2018-04-25

Remissvar: Att främja gröna obligationer

Tillväxtanalys anser att förslaget att förlita sig på Boverkets data för att klassificera hållbara byggnader utifrån deras energikonsumtion, och därmed möjliggöra säkerställda gröna obligationer, ignorerar utsläpp som genereras vid byggnation.

Ang. Att främja gröna obligationer (SOU 2017:115)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har fått betänkandet Att främja gröna obligationer (SOU 2017:115) på remiss av Finansdepartementet.

Utredningen har endast fått i uppdrag hur, men inte om, gröna obligationer kan och bör främjas, vilket Tillväxtanalys ser som en brist. Vi har även synpunkter på vissa av utredningens förslag och förespråkar ytterligare analys innan åtgärder genomförs.

  1. Av direktivet framgår att utredningen inte haft i uppdrag att behandla frågan om gröna obligationer är ett effektivt finansiellt instrument för att öka mängden gröna investeringar. Utredningen har inte heller haft i uppdrag att studera om staten bör främja marknaden för gröna obligationer. Tillväxt­analys anser att dessa frågor först behöver besvaras innan några åtgärder genomförs, då det inte är klart i vilken grad en expanderad grön obligationsmarknad leder till lägre finansierings­kostnader för företagen samt en faktisk ökning av antalet gröna projekt. Det blir därför svårt att avgöra den samhällsekonomiska effektiviteten av de föreslagna åtgärderna när eventuella kostnader inte kan ställas emot eventuella ökningar av antalet gröna projekt.
  2. Utredningen har på ett förtjänstfullt sätt beskrivit de svårigheter, det vill säga bristande likviditet, som leder till problem för den gröna obligationsmarknadens expansion. Tillväxtanalys instämmer dock med de särskilda yttrandena om att staten inte bör ge ut en egen grön obligation, även om det skulle kunna öka likviditeten på marknaden. Förutom att detta skulle strida mot det finanspolitiska ramverket, kommer statliga gröna obligationer inte i sig leda till en ökad möjlighet för staten att genomföra gröna projekt då staten redan i dagsläget har goda möjligheter till lånefinansiering för sådana projekt. De statliga bolagen har möjlighet att emittera gröna obligationer utan att begränsas av det finanspolitiska ramverket. Men det krävs ytterligare analys av de statliga bolagens framtida förutsättningar i termer av lånebehov och möjliga gröna projekt innan det går att avgöra om en sådan åtgärd har betydande effekt.
  3. Åtgärder som syftar till att sänka riskpremien på gröna obligationer skulle kunna uppväga de högre emissionskostnaderna för gröna obligationer. Kommande EU-initiativ om standardisering och förtydligad klassifikation av gröna projekt kan ha sådana effekter. Även det föreslagna stödprogrammet skulle kunna sänka företagens emissionskostnader. Utan en uppskattning av värdet i den ökade emissionstakten eller förbättringen i marknadens funktionssätt är det dock svårt att avgöra om ett stödprogram vore samhällsekonomiskt effektivt.
  4. Förslaget om att återbetala emittenter av gröna obligationer för deras minskade utsläpp medför stora svårigheter att följa upp och mäta de gröna projektens effekter. Det finns även en risk att förslaget står i strid med principen att förorenaren betalar som inte behandlas i utredningen och som kräver vidare analys.
  5. Förslaget att förlita sig på Boverkets data för att klassificera hållbara byggnader utifrån deras energikonsumtion, och därmed möjliggöra säkerställda gröna obligationer, ignorerar utsläpp som genereras vid byggnation. Produktionen av cement och stål utgör exempelvis en stor del av byggnadens totala utsläpp under sin livstid¹. Det finns därmed en risk att missklassificera byggnader som inte kräver mycket energi till drift men däremot till byggnation som hållbara, vilket i sin tur kan leda till snedvridningar på bostadsmarknaden.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Henrik Hermansson och Anders Gustafsson. I ärendets handläggning har även avdelningschef Enrico Deiaco medverkat.

Sonja Daltung
Generaldirektör

¹ Tillväxtanalys (2018). Vad är statens roll i omställningen till klimatneutrala konstruktionsmaterial?