2014-12-16

Censur, men till vilket pris?

World Internet Conference gick nyligen av stapeln i Wuzhen i kinesiska
Zhejiang­provinsen. Konferensen organiseras av den nya Administrationen för Cyberrymden. På konferensen fanns kinesiska såväl som internationella intressenter för internet representerade.

Konferensen har tolkats som ett sätt för Kina att lyfta fram sin linje i frågor rörande den globala administrationen av internet och den linje som framkom under konferensen talade om samförstånd och ömsesidig respekt. "We will strengthen communications and seek common ground while resolving differences to establish a multilateral, democratic and transparent international internet governance system," var budskapet från Lu Wei, direktör på Kontoret för Internetinformation. Samtidigt var undertonerna tydliga där Kina hävdar sin rätt att fortsätta styra och censurera internet innanför sina gränser.

Frågan om den globala administrationen av internet är mer aktuell än någonsin. Tidigare i år hölls NETMundial i Brasilianska San Paolo, en konferens där framtiden för internet diskuterades. Hittills har ICANN, den organisation som administrerar domännamn på internet, kontrollerats av den amerikanska staten. De har nu uttryckt önskemål om att lämna över detta ansvar till en organisation med bredare representation. De flesta länder stödjer att en sådan organisation bildas och att internet därmed administreras gemensamt på en global nivå. Detta var också budskapet från den icke bindande resolution som antogs under mötet. Samtidigt framkom en icke oväsentlig opposition som valde att inte skriva under resolutionen. Dessa länder önskar ge nationer ökad suveränitet att styra internet innanför sina gränser, bland annat genom att ge varje land rätt att på egen hand administrera sina toppdomännamn. Bland dessa länder återfanns Kina, Indien, Iran och Ryssland.

Idag har omkring 45 procent av kineserna, cirka 600 miljoner människor, tillgång till internet. Detta gör Kina till världens största internetnation med omkring en tredjedel av de globala användarna. I takt med att Kinas internetanvändare ökar i antal väntas landets närvaro bli allt mer tydligt i den internationella diskussionen kring styrning och administration av internet. Kritiker menar att konferensen i Wuzhen är ett sätt för Kina att främja sin modell av internetkontroll, en modell som innebär kraftiga begränsningar av informationsspridning online. Amnesty International riktade i samband med konferensen skarp kritik mot Kina. “Internet freedom is under attack by governments across the world. Now China appears eager to promote its own domestic internet rules as a model for global regulation. This should send a chill down the spine of anyone that values online freedom,” sa William Nee, kinaanalytiker på Amnesty International.

Under konferensen i Wuzhen kom även förslag på en gemensam deklaration. Under konferensens näst sista dag delades ett dokument ut till konferensdeltagarnas rum klockan elva på kvällen. Dokumentet innehöll ett förslag på en ”Wuzhen deklaration” i vilken arrangörerna menade att man sammanfattat det som konferensen kommit överens om.¹ I skrivelsen beskrivs internets roll som avgörande för en innovationsdriven utveckling men också som ett hot för staters självständighet och säkerhet. I skrivelsen betonades varje lands suveränitet och rätt att styra internet innanför sina gränser och att inget annat land skulle medverka till att kränka denna rättighet. De deltagare som önskade komma med förslag på ändringar till deklarationen skulle inkomma med dessa innan klockan åtta nästa morgon. Flera delegater reagerade både på innehåll och metoden genom vilken organisatörerna försökte få igenom skrivelsen med resultatet att ingen resolution antogs.

Kinas hårda linje till trots öppnades under konferensen internet i staden. Deltagarna kunde obehindrat nå sidor som i övriga Kina inte är tillgängliga. Syftet var att markera att detta var en global konferens om internets utveckling. På andra sidan den kinesiska brandväggen inte bara fortgick censuren – den tilltog.

Slaget om internet

Dagar före konferensen begränsades åtkomsten till en lång rad hemsidor i Kina. Bland de drabbade fanns HSBC, Sony Mobile och the Atlantic. Denna gång berodde dock inte censuren på innehåll som bröt mot myndigheternas regler. Orsaken var istället en kampanj som riktade in sig mot så kallade spegeltjänster vilka begränsar myndigheternas möjligheter till censur.

I takt med att censuren av internet tilltagit har tjänster som tar information förbi den kinesiska brandväggen ökat i popularitet. VPN-tjänster gör det möjligt för enskilda internetanvändare att ta sig utanför den kinesiska brandväggen. På liknande sätt kan den som erbjuder tjänster på internet använda sig av speglar för att göra information tillgänglig i Kina. Genom att trafiken krypteras kan myndigheterna inte välja vilken information som ska censureras. Tekniken har fler legitima användningsområden varför myndigheterna ställs inför ett dilemma om hur man ska hantera sådan trafik. Om trafiken stoppas riskerar det leda till att även legitim trafik stoppas. I längden kan detta påverka den ekonomiska utvecklingen negativt. Problemet är att om informationen inte stoppas riskerar det skapa en växande spricka i den kinesiska brandväggen. 

De kinesiska myndigheterna har hittills valt att inte stoppa dessa ”tunneltjänster” utan snarare riktat in sig på att begränsa användningen. I takt med att tjänsterna når nya grupper riskerar dock situationen att bli en annan. Händelserna inför mötet i Wuzhen visar att kinesiska myndigheter är beredda att agera om man upplever att man tappar kontrollen över internet. Samtidigt tydliggör det hur kostsam den kinesiska censuren är och de svåra ställningstaganden som den är förknippad med.

Internet – medaljens baksida

Den kinesiska regeringen har ett kluvet förhållande till den nya tekniken. Precis som i väst ses ökad digitalisering som något som starkt kan bidra till ökad produktivitet och tillväxt. Regeringen har under lång tid aktivt stöttat utvecklingen på ICT området. I nuvarande femårsplan pekas nästa generations internetindustri ut som en av sju strategiska industrier. På liknande sätt har centralregeringen antagit den så kallade Bredband Kina strategin som syftar till att dramatiskt öka tillgången till fast och trådlöst internet i hela Kina fram till 2020.

Hittills har kinesiska myndigheter i hög grad kunnat bibehålla kontrollen av internet. Myndigheterna har därmed motbevisat dem som menat att internet per automatik skulle innebära slutet på statlig informationskontroll. Detta har varit möjlig genom en rad parallella aktiviteter från myndigheterna som skapat ett komplext system av aktiv censur från myndigheterna såväl som självcensur från internetföretag och enskilda användare.² I takt med att antalet användare blir fler och kunskapen om omvärlden ökar stiger insatserna. Detta är något som centralregeringen är väl medveten om och bland annat togs stärkt internetkontroll upp i beslutsdokumenten från tredje plenum.

Censurens framtid

Censuren har haft en stor påverkan på Kinas internetindustri och i dess skugga har ett delvis eget online ekosystem vuxit upp där många utländska internetjättar är helt eller delvis frånvarande. Kinesiska företag har i skydd av brandväggen kunnat växa sig stora. Många av de tjänster som idag erbjuds är av hög internationell standard. Samtidigt är många av de kinesiska internetjättarna helt eller delvis beroende av censuren för att behålla sin dominans. Ett nära förhållande har utvecklats mellan de stora internetföretagen och myndigheterna. Inte minst den omfattande självcensuren vittnar om detta. Att kraven på internetföretag från kinesiska myndigheter ser annorlunda ut jämfört med de från myndigheter i andra länder begränsar också möjligheterna att verka i Kina som utländskt internetföretag.

Ett av de företag som haft störst problem i Kina är Google. Företaget lämnade under turbulenta former stora delar av sin kinaverksamhet redan 2010 efter påstådda hackerattacker som haft sitt ursprung i Kina. Sedan dess har företagets tjänster i ökande grad censurerats. Företagets före detta VD och nuvarande ordförande Eric Schmidt har inte skrätt orden när han kommenterat den kinesiska censuren. I en intervju 2012länk till annan webbplats menade han att det inte går att bygga ett modernt kunskapssamhälle med en sådan typ av aktiv censur som den kinesiska och att han var övertygad om att den kinesiska censuren i slutändan kommer att misslyckas. I ett uttalandelänk till annan webbplats i mars i år uttryckte Schmidt att på sikt skulle Google genom nya krypteringstekniker kunna ta sig förbi de kinesiska censorerna och på så sätt nå den kinesiska marknaden. Sedan mars 2014 krypterar Google sökningar som görs via företagets sökmotor. Anledningen sägs framförallt vara avslöjandena om NSA:s spionprogram, men åtgärden försvårar även för den som vill censurera internettrafiken.

Avslutning

Mycket står på spel både ekonomiskt och politiskt när framtiden för den kinesiska censuren ska avgöras. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns starka argument för att censuren verkar hämmande på tillväxten. Samtidigt finns det från både politiskt såväl som från den inhemska industrins håll starka incitament för fortsatt censur. Mycket lite talar därför för en förändrad politik. Istället riskerar frågan hamna högt på den utrikespolitiska agendan där Kina kommer hävda sin rätt att styra internet innanför sina gränser. Frågan är känslig då den är nära sammankopplad med frågor om cybersäkerhet och spionage.

Vart teknikutvecklingen leder är oklart, klart är dock att den kommer få omfattande påverkan på internets utveckling. Stora resurser satsas nu i kampen om kontrollen över internet. I denna kamp deltar både regeringar och företag. Skulle Schmidt få rätt i sin prognos om framtiden hamnar kinesiska ledare i en svår situation. Den yttersta åtgärden för att försvara censuren skulle i en sådan situation vara att strypa åtkomsten till det globala internet. Detta skulle inte bara gå emot idéer om ett öppnare Kina och ett globalt internet tillgängligt för alla. Det skulle också vara oerhört kostsamt för ett Kina som drar stor nytta av den allt mer integrerade världsekonomin. Ett mer lockande alternativ är kanske då att främja den egna politiken internationellt. Inte minst skrivningarna i det förslagna uttalandet från Wuzhen leder tankarna hitåt. Den fråga som infinner sig i slutändan är dock hur långt kinesiska myndigheter är beredda att gå. Censur, men till vilket pris?

¹ Hela den föreslagna skrivningen återfinns härlänk till annan webbplats.

² Tillväxtanalys har tidigare rapporterat om hur censuren fungerar i praktiken, den rapporten återfinns här.