2016-04-14

Riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden 2017–2020

Tillväxtanalys anser att prioriteringen om energieffektivitet inte är förenliga med den övergripande målbilden.

Ang. Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden 2017–2020

Efter samtal med Lars Guldbrand, ämnesråd Miljö- och energidepartementet, har Tillväxtanalys beretts möjlighet att senast 13 april 2016 lämna synpunkter på ovanstående remiss.

På sidan 33 i Energimyndighetens rapport Helhetssyn är nyckeln – Strategi och innovation på energiområdet behandlas ett antal prioriteringar inom temaområdet industri. Tillväxtanalys anser att prioriteringen om energieffektivitet inte är förenliga med den övergripande målbilden. De åtgärder som den energiintensiva industrin kommer att behöva vidta för att få ner utsläppen kraftigt till 2050 kommer att göra industrin mindre energieffektiv. Energieffektivitet bör därför snarast ses som en naturlig del i övriga prioriteringar – således som ett underliggande medel för att uppnå ett ekologiskt hållbart energisystem med försörjningstrygghet och konkurrenskraftiga energipriser. Resurserna inom temaområde energiintensiv industri bör prioriteras till de stora långsiktiga utmaningarna för industrin som exempelvis vätgas.

Tillväxtanalys konstaterar att Energimyndigheten har svårt att konsekvent hantera koldioxidavskiljning och lagring (CCS) i strategin. Visionen är att skapa ett helt förnybart energisystem. Samtidigt konstateras det att CCS kan vara en viktig åtgärd för att minska utsläppen från den fossila energianvändningen inom cement och stålindustrin. Detta skapar emellertid osäkerhet och försvårar därmed industrins val av inriktning för att minska processutsläppen. Tillväxtanalys anser att det behöver förtydligas hur staten ser på CCS i energisystemet.

Energimyndigheten äskar en ökning av energiforskningsanslaget från dagens nivå på ca 1,3 miljarder kronor per år till 1,76 miljarder kronor per år från 2017. Tillväxtanalys är i princip inte emot ökande anslag på detta område. Det kommer troligen att behövas för att hantera de få stora samhälls­utmaningarna som näringslivet inte kan förväntas hantera helt själva. Ökade satsningar bör dock föregås av en mer specifik strategi, som innefattar fler styrmedel än energiforskningsanslaget, för dessa samhällsutmaningar.

Energimyndigheten väljer att jämföra forskningsbudgeten med övriga norden och konstaterar att den är betydligt lägre. Det finns dock en fundamental skillnad mellan länderna och det är att dessa länder har en tydlig långsiktig prioritering av frågor där energiforskningen ska bidra¹. Finland är ett tydligt exempel på detta där skogen och varvsnäringen är politiskt prioriterade områden. Forskning och styrmedel som skapar en nationell marknad för finsk teknik genomsyrar hela politiken. Om en jämförelse görs med länder som mer liknar Sverige i sin politiska inriktning såsom Storbritannien, Nederländerna och USA där specifika politiska prioriteringar saknas är vår energiforskningsbudget inte liten.

Energimyndigheten refererar på sidan 59 i rapporten till Tillväxtanalys PM 2014:04. Det som refereras är bara halva meningen ur Tillväxtanalys PM. I resten av meningen konstateras också att det finns saker att lära av andra länder, till exempel av Schweiz om konkreta målsättningar och handlingsplaner för såväl grundforskning som utveckling och innovation eller av Tysklands hanterande av teknik med hög risk och långa ledtider.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Tobias Persson. I ärendets handläggning har även avdelningschef Enrico Deiaco deltagit.

Jan Cedervärn
Vikarierande generaldirektör

[1] Se till exempel Tillväxtanalys kommande Svar direkt-publikation om omställningen till hållbarare transporter, som publiceras april/maj 2016.