2014-08-12

Om skattereformen Goods and Services Tax (GST) i Indien – ett försök att skapa en enhetlig nationell skatt för varor och tjänster

I Indien innehas rätten att ta ut skatt både av den federala regeringen och av delstatsregeringarna. Som en konsekvens finns det med andra ord inte någon gemensam inre marknad i Indien, utan delstaterna tar ut skatt på varor och tjänster som säljs över delstatsgränserna.

Varierande skattesatser och återkommande skattepåslag varje gång en vara passerar en delstatsgräns hämmar tillväxten och medför samtidigt osäkerhet för de företag som verkar i Indien. Samtidigt innebär det komplicerade skattesystemet en påtaglig risk för läckage och därmed inkomstbortfall för staten. I ett försök att reformera skattesystemet presenterades därför ett förslag på lagändring 2011, the Constitution (One Hundred and Fifteenth Amendment) Bill[1], i det indiska parlamentet. Förslaget, som ännu inte har antagits, går ut på att skapa en enhetlig nationell skatt för varor och tjänster, en s.k. Goods and Services Tax (GST), som samtidigt ersätter ett antal andra skatter på central och delstatlig nivå. Med skatteförenklingen hoppas regeringen främja den ekonomiska tillväxten och samtidigt minska det ekonomiska bortfallet från skatteläckage.

I det förslag som presenterades 2011 föreslås bland annat att:

  • Det nationella parlamentet ska ges exklusiv rätt att fastställa skattesatser för varor och tjänster som handlas mellan delstater.
  • Ett särskilt råd med representanter från den federala regeringen och delstatsregeringarna ska ges i uppdrag att utfärda rekommendationer om hur skatten på varor och tjänster ska utformas för att skapa en inre marknad. Med detta följer bl.a. att ge rekommendationer om vilka tilläggsavgifter som myndigheter på central, delstatlig och lokal nivå har rätt att ta ut, tilläggsavgifter som inordnas under GST, liksom att fatta beslut om vilka undantag som ska gälla då skatt inte ska tas ut (företag med en omsättning som är under en fastställd minimiomsättning ska kunna ges undantag exempelvis).
  • Lagen föreskriver samtidigt inrättande av en skiljedomsmyndighet som ska avgöra rättsliga konflikter mellan den federala regeringen och delstatsregeringarna, konflikter som riskerar att leda till inkomstbortfall eller som motverkar lagstiftningens harmoniserande syfte.
  • Petroleumprodukter, diesel, bensin, naturgas, flygbränsle och alkohol för konsumtion ska inte omfattas av lagstiftningen.

Probleminsikt till trots, stora svårigheter att genomdriva skattereformen

Svårigheterna att genomdriva skattereformen beror dels på att delstaterna inte anser sig ha fått garantier om tillräcklig kompensation för de inkomstbortfall som blir resultatet om deras rätt att ta ut skatt avskaffas, dels på oenighet om vilka produkter som ska undantas när reformen börjar gälla. Tidigare utredningar som genomförts i offentlig regi har t.ex. förespråkat att petroleumprodukter inte undantas från GST, eftersom petroleum ingår som en komponent i så många produkter inom vitt skilda användningsområden. Ett undantag för petroleumprodukter skulle med andra ord motverka lagens syfte.[2] Vidare finns frågetecken när det gäller hur beslut ska fattas inom det föreslagna rådet. I lagförslaget fastslås att beslut ska fattas genom konsensus, men det är inte klarlagt huruvida konsensus ska tolkas som att enhällighet krävs vid beslut eller om det räcker med en majoritet. Vidare anses det oklart vilken instans som egentligen har rätt att fastställa skattesatser, rådet eller det nationella parlamentet. Det faktum att beslut kan överklagas till en skiljedomstol gör att det nationella parlamentets överhöghet kan ifrågasättas anser kritiker.

Trots att behovet av en skattereform är välkänt, såväl bland indiska makthavare som bland indiska och utländska företag, har den ännu inte kunnat förverkligas. Mot bakgrund av den kraftiga ekonomiska inbromsning som Indien bevittnat med den lägsta tillväxttakten på 10 år (mindre än 5 procent) är reformen än mer angelägen. Genom att avveckla handelsbarriärer mellan delstater skulle tillväxten kunna öka med uppemot 1,7 procentenheter enligt vissa bedömningar.[3]

Valmanifestet och framtiden

I sitt valmanifest sa sig det nuvarande regeringspartiet Bharatiya Janata Party (BJP), då i opposition, vilja arbeta för att genomföra skattereformen ifråga. I samband med att Indiens nye finansminister, Arun Jaitley, presenterade den nya statsbudgeten i juli uttryckte han förhoppningen om att en överenskommelse mellan den federala regeringen och delstatsregeringarna ska kunna uppnås under året [4], återstår dock att se om den förhoppningen kan förverkligas. I jämförelse med den tidigare Congress-ledda regeringen kan BJP sägas ha ett bättre utgångsläge att faktiskt lyckas genomdriva reformen i och med att partiet (eller dess allierade) även är i regeringsställning i delstaterna Gujarat, Madhya Pradesh och Punjab där det tidigare funnits ett stort motstånd. Samtidigt har Congresspartiet, som nu befinner sig i opposition, lovat att stödja reformen. För att lagförslaget ska kunna realiseras krävs att 2/3 av parlamentsledamöterna i parlamentets båda kammare stödjer förslaget, liksom att 15 av Indiens 29 delstater ställer sig bakom lagändringen.[5]

Svenska företag ser det indiska skattesystemet som en av de främsta utmaningarna

Avslutningsvis kan även nämnas att också svenska företag återkommande nämner osäkerheten vad gäller det indiska skattesystemet som en av de främsta utmaningarna när det gäller att uppnå ekonomisk tillväxt samtidigt som det påverkar benägenheten till att genomföra ytterligare investeringar i landet.[6] Ett införande av GST är med andra ord något som skulle gynna svenska företag verksamma i Indien.

Denna rapport är skriven av Peter Wennerholm vid Tillväxtanalys kontor i New Delhi och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.

[1] Länk till annan webbplats.http://www.prsindia.org/administrator/uploads/media/Constitution%20115/Bill_Summary%20-%20The%20Constitution%20_One%20Hundred%20and%20Fifteenth%20Amendment%20Bill_%202011.pdf Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[2]http://www.prsindia.org/uploads/media/Constitution%20115/Constitution%20115%20GST%20Brief.pdf Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[3]http://www.ncaer.org/publication_details.php?pID=30 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[4]http://www.indiabudget.nic.in/ub2014-15/bs/bs.pdf Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[5]http://www.livemint.com/Politics/HGITzl4Jihirnn3xTXuE6I/Arun-Jaitley-meets-revenue-officials-to-push-GST.html Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[6]Business Climate Survey 2013 Länk till annan webbplats. (publicerad av Svenska handelskammaren i Indien i samarbete med Sveriges ambassad i New Delhi)