2013-06-17

Parlamentarisk kommitté i Indien framför invändningar mot föreslagen minerallag

Som Tillväxtanalys tidigare rapporterat pågår arbetet med att reformera den lagstiftning som reglerar gruvbrytning i Indien. Centralregeringen har presenterat en ny lag som är tänkt att ersätta landets nu gällande Mines and Minerals (Development and Regulation) Act, 1957. Den nya lagen föreslår bl.a. införandet av en miljöskatt, s.k. cess, på central och delstatlig nivå, samt etableringen av en särskild mineralfond både på nationell och delstatlig nivå för kapacitetsutveckling.

Vidare föreslås i reformen att gruvbolag (ej kolgruveföretag) avsätter en viss summa varje år i form av royalties till en s.k. mineralstiftelse på distriktsnivå. Kolgruveföretag föreslås bli skyldiga att avsätta 26 procent av sin nettovinst till denna typ av stiftelse. De pengar som på det här sättet genereras ska gå till lokala infrastrukturprojekt, samt användas för att kompensera de människor vars försörjningsförmåga blivit påverkad av den gruvbrytning som äger rum på marken som de tidigare brukade. I den nya lagen föreslås även att lokalbefolkningen konsulteras i större utsträckning innan ett område lanseras för möjlig gruvdrift (se föregående kvartalsrapport för ytterligare information om den indiska gruvnäringen och den föreslagna lagändringen).

Den parlamentariska kommitté som var satt att granska lagförslaget föreslog i sitt slutbetänkande, redovisat för parlamentet 7 maj i år, bl.a. att kravet på kolgruveföretag att avsätta 26 procent av sin nettovinst till en särskild stiftelse slopas och att kolgruveföretag istället åläggs att betala (till stiftelsen) en summa som motsvarar en viss procent av de royalties som gruvföretaget i fråga betalar under ett räkenskapsår. Denna förändring föreslogs ursprungligen av Ministry of Coal och har alltså vunnit stöd hos den parlamentariska kommittén som nu rekommenderar regeringen att utarbeta förändrade betalningsmekanismer enligt detta förslag.[1] Den parlamentariska kommittén ansåg också att delstaternas grundlagsskyddade rätt att själva bestämma storleken på eventuella miljöskatter (cess) inskränktes med det nu rådande lagförslaget och rekommenderade därför en omformulering av relevanta delar för att undvika detta.[2] En annan fråga gäller huruvida gruvdriftstillstånd i särskilda områden med ursprungs- och staminvånare kan beviljas till någon som inte tillhör denna grupp. Lagförslaget föreslår att detta ska vara möjligt, men frågan kompliceras av att det finns två tidigare domar av relevans, utfärdade av Indiens Högsta domstol, som står i konflikt med varandra när det gäller lagligheten av detta förslag.[3] 

Denna kortrapport är skriven av Peter Wennerholm vid Tillväxtanalys kontor i New Delhi och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsanalysuppdrag.

[1] Standing Committee on Coal and Steel, Thirty-Sixth Report (2013/05/07) ”The Mines and Minerals (Development and Regulation) Bill, 2011”, sid 111-113, tillgänglig på: http://www.prsindia.org/billtrack/the-mines-and-minerals-development-and-regulation-bill-2011-2115/ Länk till annan webbplats.

[2] Standing Committee on Coal and Steel, Thirty-Sixth Report (2013/05/07) ”The Mines and Minerals (Development and Regulation) Bill, 2011”, sid 121

[3] http://www.prsindia.org/billtrack/the-mines-and-minerals-development-and-regulation-bill-2011-2115/ Länk till annan webbplats.