2014-10-09

Energisäkerhet och kostnader i fokus för Central- och Östeuropa inför EU-toppmötet

Ukrainakrisen har förändrat den energipolitiska kartan. När flödet av rysk gas till Central- och Östeuropa nu minskar växer oron inför vintern. Många minns fortfarande när gaskranarna stängdes vintern 2008-2009 och ser med skepsis på makthavarna i Moskva[1].

Energisäkerhet står därför högt på den politiska dagordningen. Det påverkar förhandlingarna inför EU-toppmötet 23-24 oktober. Sammankoppling av el- och gasnät och tillgången till inhemska energikällor som kol diskuteras parallellt med förhandlingarna om nya klimat- och energimål för år 2030.

Polen har tidigare framställts som klimatpolitikens ”svarta får” och vill ogärna stå ensamt i motståndet mot EU-kommissionens förslag. Mötet mellan sex central- och östeuropeiska länder i Bratislava den 30 september kan ses mot denna bakgrund. Visegradgruppens ursprungliga fyra medlemmar (Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern) har i detta fall utvidgats med Rumänien och Bulgarien. Denna kortrapport beskriver några inslag i de sex ländernas energipolitiska debatt.

Utsläppsmålet för växthusgaser år 2030 måste vara realistiskt och teknikneutralt, skriver miljöministrarna i uttalandet från mötet i Bratislava[2]. De vill inte se juridiskt bindande mål för förnybar energi eller energieffektivitet. Utsläppshandeln (ETS) och klimatmålet kopplas ihop. Ett villkor för en överenskommelse är ”fair effort sharing and solidarity mechanisms in both ETS and non-ETS sectors”[3]. Ministrarna nämner den ekonomiska kompensation som framför allt EU-kommissionen skissat på: ”an additional compensatory mechanism should be established enabling lower income Member States to finance modernization of their energy systems and industrial innovations”. Slutsatserna tar också upp två andra miljöpolitiska frågor: Clear Air Package och Circular Economy – Waste Package.

Polen försöker hålla ihop de sex länderna inför toppmötet. Tjeckien och i viss mån Ungern har dock visat intresse för egna reformer som uppmuntrar förnybar energi. Möjligen är inte enigheten inom gruppen lika stor som de polska förhandlarna gärna vill hävda.

Polen

Det kan dröja till mars 2015 innan EU är överens om nya klimat- och energimål. Så kommenterade den polske chefsförhandlaren Martin Kovalec läget när han träffade parlamentets EU-utskott den 8 oktober. ”Vi har allierade som också tycker att EU-kommissionens förslag går för långt”, sade han och beskrev det polska initiativet att samla sex central- och östeuropeiska länder kring en gemensam position[4]. Statssekreteraren för EU-frågor, Rafał Trzaskowski, sade till parlamentsledamöter- na att det finns en motsättning mellan kommissionens förslag och diskussionen om återindustrialisering i Europa. Många andra länder vill dock ha ambitiösa mål, förvarnade Trzaskowski parlamentet i vad som möjligen var en förberedelse för att göra någon form av kompromiss. Polen vill enligt statssekreteraren gärna se ett beslut i oktober, men kan stoppa en uppgörelse vid toppmötet om inte landets villkor är uppfyllda[5].

”Min regering kommer inte acceptera ökade energikostnader i Polen”, lovade den nya premiärministern Ewa Kopacz (liberalkonservativ) redan i sitt första tal till parlamentet den första oktober.  Några dagar senare åkte hon till Bryssel för samtal med bland annat Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy. ”Jag behövde samtala ansikte mot ansikte, för att sätta hårda gränser i förhandlingarna”, sade Kopacz[6]. Hon besöker även sina tyska och franska motsvarigheter inför toppmötet. Det ska också ha ägt rum ytterligare diskussioner mellan de sex länderna och rådets ordförande Herman van Rompuy under denna vecka.

Tillväxtanalys har beskrivit den polska energisituationen i flera rapporter[7]. Energisäkerhet är i fokus för den politiska ledningen och används som argument för att kol ska spela en central roll även i framtiden. Kolkraft står i dag för över 80 procent av landets elförsörjning. Investeringsbehoven är stora när gamla kolkraftverk måste ersättas. Inriktningen på EU:s regionalfonder och stöd inom Connecting Europe Facility kan få stor betydelse för framtidens energisystem.

Skiffergas och ny kärnkraft ska bredda energitillförseln, enligt det utkast till energiplan som regeringen presenterade i augusti. Det finns också mål för förnybar energi och energieffektivitet, men styrmedlen på dessa områden får kritik för att vara ineffektiva. Alternativa energiplaner beskriver scenarier med ökad användning av förnybar energi och större insatser för effektivisering[8].

Det polska finansdepartementet har ett starkt intresse i de statliga kraftbolagens förmåga att leverera överskott. Stöd för reformer av den nuvarande produktionsstrukturen behöver snarare sökas på premiärministerns kansli, menar en initierad bedömare vid det tyska miljödepartementet. Sambandet mellan reglerna för EU:s utsläppshandel och lönsamheten för statliga kraftbolag som PGE med mycket brunkol påverkar förhandlingspositionerna.

Om det inte blir en överenskommelse vid EU-toppmötet 23-24 oktober kommer Donald Tusk att ta över ansvaret som ny ordförande för Europeiska rådet. Det har spekulerats i att Polen gärna skulle vilja se en uppgörelse innan Tusk tar över, men detta är osäkert.

Tjeckien

Premiärminister Bohuslav Sobotka (socialdemokrat) lyfte fram klimatpolitikens effekter på industrins konkurrenskraft när han mötte landets ambassadörer i augusti och talade om prioriteringar för regeringens europaarbete:

The climatic framework for the EU to the year 2030 is currently under discussion and the Czech Republic must very strongly, but unambiguously, protect its interests, particularly when this concerns a quality environment for the continuation of modern industrial production in our country.[9]

Framtiden för kolgruvor och kolkraftverk är en viktig fråga i Tjeckien. Landet har liksom Polen gamla kolkraftverk som snart måste ersättas, och har sedan länge haft en omfattande användning av brunkol. Enligt den strategiska energiplanen ska kärnkraft öka och användningen av kol minska. Tjeckien vill även fortsättningsvis vara nettoexportör av el.

Regeringen har aviserat en ny klimatlagstiftning för att minska beroendet av fossila bränslen. Tjeckien ger redan stöd till energieffektivitet i byggnader. Det finns ambitioner att sänka skatterna på arbete och istället bland annat införa fler gröna skatter, men kolkraftverk kommer sannolikt att undantas från den planerade koldioxidskatten.

Kraftkoncernen ČEZ Group har en nyckelroll. Den är aktiv också i grannländerna. Staten äger 70 procent av aktierna. Koncernen brottas liksom många andra europeiska kraftbolag med vikande lönsamhet, bland annat på grund av sammankopplingen med den tyska elmarknaden. Därmed blir det svårt att modernisera, menar företrädare för ČEZ. De vill se ett enda klimatmål i EU, inte för energieffektivisering och förnybart.

Kärnkraftverket i Temelín är också en faktor när Tjeckien agerar i EU. Det går inte att nå klimatmålen utan kärnkraft, sade premiärminister Sobotka i juni[10]. Regeringen vill förlänga livstiden och uppmuntra nya reaktorer. Tjeckien eftersträvar en kärnkraftvänlig europeisk politik med ”teknikneutrala” mål, alltså inte specifikt för förnybar energi[11].

Slovakien

Gastillförseln inför vintern är en central fråga även i Slovakien. Trots de tidigare goda relationerna till Moskva ställde regeringen upp på att vända gasflödet i ledningarna så att Ukraina kunde köpa bränsle från andra länder än Ryssland. Nu när Ryssland börjar dra åt kranarna vill Slovakien få stöd från övriga EU[12].

Slovakien ser positivt på kärnkraft. Premiärminister Robert Fico (socialdemokrat) formulerade sig så här i juni: ”Slovakia clearly plans development of nuclear energy. No sources, including nuclear ones, should be discriminated against”

Den energiintensiva industrins konkurrenskraft lyfts fram i debatten. Robert Fico träffade chefen för stålverket i Kosice i mars och kritiserade i samband med mötet tankarna på ett ambitiöst utsläppsmål för EU. Fico invände också mot ett särskilt mål för förnybar energi. US Steel sysselsätter 11 000 personer i Kosice och anläggningen har redan fått stöd av staten för att överleva[13]. Allmänt sett har dock den ekonomiska tillväxten i Slovakien varit hög under senare år.

Ungern

Finns det tillräckligt med gas i vinter om Ryssland stryper exporten? Det är en central fråga i Ungern som nu fyller på sina lager[14]. Naturgas svarar för en ovanligt hög grad av Ungerns energitillförsel, och hittills har Ryssland varit den helt dominerande källan. Ungern är också ett av de länder som skulle få gas via den omstridda nya gasledningen South Stream. Investeringen i ett stort gaslager underlättar situationen.

Den kontroversiella premiärministern Victor Orbán (konservativ) vill se goda affärsrelationer mellan EU och Ryssland, och är skeptisk till hårda sanktioner. Här skiljer sig Ungern från andra länder i Visegrad-gruppen. Visserligen stödde Victor Orbán huvuddragen i Donald Tusks förslag till energiunion, men gemensamma inköp är knappast aktuella. Ungern vill vårda sina egna ekonomiska relationer med Ryssland, även om sammankoppling av gasnätet med Slovakien[15] nu gör det möjligt att köpa naturgas från andra källor. Victor Orbán fick hård kritik efter avtalet med Vladimir Putin i januari om att Rosatom ska få bygga nya reaktorer vid kärnkraftverket i Poks[16].

IEA konstaterar att det finns betydande potential för energieffektivisering i landet, bland annat genom modernisering av fjärrvärmenätet och i byggnader från planekonomins tid.

Rumänien

EU-toppmötet äger rum en dryg vecka före första omgången i det rumänska presidentvalet (2 november), där nuvarande premiärministern Victor Ponta (socialdemokraterna) är en av kandidaterna[17]. Klimatet är inte någon stor politisk fråga i landet. Det är däremot den svaga ekonomin och energikostnaderna. Regeringen är angelägen om att den energiintensiva industrin i landet kan hävda sig internationellt. Här finns betydande möjligheter till mer effektiv energianvändning, till exempel inom stålindustrin.

Regeringen har genomfört vissa åtgärder för att minska klimatpåverkan och bland annat antagit en strategi om klimatförändringar i juli 2013. Förnybar energi har fått större vikt genom systemet med gröna certifikat. Vattenkraft står för huvuddelen av den förnybara energin, men vind och sol ökar i betydelse. Kärnkraft har en framträdande roll i Rumänien, och regeringen är öppen för att utnyttja skiffergas[18].

En korruptionsskandal kring försäljningen av Microsoftprodukter påverkar valrörelsen. Åklagarna har misstankar mot flera tidigare ministrar och andra ledande politiker, bland annat inom Victor Pontas parti. Den främste motkandidaten, liberalen Klaus Johannis, kampanjar mot korruption och pekar på framgångar i moderniseringen av staden Sibiu, där han är borgmästare. Klaus Johannis har kritiserat bristen på en sammanhängande nationell energipolitik.

Bulgarien

Bulgarien ser ut att få en ny regering. Bojko Borisov och hans center-höger parti Gerb vann valet den 5 oktober. Det finns dock inte någon säker majoritet i det nya parlamentet.

Energisäkerhet är en framträdande fråga. Bulgarien får nästan all sin gas från Ryssland. Konflikterna med EU-kommissionen om den nya gasledningen South Stream har präglat bulgarisk inrikespolitik under större delen av detta år. Bojko Borisov vill minska beroendet av rysk gas och bland annat utvinna skiffergas. Bulgarien har tidigare sagt nej till denna energikälla.

Hushållens möjligheter att betala energiräkningarna är en kontroversiell fråga, som fällde Borisovs förra regering. Höjda energikostnader är därför ett känsligt ämne.

Potential för energieffektivisering och mer förnybar energi

IEA menar att det finns ett stort utrymme för energieffektivisering i de aktuella länderna. Sådana åtgärder skulle också öka den energisäkerhet alla staterna eftersträvar.

En central fråga är hur starka aktörerna för energieffektivitet är institutionellt. Ansvariga i Polen klagar exempelvis över en svag ställning i den statliga förvaltningen.

En annan faktor är hur stor andel av EU:s regionalfond som kommer att användas för effektivisering och hur medfinansieringen kan se ut. Här kan kriteriet att minst 20 procent av fonden ska användas för att motverka klimatförändringar få betydelse, liksom när det gäller satsningar på förnybar energi.

Ökad klimatpåverkan från transporter är ytterligare en utmaning. EU-krav om bränsleeffektivitet och stöd till kollektivtrafik genom strukturfonderna har betydelse. Ländernas investeringar i infrastruktur de närmaste åren får stor inverkan på utsläppen lång tid framöver.

En mer utförlig genomgång av klimatpolitiken i de sex aktuella länderna (liksom i övriga EU- länder) finns i de landrapporter som Ecologic Institute tar fram varje år på uppdrag av kommissionens generaldirektorat för klimatfrågor. Rapporterna ska tjäna som underlag för rekommendationer inom ramen för den årliga granskningen av ländernas ekonomiska politik (den europeiska terminen)[19].

Denna rapport är skriven av Mats Engström vid Tillväxtanalys kontor i Stockholm och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.

[1] Tillväxtanalys har tidigare beskrivit några effekter av Ukrainakrisen: Ukrainakrisen skapar energipolitisk debattPDF

[2]http://www.mos.gov.pl/g2/big/2014_09/d6cdc9370500325c6f02a77f46f9d1c5.pdflänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

[3] Senare har en taleskvinna för den polska regeringen preciserat ett av kraven om utsläppshandeln och klimatmålen: ”Poland, the Czech Republic, Slovakia and Hungary believe the market stability reserve proposal needs be considered as part of the talks on the 2030 package, which is due to be agreed at next month's European Council”

[4]http://www.ekonomia.rp.pl/artykul/705487,1147576-Korolec--przed-szczytem-UE-znalezlismy-sojusznikow-ws--emisji-CO2.htmllänk till annan webbplats

[5]http://wiadomosci.gazeta.pl/wiadomosci/1,114877,16771393,Trzaskowski__nie_zgodzimy_sie_na_dodatkowe_obciazenia.htmllänk till annan webbplats

[6]http://www.polskieradio.pl/42/273/Artykul/1251065,Premier-Ewa-Kopacz-stawia-warunki-ws-pakietu-klimatycznegolänk till annan webbplats

[7] Se exempelvis: http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.752e3f4c144bb4af26811a/1394803762722/Energisystem+bortom+2020+Polen.pdf

[8]http://np2050.pl/en/report/r9-2050-pl-the-journey-to-the-low-emission-futurelänk till annan webbplats

[9]http://www.vlada.cz/en/clenove-vlady/premier/speeches/speech-by-the-prime-minister-bohuslav-sobotka-at-the-start-of-the-meeting-of-ambassadors-of-the-cr-122217/länk till annan webbplats

[10]http://www.financninoviny.cz/zpravy/climate-targets-can-t-be-met-without-nuclear-energy-sobotka/1091997länk till annan webbplats

[11]http://www.euractiv.com/energy/uk-czechs-call-nuclear-friendly-news-532822länk till annan webbplats

[12]http://www.euractiv.com/sections/energy/slovakia-looks-eu-compensation-over-reduced-russian-gas-deliveries-308968länk till annan webbplats

[13]http://www.reuters.com/article/2014/03/03/eu-climate-slovakia-idUSL6N0M02C720140303länk till annan webbplats

[14]http://www.kormany.hu/en/ministry-of-national-development/news/the-government-is-further-enhancing-the-security-of-gas-supplieslänk till annan webbplats

[15]http://www.euractiv.com/sections/energy/hungary-and-slovakia-link-their-gas-grids-301208länk till annan webbplats

[16]http://www.e3g.org/showcase/climate-diplomacylänk till annan webbplats

[17]http://www.robert-schuman.eu/en/eem/1544-social-democrat-prime-minister-victor-ponta-favourite-in-the-presidential-election-on-romanialänk till annan webbplats

[18]http://www.agerpres.ro/english/2014/06/13/energy-security-nuclear-industry-on-romania-s-agenda-at-eu-energy-council-18-09-34länk till annan webbplats

[19]http://www.ecologic.eu/11022länk till annan webbplats