2018-09-13

Remissvar: Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete

Tillväxtanalys avstyrker förslaget till ett nytt system för stöd vid korttidsarbete med motivering att de riskerar skapa inlåsningseffekter som skadar den långsiktiga tillväxten i ekonomin.

Ang. Delbetänkandet Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (SOU 2018:66)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) har fått Delbetänkandet Ett mer konkurrenskraftigt system för stöd vid korttidsarbete (SOU 2018:66) av Finansdepartementet för yttrande.

Bakgrund

Finanskrisen 2008-09 innebar stora påfrestningar för den svenska ekonomin med fallande produktion, sysselsättning och export. Till skillnad från många andra industriländer hade Sverige vid denna tidpunkt inget permanent system för stöd vid korttidsvecka för att undvika uppsägningar och öppen arbetslöshet vid en djup lågkonjunktur. Inget hindrade i och för sig parterna att ingå frivilliga avtal om reducerad arbetstid, men denna lösning var inte lika förmånlig som i andra länder där staten bar en del av kostnaden.

2011/2012 publicerades två partsgemensamma rapporter om stödsystemet vid korttidsarbete i Tyskland, Finland, Frankrike och andra EU-länder och ett förslag på ett svenskt system.¹,² Efter beredning i finansdepartementet antog riksdagen Lag (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, som började gälla 1 januari 2014. Stödsystemet aktiveras genom beslut av regeringen och förutsätter att:

  1. det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående, och
  2. stödet bedöms inte i beaktansvärd omfattning hindra en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvandling eller medföra andra betydande samhällsekonomiska nackdelar.

Stödet administreras av Skatteverket och är baserat på en kostnadsdelning mellan arbetsgivare, löntagare och staten. Stödet har hitintills inte aktiveras på grund av den goda konjunkturen sedan 2014 och vi har därför ingen erfarenhet av hur väl avpassat systemet är för svenska förhållanden.

I februari 2018 beslöt regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att analysera och lämna förslag på om, och i så fall hur, det svenska systemet med statligt stöd vid korttidsarbete kan göras mer konkurrenskraftigt – underförstått mot de system som tillämpas i våra viktigaste konkurrentländer inom EU. Den största konkurrensnackdelen som anförs i delbetänkandet (SOU 2018:66) är att stödsystemen inom EU är permanenta och tillgängliga för företag som hamnar i ekonomiska svårigheter på grund av fallande efterfrågan och andra allvarliga störningar oavsett det generella konjunkturläget. Utredaren föreslår en motsvarande anpassning av det svenska systemet för att uppnå konkurrensneutralitet.

Synpunkter

Tillväxtanalys har analyserat förslaget enligt restriktionen i kommittédirektivet som anger att stödet inte hindrar en samhällsekonomiskt önskvärd strukturomvandling.

Ett nödvändigt villkor för att undvika inlåsningseffekter som skadar den långsiktiga tillväxten i ekonomin är att stöd inte ges till företag som saknar långsiktig överlevnadskraft. Detta är en svår bedömning som enligt förslaget ska göras av Tillväxtverket från fall till fall. Även under antagandet att Tillväxtverket har förmågan att skilja agnarna från vetet kvarstår frågan varför långsiktigt livskraftiga företag behöver stöd? Om ett solitt företag behöver gå ner i arbetstid under en tillfällig svacka i efterfrågan eller annan störning bortom företagets kontroll borde merkostnaden kunna finansieras på kommersiella villkor via banker eller andra kreditinstitut. Undantaget är vid synnerligen djup lågkonjunktur då kreditmarknaden helt eller delvis upphör att fungera, d.v.s. den situation som dagens stödsystem avser.

Tillväxtanalys avstyrker därför förslaget till ett nytt system för stöd vid korttidsarbete med motivering att de riskerar skapa inlåsningseffekter som skadar den långsiktiga tillväxten i ekonomin. Stöd som snedvrider konkurrensen bör istället hanteras av EU. Regeringen skulle t.ex. kunna be Kommissionen att analysera medlemsländernas stöd vid korttidsvecka ur ett konkurrensperspektiv och föreslå harmoniserade regler vid behov.

Beslut i ärendet har fattats av generaldirektören. Föredragande har varit analytiker Håkan Nordström. I ärendets handläggning har även avdelningschef Peter Frykblom deltagit.

Sonja Daltung
Generaldirektör

¹ Gruvornas Arbetsgivareförbund m.fl. (2011), Korttidsarbete Systemen i viktiga konkurrentländer, En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, Sveriges Ingenjörer, SVEMEK, Teknikarbetsgivarna och Unionen.

² Gruvornas Arbetsgivareförbund m.fl. (2012), Korttidsarbete – Ett partsgemensamt förslag för Sverige, Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, SVEMEK, Sveriges Ingenjörer, Teknikarbetsgivarna och Unionen.