2015-03-02

Ny statsbudget offentliggjord

Den 28 februari presenterade Indiens finansminister, Arun Jaitley, den
nya statsbudgeten för det kommande året. I korthet kan följande noteras:

Informationsteknologi. Centralregeringens satsning på att bygga ut Indiens fiberoptiska infrastruktur (National Optical Fibre Network Programme) ska påskyndas genom att delstaterna ska ges möjlighet att själva driva på utbyggnaden och sedan ges ersättning av centralregeringen för de kostnader som uppstått. I budgeten konstateras också, dock utan några bindande löften, att regeringen ska ta i beaktande IT-industrins krav på att göra det lättare för företag att attrahera utländskt kapital samt dess önskemål om att tillgången till såddfinansiering förbättras. Regeringen ska även ta ställning till kravet på fler inkubatorer vid lärosäten i syfte att främja tillväxten inom denna sektor.

Infrastruktur. I budgeten uppmärksammas utvecklingen av industrikorridoren mellan Delhi och Mumbai. Infrastrukturutbyggnader inom två av de s.k. investeringsregioner som ingår i denna korridor planeras (Ahmedabad – Dhaulera Investment Region i delstaten Gujarat samt Shendra – Bidkin Industrial Park i närheten av Aurangabad i delstaten Maharashtra) och till detta har en inledande investering om INR 12 miljarder (SEK 1,6 miljarder) avsatts. Ytterligare finansiering kommer att tillskjutas i takt med att projektet fortskrider. Regeringen planerar att etablera en särskild fond för infrastrukturinvesteringar – National Investment and Infrastructure Fund (NIIF) med ett årligt tillskott på INR 200 miljarder (SEK 26,7 miljarder). Offentligt ägda hamnar ska uppmuntras till att låta ombilda sig till bolag. Syftet med bolagiseringen är att göra det lättare att attrahera kapital och samtidigt kunna dra ekonomisk nytta av de stora markområden som dessa hamnar besitter. Dock preciseras inte i detalj vilka incitament som ska erbjudas för att åstadkomma bolagiseringar.

Entreprenörskap. Regeringen kommer att etablera ett särskilt stödprogram för att främja entreprenörskap och satsningar på uppstartsföretag. Det initiativ som nu offentliggörs benämns SETU – Self-Employment and Talent Utilization – och till detta avsätts INR 10 miljarder (SEK 1,3 miljarder). Enligt budgetpropositionen kommer dessa medel administreras av det nyetablerade statliga organet NITI Ayog (som ersatt den tidigare Planeringskommissionen).

Hälso- och sjukvård. Etableringen av nya sjukhus, s.k. All India Institute of Medical Science (AIIMS), planeras i delstaterna Assam, Himachal Pradesh, Jammu & Kashmir, Punjab och Tamil Nadu. I delstaten Bihar planeras etableringen av ett andra AIIMS-liknande sjukhus, vid sidan av det befintliga AIIMS Patna. Regeringens satsning på förbättrad hygien, sanitet och därmed en förbättrad folkhälsa, Swachh Bharat (Clean India), uppmärksammades också. Enligt regeringen ska donationer till en särskild fond med syftet att främja implementeringen av Clean India berättiga till skatteavdrag motsvarande hela det belopp som doneras. Regeringen föreslår även att liknande regler ska gälla för donationer som syftar till att finansiera reningen av Gangesfloden, en annan fråga som prioriteras av regeringen.

Högre utbildning och yrkesträning. Ett nytt Indian Institute of Technology (IIT) ska etableras i delstaten Karnataka. Samtidigt ska det redan befintliga lärosätet Indian School of Mines i Dhanbad omvandlas till att bli ytterligare ett IIT. Tre nya lärosäten inom farmaci planeras genom etableringen av National Institute of Pharmaceuticals Education and Research i delstaterna Chattisgarh, Maharashtra och Rajasthan. Två nya Indian Institute of Science Education and Research planeras i delstaterna Nagaland och Odisha. Regeringen planerar även en särskild satsning på yrkesträning för att bättre koordinera de yrkesträningsinitiativ som initierats av olika ministerier.

– Energi och miljö. Fem nya s.k. ultramegaprojekt planeras för energigenerering. Tanken är att varje projekt ska ha kapacitet att generera effekt motsvarande 4000 megawatt. Miljöavgiften för kolbrytning höjs från INR 100 (SEK 13) per ton till INR 200 (SEK 26) per ton. Syftet med den höjda miljöavgiften är att underlätta finansieringen av miljövänligare energislag. Regeringen har som målsättning av den förnyelsebara energin ska utgöra 175 000 MW år 2022 (solenergi ska generera 100000 MW, vindkraft 60 000 MW, biomassa 10 000 MW och små vattenkraftverk 5000 MW).Det noteras även att det finns behov av en ny lag för offentliga upphandlingar för att förhindra olika typer av missbruk. Möjligen är en framtida lag tänkt att motverka vad som av indiska tillverkare uppfattas som prisdumpning från utlandet. Det bör dock betonas att det i budgetpropositionen inte preciseras vilken typ av missbruk som ska stävjas.

– Försvarsindustrin. Finansminister Jaitley noterade i sitt budgetanförande att regeringen vidtagit åtgärder för att minska importberoendet från utlandet. Några nya FDI-regler tillkännagavs dock inte. Den indiska försvarsmakten tilldelas INR 2 467 miljarder (SEK 330 miljarder) för det nya budgetåret. Detta kan jämföras med utgifter vilka uppskattas till INR 2 224 miljarder (SEK 297 miljarder) för det föregående budgetåret.

Vetenskap och innovation. Regeringen planerar att sjösätta Atal Innovation Mission (AIM) med syftet att skapa en ”innovationsfrämjande plattform” som ska bidra till att skapa en kultur som uppmuntrar till innovation, forskning och utveckling. Tanken är att denna plattform ska omfatta akademiker och arbetet ska baseras på nationella och internationella erfarenheter. I budgeten avsätts INR 1,5 miljarder (SEK 201 miljoner) för detta syfte.  

Noterbart är att finansminister Jaitley med undantag av ovan nämnda AIM inte berörde frågan om forskning och utveckling i sitt anförande. Budgeten innehöll varken löften om ökade anslag till forskning och utveckling eller någon antydan om att reglerna för CSR-avsättningar kan komma att ändras till att även omfatta avsättningar till forskning och utveckling. Premiärminister Modi hade i ett anförande för det indiska vetenskapssamhället (Indian Science Congress) i januari antytt att denna typ av förändring skulle vara aktuell men i budgetpropositionen nämns alltså ingenting om detta.

Övrigt. Skattereformen Goods and Services Tax (GSTlänk till annan webbplats) ska införas senast den 1 april 2016. Införandet av GST har i förhandsspekulationerna nämnts som den enskilt viktigaste frågan i det indiska näringslivets ögon. Löftet att lagen ska införas senast nästa år får ses som mycket viktigt.

För att påskynda pågående rättsprocesser mellan olika företag föreslår regeringen att enheter helt inriktade på affärstvister etableras inom ett antal olika indiska domstolar. Etableringen ska ske med stöd av de rekommendationer som lämnats i den s.k. 253rd Report of the Law Commission. Regeringen väntas lägga fram ett lagförslag efter att först ha konsulterat berörda parter.

Tullsatsen för import av kommersiella fordon höjs från 10 till 40 procent. Tullsatsen för kommersiella fordon som importeras som CKD-enheter (Completely Knocked Down) för slutlig hopsättning i Indien, liksom tullsatsen för eldrivna fordon, kvarstår dock på 10 procent. Denna typ av höjning kan tolkas som en signal om i vilken riktning regeringen Modi vill gå, det vill säga att genom höga tullmurar skapa förutsättningar som tvingar företag som vill åt den indiska marknaden att etablera verksamhet i Indien vilket därmed skulle bidra till att skapa industriarbetstillfällen åt indisk arbetskraft.

– Järnvägsbudgeten. Den 26 februari presenterade regeringen Modi landets nya järnvägsbudget. Under en femårsperiod planerar regeringen att investera INR 8,5 biljoner (SEK 1 136 miljarder). Dock presenterades inte några konkreta förslag på att införa nya höghastighetståglinjer och de projekt som tidigare annonserats har ännu inte färdigställts. Bland de förändringar som aviseras kan nämnas förbättrad järnvägsinfrastruktur i Indiens nordöstra delstater samt planen att förse 400 tågstationer med wi-fi. 17 000 bio-toaletter ska även installeras på tåg. Insatser för att öka renligheten och hygienen på stationer och tåg ska prioriteras. I budgeten framgår även att det inte blir några höjda biljettpriser för privatpersoner, en fråga som är mycket känslig i Indien i och med att stora delar av befolkningen är beroende av järnvägen för sina transporter. 

Denna rapportering är skriven av Peter Wennerholm vid Tillväxtanalys kontor i New Delhi och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakning.

Källor: http://www.indiabudget.nic.in/ub2014-15/bh/bh1.pdflänk till annan webbplats , http://timesofindia.indiatimes.com/budget-2015/rail-budget-2015/Rail-Budget-2015-Highlights/articleshow/46378328.cmslänk till annan webbplats, http://indiabudget.nic.in/ub2015-16/bs/bs.pdflänk till annan webbplats och http://www.indianrailways.gov.in/railwayboard/uploads/directorate/finance_budget/Budget_2015-16/English_Speech_Highlights_2015-16.pdflänk till annan webbplats