2016-07-01

Beskattning av incitamentsprogram

Om förslaget inte åtgärdar det problem som identifierats till följd av dessa begränsningar, och samtidigt introducerar gränsdragnings- och tolkningssvårigheter bör man enligt Tillväxtanalys inte gå vidare med detta. Önskvärt vore istället att ha en målsättning som på sikt innebär en generellt minskad beskattning av arbetsinkomster för att attrahera nyckelkompetenser och utländska specialister.

Ang. Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har getts möjlighet att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Tillväxtanalys vill lämna följande övergripande kommentarer:

Det är välbelagt att snabbt växande företag, så kallade gaseller, är viktiga för sysselsättningstillväxt och står för en oproportionell andel av nettoskapandet av jobb.¹ Denna typ av teknik- eller entreprenörs­drivna företag är ofta unga och mindre och är beroende av att kunna attrahera kompetent personal för att kunna växa, men kan ha svårt att betala höga löner för denna typ av arbetskraft, som i många fall redan har anställning i befintliga, större företag. Ett verktyg kan vara att utöver lön även erbjuda personaloptioner som innebär att dessa nyckelkompetenser kan få del av framtida värdeskapande. Det innebär också att dessa får drivkrafter som till viss del liknar de som entreprenören eller grundaren av företaget har.

Sverige utmärker sig emellertid relativt jämförbara länder med att ha en mycket hög beskattning av arbetsinkomster (inkomst av tjänst) jämfört med beskattning av kapitalinkomster.² Detta innebär en svårlöst konflikt mellan att å ena sidan uppmuntra samhälleligt önskvärda beteenden som tillväxt­orienterat företagande och produktivt entreprenörskap, och å andra sidan förhindra skatteundan­dragande och skatteplanering. Ett exempel är det komplicerade regelverket kring fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, ett annat är beskattningen av personaloptioner. Om företaget ger de anställda sådana optioner beskattas vinsten som inkomst av tjänst. Detta innebär en betydligt högre beskattning jämfört med andra länder³, men också att sådana incitamentsprogram i princip blir ett ointressant alternativ. Det är också bakgrunden till att den nu aktuella utredningen tillsattes.

Utan att gå in på detaljer i utredningens förslag är det tydligt att denna konflikt mellan motstående intressen präglat förslagen och att man velat begränsa användningen av instrumentet personaloptioner. Konkret avspeglas detta i begränsningar till företag med högst 50 anställda, företag yngre än 7 år, att vissa branscher undantas samt att förslagen kopplas till 3:12-reglerna.

Om förslaget inte åtgärdar det problem som identifierats till följd av dessa begränsningar, och samtidigt introducerar gränsdragnings- och tolkningssvårigheter bör man enligt Tillväxtanalys inte gå vidare med detta. Önskvärt vore istället att ha en målsättning som på sikt innebär en generellt minskad beskattning av arbetsinkomster för att attrahera nyckelkompetenser och utländska specialister.

Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad. Föredragande har varit t.f. avdelningschef Björn Falkenhall.

Jan Cedervärn
Vikarierande generaldirektör

¹ Daunfeldt m.fl. 2015, Henrekson och Johansson 2010.

² Eurostat 2015.

³ Henrekson och Sanandaji 2013.