2015-10-20

Genomik – en brittisk (och svensk?) framtidsindustri

Genomik är ett område i snabb utveckling och med stor potential för både medicinsk behandling och ekonomisk tillväxt. Sverige har under de senaste åren gjort omfattande satsningar för att skaffa sig en framskjuten position inom området, inte minst genom att investera i en nationell infrastruktur vid SciLifeLab.

Sverige är dock inte ensamt om att satsa på området. Ett annat land som ligger i framkant är Storbritannien och den 29 september publicerades en rapport [1] som ger en översikt och analys av den marknad som uppstått i anslutning till det relativt nya forskningsfältet kring mänsklig genomik (human genomics), och Storbritanniens ställning på denna marknad. Rapporten har skrivits av konsultföretaget Monitor Deloitte på uppdrag av Office of Life Sciences.[2]

Genomik är det vetenskapsområde som studerar struktur och funktion hos genom, det vill säga den fullständiga uppsättningen DNA i en cell hos en organism. Inom fältet används tekniker för DNA-sekvensering och bio­informatik för att avkoda och analysera ett helt genom. Genom att studera hela DNA-uppsättningen hos en individ kan man också säga något om individens predisposition för vissa genetiskt betingade sjukdomar, välja de bästa behandlings­metoderna samt bidra till vad som brukar kallas precisions­medicin. Dessa avancerade tillämpningar har blivit möjliga nyligen i och med att kostnaderna för DNA-sekvensering sjunkit mycket kraftigt, sekvenserings­processen har snabbats upp väsentligt samt genom stora investeringar inom läkemedelsbranschen.

Värdekedjan för genomik

Värdekedjan för genomik, det vill säga den process varigenom genetiskt material omvandlas till användbar information så att denna sedan kan användas för att utveckla och välja behandlings- och vårdmetoder, kan delas in i fem diskreta steg:

  • Sampling: att extrahera och transportera DNA-prov (t.ex. blod- eller salivprov) till ett laboratorium där det kan analyseras. Detta är traditionellt ett steg med lågt förädlingsvärde, men möjligheten att nå frivilliga donatorer och samla in DNA-prov kommer sannolikt att bli en tjänst med högt värde.
  • Sekvensering: att avkoda proteinsekvenserna inom ett genom. Detta är en kapitalintensiv verksamhet där storskalig sekvensering kräver högteknologisk utrustning i stor skala. Den brittiska branschen är bra på att utveckla och använda nya metoder för sekvensering, men hittills svag på att skala upp dessa metoder och uppnå skalfördelar.
  • Analys: att förstå om och hur proteinsekvensen skiljer sig från andra genom. Det finns ungefär 40 analysföretag i Storbritannien, som tillsammans omsätter cirka 206 miljoner pund (cirka 2,6 miljarder SEK). Analyssteget domineras idag av stora USA-baserade företag, men rapporten ser stora möjligheter för den brittiska branschen att växa inom denna delmarknad.
  • Tolkning: att översätta observerade variationer i genomet till kliniska åtgärder och behandlings­alternativ. Detta är ett område som ännu är relativt outvecklat. Den största aktiviteten på området sker inom icke-kommersiell forskning, men i och med att det stora 100 000 Genomes Project (se vidare nedan) genererar en mycket stor efterfrågan på genomtolkningstjänster kommer även den kommersiella marknaden sannolikt att växa snabbt.
  • Tillämpning: Det sista steget i värdekedjan där information om en individs genom används för skräddarsydda diagnoser, behandlingar och läkemedel. De främsta användarna här är läkemedels­företag samt, på längre sikt, vårdsystem och kliniker. Detta är idag en liten marknad som dock kan förväntas växa kraftigt i takt med att forskning och ny kunskap utvecklar möjligheterna för genomik­baserade tillämpningar.

Outvecklad men snabbt växande marknad

Rapporten uppskattar värdet för den globala genomikmarknaden till över 8 miljarder pund (drygt 100 miljarder SEK), men konstaterar dels att det varierar mellan olika uppskattningar, dels att det är en marknad i mycket snabb tillväxt. Den snabbt fallande kostnaden för gensekvensering och de stora och snabbt växande investeringar som görs i olika genomikprojekt, såväl privat som offentligt finansierade, innebär att mängden genomdata ökar mycket snabbt. Detta kommer i sin tur att leda till en skarpt växande efterfrågan på andra tjänster längre upp i värdekedjan. Man kan, enligt rapporten, förvänta sig att denna efterfrågan kommer att driva stora investeringar inom områden som analysmetoder och datahantering. Det bör dock noteras att genomik­marknaden fortfarande är relativt outvecklad. Att kunna använda genomik för att förutse och bota sjukdomar eller förbättra vården hänger inte bara på de listade stegen i värdekedjan, utan också på att kunskapen utvecklas kring hur olika gener påverkar varandra, samt kring miljöpåverkan på gener. Sådan kunskapsutveckling kräver i sig stora investeringar i klinisk forskning. Detta innebär en begränsande faktor för tillväxten på marknaden, i synnerhet de steg som handlar om tillämpning.

Den brittiska genomikbranschen uppskattas svara för ungefär 10 procent av den globala marknaden, med ett värde på totalt cirka 800 miljoner pund (drygt 10 miljarder SEK), men växer snabbare än den globala marknaden – mycket tack vare det statligt initierade 100 000 Genomes Project.[3] Detta är ett stort program som initierades 2012 med syftet att sekvensera 100 000 mänskliga genom, bygga upp en funktion för genomikmedicin inom det offentliga vård­systemet NHS samt stimulera utvecklingen av den brittiska genomik­­branschen. Fokus i programmet ligger på sällsynta sjukdomar och cancer, och det har hittills fått investeringar på 200 miljoner pund (drygt 2,5 miljarder SEK).

Branschen i Storbritannien domineras av små företag i början av värdekedjan (sekvensering). De allra flesta av dem är lokaliserade till London, Cambridge, Oxford och Edinburgh. Detta, tillsammans med Storbritanniens starka ställning på den globala marknaden, hänger förstås ihop med den nära kopplingen mellan genomikbranschen och en mycket stark nationell forsknings­miljö. Företagen är ofta resultat av kommersialiseringssträvanden från universiteten, och framgångsrikt arbete från deras technology transfer offices. Enligt rapporten är nyckeln till fortsatta framgångar att Storbritannien ska bli mer effektivt i att kommersialisera och skala upp forskningsresultat, så att den brittiska styrkan inom genomikforskning kan omsättas i industriella framgångar i större skala.

Förutsättningar för fortsatt tillväxt

De tidiga stegen i värdekedjan (sekvensering) är relativt sett mognare än de följande stegen. Rapporten räknar också med att tillväxten i de följande stegen kommer att vara mycket snabbare än för sekvensering. Rapporten pekar ut tre viktiga insatser för att ytterligare stärka den brittiska positionen på världs­marknaden:

  1. Överbrygga kompetensbristen inom bioinformatik och genetik. Idag hämmar bristen på personal med rätt utbildning och kompetens branschens tillväxt.
  2. Förstärka kapaciteten för kommersialisering av forskningsresultat och uppskalning av verksamhet. En stor andel av de brittiska genomik­företagen är avknoppningar från den starka forskningsbasen vid en handfull brittiska universitet. De flesta av företagen har färre än 10 anställda och tjänar ännu inga pengar. De som lyckats skala upp verksamheten och bli lönsamma är i de flesta fall ägda av utländska företag. Rapporten pekar på behovet av riskkapital med en längre investeringshorisont, samt på vikten av NHS som en naturlig kund och beställare av genomikrelaterade produkter och tjänster.
  3. Avlägsna hinder för och snabba upp tillämpningen av genomik i det offentliga vårdsystemet NHS. Att vidareutveckla relationen mellan akademisk forskning och klinisk tillämpning är avgörande. Ett exempel på sådana initiativ är NHS blod- och transfusionscenter i Bristol, där man för samman forskning, undervisning och kliniska prövningar för att underlätta framtagande och implementering av nya behandlingsmetoder inom området.[4]

Diskussion

Kan den svenska genomikbranschen inspireras av de brittiska erfarenheterna? Enligt rapporten krävs en stödstruktur för kommersialisering av forsknings­resultat för att maximera samhällsnyttan av forsknings­satsningar på området. En annan viktig del i nyttiggörandet är även att skapa funktioner för att implementera genomikmedicin i de offentliga vårdsystemen. Här visar britterna vägen med omfattande investeringar. Rapporten understryker bland annat betydelsen av att ha starka technology transfer offices kopplade till forsknings­miljöerna samt att företag relativt tidigt ges möjlighet att komma in i diskussionerna kring eventuella avknoppningar eller kommersialiseringar av forskning. Samtidigt visar rapporten på en snabb utveckling inom fältet och inte minst inom genomsekvensering blir det kritiskt att erbjuda konkurrens­­kraftiga tjänster till svenska forskargrupper. Men det handlar även om att skapa förutsättningar för forskning och utveckling kring analysmetoder och datahantering som för samman genomik och bioinformatik.

Rapporten visar hur upptäckterna kring det mänskliga genomet håller på att ge upphov till en särpräglad bransch inom Life Science med unika behov. Sverige, med en stark akademisk forskning på området, har förutsättningar att ta del av den framväxande marknaden. Analysen av det brittiska exemplet indikerar att det krävs en stödstruktur för kommersialisering och uppskalning samt användning i det offentliga vård­systemet för att den akademiska styrkan ska kunna omsättas till kommersiell styrka.

[1] https://www.gov.uk/government/publications/genomics-industry-study-uk-market-analysislänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

[2] Office of Life Sciences är en del av den brittiska regeringen med uppdrag att främja forskning, innovation och teknologianvändning för att utveckla den brittiska vård- och hälsosektorn. Organisationen ligger under både Department for Business, Innovation and Skills och Department of Health. Läs mer på: https://www.gov.uk/government/organisations/office-for-life-scienceslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

[3] Se: http://www.genomicsengland.co.uk/the-100000-genomes-project/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

[4] För mer information om ”The Bristol Blood Group”, se: http://ibgrl.blood.co.uk/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Rapporten är skriven av Carl Jeding och Carl Wadell vid Tillväxtanalys kontor i Stockholm och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.