierar som tätorter, dvs. minst 200 invånare och som längst 200m mellan byggnader¹ Om så är fallet skulle det vara lämpligare att kategorisera tätorterna efter samma principer som nu görs med kommuner, istället för att kategorisera hela kommuner. De tröskel- och gränsvärden som nämns i Ds 2015:35 skulle dock behöva ses över om man byter ut kommun som minsta beståndsdel till tätort. Tätortsdefinitionen uppdateras idag ungefär vart 5:e år, men SCB har som ambition att försöka kunna göra det oftare.

Att följa förhållanden mellan bostad och arbetsställe skulle vara möjligt utifrån SCB:s tätortsindelning. Att även följa befolkning och befolkningsutveckling utifrån tätortsindelningen skulle också vara möjligt. Nackdelen med denna variant är att det skulle kunna uppstå stora bidragsskillnader mellan orter med små avstånd, framförallt runt storstadsregionerna. I gengäld skulle regionindelningen kunna hantera inomkommunala skillnader avseende behov. Dessutom skulle den regionskapande modellen vara mer transparent eftersom motiven för varför en tätort skulle föras till den ena eller andra regionkategorin skulle finnas med i den underliggande modell som genererar regionerna.

Antal regioner

Eftersom bidragen endast fördelas på tre nivåer finns ingen anledning att använda fler regioner eller regionkategorier än tre. Detta gäller oavsett om man väljer att utgå ifrån FA-regionerna, LA-indelningen, tätortsindelningen eller någon annan regionindelningsgrund. Om man utgår från FA-regionindelningen, som föreslås i Ds 2015:35, föreslår Tillväxtanalys att följande tre regioner skulle skapas:

  • Stockholmsregionen
  • Stora eller varaktigt växande regioner, denna grupp består av de regioner som i Ds 2015:35 omnämns som;
    • Stockholmsnära kommuner
    • Göteborgsregionen
    • Malmöregionen
    • Övriga kommuner med hög och varaktig befolkningstillväxt
    • Övriga stora kommuner
  • Övriga landet

Synpunkter om tröskelvärden

Tillväxtanalys anser att gränsvärdet 75 000 invånare som definition på större kommun behöver utvecklas ytterligare.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit Marcus Jernström. I ärendet handläggning har även tf avdelningschef Inger Normark deltagit.

Jan Cedervärn
Vikarierande generaldirektör

¹ Undantag från regeln om 200m mellan byggnader kan förekomma. Ibland dras tätortsgränsen tidigare och ibland tillåts längre avstånd mellan byggnader för att inkludera bebyggelse i tätorternas utkanter.