2016-07-06

OS tredje grundpelare – hållbarhet

Delstaten Rio utfärdade den 17 juni 2016 katastroftillstånd till följd av den ekonomiska situationen.[1] Kostnaderna för OS i augusti är en av orsakerna till det svåra ekonomiska läget. Delstaten behöver pengar för att färdigställa projekt innan OS och pengar kan inte lånas. I stället betalas löner inte full ut, akutsjukvård stängs ner och polisen kan inte skaffa utrustning.

Inhemsk kritik finns mot infrastruktursatsningarna i OS i Rio de Janeiro då dessa utgått ifrån behoven för OS och inte stadens långsiktiga behov. Detta väcker frågan om hur väl OS i Rio uppfyller den tredje grundpelaren för de Olympiska och Paralympiska spelen.

Hållbarhet introducerades år 1996 som den tredje grundpelaren i utförandet av de Olympiska och Paralympiska spelen jämte de två andra grundpelarna sport och kultur. Arrangörernas förmåga att integrera hållbarhet i OS har varierat. Vid OS i London 2012 bedöms vara ett stort steg framåt.

En central del i att göra OS mer hållbart är infrastruktursatsningar. I London OS 2012 kom 86 procent av besökarna med tåg. Omfattande investeringar gjordes dessutom för att underlätta för cyklande och gående. Detta är satsningar som gagnar staden även efter OS. I Tokyo OS 2020 kommer vätgas användas som drivmedel och förse den olympiska byn med energi. Mycket av detta handlar om att visa upp Japans teknik. Inför OS i Peking 2008 genomfördes också stora infrastrukturinvesteringar. Bland annat tillkom 60 tunnelbanestationer.

OS i Peking 2008 – stora investeringar i infrastruktur men kulturvärden förstördes

I samband med ansökan framhölls att de investeringar som skulle vidtas skulle förbättra livskvaliteten för boende i såväl Peking som för alla kineser i landet. Över 300 miljarder kronor investerades inför spelen, en stor del gick till olika infrastruktursatsningar.[2]

Luftkvaliteten i Peking var en av flera miljöfrågor som uppmärksammades inför spelen. I samband med ansökan om att få arrangera spelen sattes ett antal miljömål kring vatten, luft och avfallshantering upp.

I syfte att förbättra stadens luftkvalitet stängdes eller flyttades över 200 fabriker [3], reningstekniken uppgraderades och förbättrades på andra, dessutom konverterades olika anläggningar så att gas kunde användas som bränsle i stället för kol.[4] Under själva spelen infördes dessutom ett antal temporära restriktioner såsom att arbeten vid byggen låg nere och elproduktionsanläggningar fick minska sin produktion– allt i syfte att förbättra luftkvaliteten.

Annars är det på transportsidan som de mest påtagliga förändringarna genomfördes, och som är till mest nytta i vardagen för den enskilde Pekingbon. Stora investeringar gjordes bland annat i stadens tunnelbanesystem, uppemot 60 nya stationer byggdes och tunnelbanenätet utvidgades markant.[5] En särskild järnvägslinje byggdes också mellan den nya flygplatsen i Peking och innerstaden. Andra satsningar som genomfördes på transportsidan och som fortfarande sätter sin prägel på staden är införandet av begränsningar av biltrafiken baserat på registreringsskyltens slutsiffra. Systemet infördes mellan juni och september 2008 och lever ännu kvar.

En annan miljöfråga handlar om själva stadsmiljön. Stora områden genomgick en modernisering motsvarande det som skedde i Klarakvarteren i Stockholm på 70-talet.[6] Hutonger, traditionella områden där folk bor och verkar, ersattes istället med mer modern bebyggelse. Stora kulturvärden gick också till spillo och en del av Pekings identitet och charm försvann enligt andra. Uppgifter om hur många människor som tvingades flytta går starkt isär. En NGO i Schweiz som arbetade med boenderättigheter (Center on Housing Rights and Evictions, baserade i Geneve) har i en rapport angivit en siffra på mellan 1,25 – 1,5 miljoner människor.[7] Det kinesiska Utrikesdepartementet gick i snabbt svaromål och sa att detta var helt osant. Det handlade enligt departementet i stället om 6037 hushåll som hade behövt flytta.

Totalt användes 37 arenor för att genomföra de olympiska spelen, av dessa var 31 belägna i Peking. Totalt bygges tolv nya arenor i Peking, elva befintliga uppgraderades/renoverades och åtta temporära anläggningar anlades. Utanför Peking byggdes två nya anläggningar. En av de mest kända anläggningarna är Beijing National Stadium, i folkmun benämnt som fågelboet, där invigning och avslutningsceremonin genomfördes.

Det har förekommit flera rapporter i internationell media om hur ett många av de anläggningar som uppfördes för spelen nu ör öde och övergivna. Det gäller till exempel anläggningarna för beach volleyboll, BMX-tävlingarna och baseboll.

OS i London 2012 – de hållbara spelen

De Olympiska och Paralympiska spelen i London 2012 har efter dess utförande av många beskrivits som en stor succé, både underhållsmässigt såväl som ur ett hållbarhetsperspektiv, med bland annat rubriker från BBC som beskriver OS i London som ”the greenest ever”[8]. Större prestationer som uppnåddes var bland annat att:

  • Vattenförbrukningen för alla permanenta arenor och andra byggnader på OS-området minskades med 40 procent.
  • Uppbyggnadsarbetet av The Olympic Park använde endast hållbart framtaget timmer, certifierat av antingen Forest Stewardship Council (FSC) eller Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC).
  • 100 procent av allt avfall under spelens utförande undvek deponering, 99 procent av spelens totala avfall för installation och avverkning återanvändes eller återvanns, och 62 procent av spelens totala driftavfall återanvändes, återvanns eller komposterades.
  • 86 procent av besökarna till The Olympic Park anlände med tåg.
  • genom att kartlägga och uppskatta utsläpp av koldioxid, samt sätta upp strategier, mål och prioriteringar för dessa lyckades man minska utsläppen med totalt 400 000 ton, jämfört med den kartlagda referensen.

Förutom uppnådda hållbarhets mål och besparingar lämnade arbetet och engagemanget som lades ner på att utföra de Olympiska och Paralympiska spelen även efter sig direkt output och ett flertal efterdyningar för framtiden, varav många av dem positiva för det lokala samhället.

En orsak till framgången var att hållbarhet var en integrerad del av förberedelserna inför OS i London från första dagen. Arbetet grundades på hållbarhetsfilosofin och konceptet ”One Planet Living”[9], med uppmaning till att minimera miljömässiga fotavtryck. Engagemanget för att skapa ett hållbart OS fokuserade mot att påverka attityd och beteende inom följande nyckelområden:

Byggnader som använts under OS har öppnat upp för allmänheten i form av ett flertal nya sportfaciliteter för över 20 olika sporter, bland annat simning, cykling, basket, badminton, tennis och hockey. OS-byn i sin tur har gjorts om till ett nytt bostadsområde, medan bostäderna för OS-atleterna omvandlats till över 2800 nya allmänna bostäder, vilket bidragit till över 6000 nya hem för personer i östra London.[10] Dessutom har spelen bidragit till betydande förbättringar inom Londons infrastruktur och transportnätverk, bland annat genom 10 spårvägslinjer samt 30 nya broar. Satsningar på över 100 miljoner kronor gjordes även på permanenta gång- och cykelvägar, vilket bidragit till högre tillgång till mer hållbara färdmedelsalternativ.[11]

OS i Rio de Janeiro 2016

Budgeten för de olympiska spelen i Rio är drygt 80 miljarder SEK. Nästan hälften av detta finansieras med statliga pengar. Till skillnad mot fotbolls VM 2014 har dock staten låtit privata företag stå för nästan hela investeringen i sportanläggningar. Från början var skälet till detta att undvika kritik. Flera av de privata investerarna är dock inblandande i korruptionshärvan som uppstod i och med Petrobras, den så kallade ”car wash” utredningen. Företagens inblandning i denna korruptionsutredning har gjort att OS också blivit en del av utredningen. När företagen inte kunna betala för sina investeringar i anläggningar har staten fått gå in med pengar.

En konsekvens av den bristande finansieringen och korruptionen är att flera projekt är kraftigt försenade eller inte ens kommer att genomföras. Precis som under fotbolls VM är detta infrastrukturprojekt och åtgärder för miljön som skulle gagnat lokalbefolkningen efter de olympiska spelen prioriteras ner.

Ett exempel på åtgärd som skulle genomföras till OS var saneringen av Guanabarabukten som är kraftigt förorenad. I bukten ska OS seglingen genomföras. Åtgärden skulle leda till att 80 procent av vattnet i bukten är renat till OS. Det är dock bara 51 procent som är renat. Ett annat exempel är att arrangörerna under våren 2016 beslutade att reningen av ett antal floder som fanns med i den ursprungliga planen inte kommer att genomföras.

Infrastruktursatsningarna kommer att i stort vara färdigställda till OS. Det finns dock en kritik mot dessa eftersom de anses vara inriktade mot att lösa transportproblemen under OS och inte utgått från Rio de Janeiros långsiktiga transportbehov. Kritiken handlar om att vägbyggen underlättar för transporten under OS men inte för det dagliga vardagslivet. Istället för utbyggnad av tåg, som av experter anses vara nödvändigt för Rio, har snabb-busslinjer prioriterats.

Den 17 juni 2016 utfärdade delstaten Rio katastroftillstånd på grund av den ekonomiska situationen. En orsak till detta var kostnaderna för OS och att pengar saknas för färdigställande av ett antal viktiga projekt. Framförallt gäller detta tunnelbanelinje 4 som ska transportera publiken till OS. För att kunna färdigställa denna linje behövs över 1 miljard kronor som delstaten inte får låna. Delstatens totala underskott för året uppskattas till över 40 miljarder kronor.

OS i Tokyo 2020

Med fyra år kvar till inledningen av de Olympiska och Paralympiska Spelen, som kommer att hållas i Tokyo år 2020, befinner sig Japan nu i full färd med att förbereda inför en av världens största, mest omfångsfulla samt inflytelserika sportevent. Spelen 2020 kommer att bli Japans andra tillfälle att stå som arrangörer, efter den första gången under sommaren 1964[12]. De primära målen för att uppnå ett lyckat och framgångsrikt OS 2020 skiljer sig dock från de definierade målen 1964 då fokus denna gång inte främst kommer att läggas endast på förbättringar i infrastruktur samt ekonomisk utveckling.[13] Mr. Takeo Tanaka, Senior Director of the Tokyo 2020 Sustainability Department, konstaterar att Tokyo 2020 har gjort hållbarhet och minimering av miljömässig påverkan till övergripande prioriteringar, där hållbarhet kommer att omfatta alla aspekter av de Olympiska och Paralympiska Spelen[14].

The Tokyo Organising Committee of the Olympic and Paralympic Games (det vill säga kommittén för de Olympiska och Paralympiska Spelen i Tokyo) har nu utformat och presenterat en grundläggande hållbarhetsplan för spelen 2020.[15] Den så kallade ”High-level Sustainability Plan” samt rapporten om ”Fundamental Principles for the Sustainable Sourcing Code”, som publicerades 29 januari 2016 av OS-kommittén, beskriver i grundläggande drag ramverket för kommitténs hållbarhetsarbete samt de punkter man kommer att ta hänsyn till och arbeta med under utformandet samt utförandet.

Den övergripande hållbarhetsplanen har fem fundamentala punkter: minska utsläppen av koldioxid, säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster, hindra förstörelse av biologisk mångfald, arbeta för frihet och lika rättigheter, bygga konsensus för samarbete mellan alla medverkande parter.

Japan vill även visa upp sig som ett innovationsland under OS. En viktig del i detta är en satsning på vätgas. Planen är att den olympiska byn ska få sin energi från vätgas. Ett annat mål är att det ska finns 6000 vätgasbilar på Tokyos gator år 2020. För att möjliggöra detta byggs 35 tankstationer för vätgas och kraftfulla subventioner har införts från staden (som kompletterar statens subventioner). I dag finns vätgasbilen Toyota Mirai till salu. Priset för denna bil är ungefär 750 000 SEK. I Tokyo kostar den dock under 300 000 SEK efter staden och statens subventioner. Toyota Motors är också en av de viktigaste samarbetsparterna för OS 2020.

Denna rapport är skriven av Tobias Persson, med bidrag från Micael Hagman, Jessica Freire och Ebba Liljerud och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevaknings­uppdrag.

[1] http://www1.folha.uol.com.br/internacional/en/brazil/2016/06/1782959-rio-declares-state-of-public-calamity-over-financial-crisis-and-the-olympics.shtml Länk till annan webbplats.

[2] http://www.chinabusinessreview.com/the-2008-olympics-impact-on-china/ Länk till annan webbplats.

[3] https://en.wikipedia.org/wiki/Concerns_and_controversies_at_the_2008_Summer_Olympics Länk till annan webbplats.

[4] http://www.bbc.co.uk/blogs/davidbond/2012/05/beijings_monuments_to_a_lost_o.html#blq-nav Länk till annan webbplats.

[5] http://rbth.com/business/2014/05/02/counting_the_cost_how_much_did_russia_spend_and_earn_in_sochi_36321.html Länk till annan webbplats.

[6] Mer konkret betyder det att stora områden revs och nya mer moderna fastigheter byggdes

[7] Fair play for housing rights, Mega-Events, Olympic games and housing rights, Center for Housing Rights and Evictions, 2007 http://tenant.net/alerts/mega-events/Report_Fair_Play_FINAL.pdf Länk till annan webbplats.

[8] BBC, ”London2012: Olympic Games ’greenest ever’”, 2012, http://www.bbc.com/news/uk-19220847 Länk till annan webbplats.

[9] Konceptet härstammar från WWF och Bioregionals uppmaning till att vi bör leva på ett sådant miljömässigt hållbart sett att vår planet och dess ekosystem ej tar skada eller förvärras. Enligt WWFs Environment Report, 2010, lever mänskligheten på ett sådant sett att över 1,5 exemplar av jorden skulle behövas för att vår konsumtion skulle vara hållbar.

[10] Olympic.org: Official website of the Olympic Movement, London 2012 News, “London 2012’s sustainability legacy lives on”, 2013, http://www.olympic.org/news/london-2012-s-sustainability-legacy-lives-on/205777 Länk till annan webbplats.

[11] Olympic.org: Official website of the Olympic Movement, London 2012 News, “London 2012 venues and infrastructure already providing strong Games legacies, 2013, http://www.olympic.org/news/london-2012-venues-and-infrastructure-already-providing-strong-games-legacies/207311 Länk till annan webbplats.

[12] Olympic.org: Official Website of the Olympic movement, 2015, Tokyo 1964, http://www.olympic.org/tokyo-1964-summer-olympics Länk till annan webbplats.

[13] Tokyo2020, 2016, The Tokyo 1964 Olympic Games, https://tokyo2020.jp/en/games/about/tokyo1964/ Länk till annan webbplats.

[14] Olympic.org: Official Website of the Olympic movement, 2016, Tokyo 2020: Tokyo 2020 reveals plans for sustainable and minimal impact Games. www.olympic.org/news/tokyo-2020-reveals-plans-for-sustainable-and-minimal-impact-games/247877 Länk till annan webbplats.

[15] Tokyo2020, 2016, Completion of “High-level Sustainability Plan” and “Fundamental Principles for the Sustainable Sourcing Code”, https://tokyo2020.jp/en/news/notice/20160129-01.html Länk till annan webbplats.