2015-01-12

Grundforskningsfinansiering vid USA:s högre lärosäten

– minskande statliga anslag väcker frågor om framtida tillväxt och akademisk frihet

  • Universitet och högskolor står idag för drygt hälften av all grundforskning i USA. Det pågår en debatt om att de relaterade forskningsanslagen bör bli större i omfång, mer långsiktiga och stabila, samt primärt komma från federala källor.
  • USA har i ekonomiskt svåra tider satsat mer på tillämpad forskning än på grundforskning, vilket riskerar leda till en ekonomi som i allt större utsträckning lever på minskande avkastningar från tidigare investeringar.
  • Antalet forskare i landet ökar vilket skärper konkurrensen om forskningsmedlen. Det blir allt svårare för forskare att säkra finansiering och anställning, och osäkerheten gör forskaryrket mindre attraktivt.
  • Ett ökat beroende av privat finansiering väcker frågor om de högre lärosätenas incitament att satsa på grundforskning och förmåga att slå vakt om den akademiska friheten.

USA står inför ett vägval i sin forskningsfinansieringspolitik. Efter att i decennier varit världsledande inom satsningar på forskning och utveckling (FoU) med stadigt ökande forskningsintensitet (mätt som FoU-utgifters andel av BNP) är nu första platsen inte lika självklar.

Läs kortrapportenPDF

Föreliggande rapport är utförd på uppdrag av Utbildningsdepartementet och utgör en del av Tillväxtanalys förberedande arbete inför kommande forsknings- och innovationsproposition. Rapporten har författats av Anna Ledin och Emelie Nilsson vid kontoret i Washington D.C.