2018-05-31

Remissvar: En strategisk agenda för internationalisering

Tillväxtanalys har inga invändningar mot de enskilda förslagen men ser en potential i att kunna utforma dem på ett sätt så att de blir mer utvärderingsbara. Vidare skulle Tillväxtanalys gärna se fler förslag som relaterar till lärosätenas arbetslivsanknytning för internationella studenter.

Ang. Remiss av betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har fått betänkandet En strategisk agenda för internationalisering (SOU 2018:3) på remiss. Tillväxtanalys har tagit sig an delbetänkandet primärt utifrån ett tillväxtpolitiskt perspektiv.

Utredningen föreslår åtta mål för arbetet med att främja lärosätenas internationalisering, samt en rad förslag på åtgärder kopplade till målen. Tillväxtanalys har inga invändningar mot de enskilda förslagen men ser en potential i att kunna utforma dem på ett sätt så att de blir mer utvärderingsbara. Vidare skulle Tillväxtanalys gärna se fler förslag som relaterar till lärosätenas arbetslivsanknytning för internationella studenter.

Tillväxtanalys noterar samtidigt att utredningen avser återkomma till frågor kring Sveriges attraktivitet som studiedestination och kunskapsnation i slutbetänkandet. Dessa frågor är viktiga från ett tillväxtperspektiv. Den 31 maj publicerar Tillväxtanalys en rapport kring lärosätenas betydelse för att attrahera högkvalificerad arbetskraft till Sverige[1] som förhoppningsvis kan vara till nytta för utredningen.

En central fråga kopplad till lärosätenas och Sveriges attraktivitet för internationella studenter är hur många som stannar och arbetar i Sverige. Som anges i delbetänkandet så kan det vara ekonomiskt lönsamt för Sverige att internationella studenter stannar och arbetar i landet. Tillväxtanalys uppfattning är dock att slutbetänkandet ytterligare bör belysa den globala konkurrensen om högkvalificerad arbetskraft. Sverige, på samma sätt som många andra EU-länder, går exempelvis mot ett underskott av ingenjörer och IKT-specialister. [2] [3] Det här kommer troligtvis innebära att vi blir mer beroende av kvalificerad arbetskraft från tredjeland. Samtidigt ökar konkurrensen om de internationella studenterna även från tillväxtländer som Kina och Indien som bygger ut sina utbildningssystem (vilket kort beskrivs på s 292 i delbetänkandet).

Enligt data från OECD har Sverige presterat betydligt sämre än exempelvis Danmark och Nederländerna, under det senaste decenniet, när det kommer till att attrahera freemover-studenter på både grundnivå och avancerad nivå.[4] På s. 88-90 i betänkandet presenteras en intressant genomgång av internationaliseringsinsatser som gjorts i andra länder. Tillväxtanalys skulle gärna se mer analys kring vilka effekter olika insatser haft i andra länder och i synnerhet i Nederländerna eftersom de har haft en så stark utveckling sett till antalet inkommande studenter. Vad kan Sverige lära sig?

Delbetänkandet anger att det är 7 procent av de inresande studenterna som stannar och arbetar i Sverige efter avslutade studier. Denna siffra baseras på antalet internationella studenter som fick uppehållstillstånd 2015/16 och som fick arbetstillstånd samma tidsperiod (s. 292 i betänkandet). Tillväxtanalys anser att det ger en något missvisande bild att mäta så pass snart efter avslutade studier. Tillväxtanalys egna analyser som mäter två år efter avslutade studier visar att det är omkring 20 procent av de inresande studenterna som stannar och arbetar i Sverige efter avslutade studier. Till skillnad från utredningen omfattar Tillväxtanalys statistik även studenter som inte behöver uppehålls- och arbetstillstånd, det vill säga även studenter från EU- och EES-länder. Även SCB har tidigare kommit fram till liknande siffror som Tillväxtanalys.[5]

De jämförelser Tillväxtanalys gjort med andra OECD-länder vad avser hur stor andel av de inresande studenterna som stannar och arbetar efter avslutade studier indikerar att 20 procent är en relativt liten andel (7 procent skulle vara en alarmerande liten andel). Tillväxtanalys ställer sig positiv till utredningens föreslag på satsningar på bland annat marknadsföring och stipendier för att attrahera fler duktiga studenter till Sverige men ser även att betänkandet skulle kunna innehålla fler förslag och mål kopplade till lärosätenas arbetslivsanknytning för inresande studenter. Det finns exempelvis studier som visar att lärosäten i Kanada, Nederländerna och Tyskland, i större utsträckning än svenska lärosäten, har särskild karriärservice för internationella studenter.[6]

Tillväxtanalys delar utredningens syn att utvärdering och uppföljning kan skapa incitament för lärosätena att arbeta med internationalisering. Tillväxtanalys vill här trycka särskilt på att en viktig del i uppföljningen är hur stor andel av de inresande studenterna och doktoranderna som stannar och arbetar i Sverige efter avslutade studier. Tillväxtanalys delar betänkandets slutsats att det behövs mer samverkan mellan myndigheter för att kunna göra den här typen av uppföljningar på ett systematiskt sätt och Tillväxtanalys bidrar gärna med rådgivning kring hur statistikunderlagen kan förbättras. Tillväxtanalys tror även att bättre statistikunderlag skulle kunna bidra till att både staten och lärosätena ser nya möjligheter att sätta kvantitativa mål kopplade till exempelvis att behålla internationella studenter.

Sammantaget täcker delbetänkandet en rad områden av betydelse för lärosätenas internationalisering och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft och tillväxt. Tillväxtanalys främsta invändning är att delbetänkandet inte tillräckligt belyser Sveriges växande kompetensbrist inom vissa sektorer och hur lärosätena, genom sin internationalisering, kan bidra till att lösa den. En viktig del för att utveckla dessa bitar är att applicera relevant statistik över hur många inresande studenter som stannar och arbetar i Sverige. Förbättrade statistiska underlag kan även främja att fler kvantitativa mål definieras, både i strategin och av lärosätena själva, vilket skulle göra strategin tydligare och mer utvärderingsbar.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Carl Wadell. I ärendets handläggning har även avdelningschef Peter Frykblom medverkat.

Sonja Daltung
Generaldirektör

[1] Svenska lärosäten som verktyg för att attrahera högkvalificerad arbetskraft, Tillväxtanalys

[2] Ingenjörerna – En djupanalys av ingenjörsutbildade och personer med ett ingenjörsyrke, SCB, Temarapport 2013:1

[3] Hüsing, T., Korte, W., Dashja, E.: e-Skills in Europe - Trends and Forecasts for the European ICT Professional and Digital Leadership Labour Markets (2015-2020). empirica Working Paper, 2017

[4] OECD, Education at a Glance 2016.

[5] Inresande studenters verksamhet efter studierna, Temarapport 2014:2, SCB

[6] The Expert Council of German Foundations on Integration and Migration,Train and Retain - Career Support for International Students in Canada, Germany, the Netherlands and Sweden, Study 2015-2.