2016-06-07

Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden

Tillväxtanalys ställer sig frågande till utredningens intention att anställningen som biträdande lektor ska användas bredare än som ett elitspår. Tillväxtanalys ser en risk att denna inriktning i kombination med den föreslagna målsättningen, att öka antalet meriteringsanställningar med 50 procent 2017–2022, kan resultera i att andelen världsledande forskning minskar i Sverige.

Ang. Remiss av betänkandet Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys bedömer att utredningens förslag att avskaffa utbildningsbidrag, skapa bättre villkor för stipendiater, införa tjänst som biträdande lektor samt åtgärder som främjar mobilitet bidrar till att göra forskarkarriären mer attraktiv för unga forskningsbegåvningar.

Samtidigt ställer sig Tillväxtanalys frågande till utredningens intention att anställningen som biträdande lektor ska användas bredare än som ett elitspår. Tillväxtanalys ser en risk att denna inriktning i kombination med den föreslagna målsättningen, att öka antalet meriteringsanställningar med 50 procent 2017–2022, kan resultera i att andelen världsledande forskning minskar i Sverige.

I flera av Sveriges främsta konkurrentländer ses meriteringsanställning som ett elitspår och i dessa länder är lärosätena inställda på att konkurrera om de verkliga talangerna. Med den föreslagna inriktningen kan svenska lärosäten få det svårt att konkurrera om den främsta talangen. Det finns rentav en risk att lärosätena, för att nå 50-procentmålet, rekryterar unga forskare med begränsade förutsättning till att bedriva forskning av mycket hög internationell vetenskaplig kvalitet.

Vidare varierar, som utredningen skriver, förutsättningarna för meriteringsanställningar mellan lärosäten. Medan en ökning av meriteringsanställningarna med 50 procent kan vara en låg ambitionsnivå för de lärosäten som redan idag har en internationellt framskjuten position, kan det för andra lärosäten vara svåruppnåeligt och istället riskera att man helt enkelt omformar ordinarie forskartjänster till meriteringsanställningar.

Tillväxtanalys menar att en mer lovande väg fram vore att regeringen initierar en dialog med respektive lärosäte där man sätter mål som är avpassade för respektive lärosätes förutsättningar. Dessa mål bör ytterst baseras på forskningskvalitet och vara kopplade till lärosätenas statliga ersättning. Det bör även vara utformat på ett sådant sätt att det skapar incitament för lärosätena att rekrytera ledande svenska eller internationella forskare bl.a. för att konkurrera kring ERC-medel. Självklart är det även, som utredningen skriver, viktigt att ta hänsyn till respektive lärosätes pensionsavgångar.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Carl Wadell. I ärendets handläggning har även avdelningschef Enrico Deiaco deltagit.

Jan Cedervärn
Vikarierande generaldirektör