2016-06-09

Miljömålsberedningens förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

Tillväxtanalys anser att formuleringen om koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid (CCS) som en möjlig åtgärd bör utgå ur strategin. Tillväxt­analys ser hellre att berörda myndigheter får i uppdrag att göra en gemensam bedömning av det långsiktiga behovet av CCS i Sverige innan ett ställningstagande görs.

Ang. Remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys anser att formuleringen om koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid (CCS) som en möjlig åtgärd bör utgå ur strategin (andra punkten sidan 11). Tillväxtanalys ser hellre att berörda myndigheter får i uppdrag att göra en gemensam bedömning av det långsiktiga behovet av CCS i Sverige innan ett ställningstagande görs. Det finns framförallt två skäl till denna bedömning. För det första är det en teknik som troligen inte kommer att behövas för att de utsläppsminskningar som behövs i Sverige ska kunna realiseras till 2045. Undantaget kan vara CCS till cementindustrin. För det andra kräver CCS stora investeringar i samhället, inte minst för distribution av koldioxid. En användning av CCS i Sverige kommer att ta tid givet alla tillstånd som kommer att krävas. Tillväxtanalys bidrar gärna med sin kunskap inom innovationsstyrmedel i arbetet med att ta fram ett underlag för bedömning av investeringar i CCS i Sverige.

Tillväxtanalys anser att punkten på sidan 11 som konstaterar att målet år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s utsläppshandelssystem (EU-ETS) bör omformuleras. Utifrån det klimatpolitiska ramverket är detta en korrekt bedömning eftersom de sektorer som ingår i EU-ETS inte får ha några kompletterande styrmedel som syftar till minskade utsläpp av växthusgaser. Andra politikområden, till exempel inom energi, kan dock motivera styrmedel och åtgärder som indirekt leder till lägre utsläpp av växthusgaser. En mer korrekt formulering skulle vara: Målet år 2045 förutsätter höjda ambitioner i EU:s handelssystem för utsläpp eller att utsläppen av växthusgaser minskar minst lika mycket genom åtgärder som är motiverade av andra politikområden.

Tillväxtanalys anser inte att ett självständigt klimatpolitiskt råd bör införas. De uppgifter som rådet föreslås genomföra kan hanteras av existerande myndigheter. Detta bör kompletteras med finansiering av forskning som granskar klimat-politiken. Forskning är mer oberoende från politiken än råd. Dessutom finns redan klimatpolitiska forsknings­miljöer med olika inriktning som under många år fått stöd av myndigheter.

Tillväxtanalys konstaterar att underlaget för konsekvensanalys (kapitel 9.3) inte är särskilt utförligt. Detta är inte konstigt eftersom Sverige ligger efter många länder, till exempel Storbritannien, Finland, Danmark och Norge, när det gäller att göra konsekvensanalyser på klimat- och energiområdet. Dessa länder har till skillnad mot Sverige en mer sofistikerad modellanalys där teknisk energisystemmodellering kombineras med modeller som på ett mer trovärdigt sätt kan bedöma effekterna på ekonomin i stort i landet. I Sverige fungerar inte samarbetet mellan den tekniska energisystemmodelleringen och den samhällsekonomiska modelleringen tillräckligt väl. Detta leder till att konsekvens­analyser antingen underskattar eller överskattar konsekvenserna på ekonomin. En konsekvensanalys som bygger på tekniska modeller tenderar att underskatta trögheter i ekonom och saknar vissa samband i ekonomin. Detta leder till att samhällskostnaderna underskattas. En konsekvensanalys som saknar den detaljerade tekniska kopplingen saknar istället en realistisk bedömning av åtgärdskostnader och när investeringar behöver genomföras eftersom teknik blir för gammal. Detta leder till att denna typ av modeller tenderar att överskatta samhällskostnaderna. För att modellresultaten ska kunna bli realistiska behövs även kompletterande analyser kring bland annat investeringstakt, marknadsutveckling för ny teknik och kvalitativa analyser av barriärer. I frånvaro av denna kunskap uppstår orealistiska bedömningar, till exempel att minskningen av växthusgaser skulle kosta över 5 procent av BNP. Tillväxtanalys anser att förmågan att göra djupare och trovärdiga konsekvensanalyser på hela ekonomin behöver utvecklas.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit analytiker Tobias Persson. I ärendets handläggning har även avdelningschef Enrico Deiaco medverkat.

Jan Cedervärn
Vikarierande generaldirektör