2016-09-12

Kiron hjälper flyktingar till högre utbildning

Tyskland och Sverige är de största flyktingmottagande länderna per capita i Europa. Vid slutet av 2015 uppskattas cirka 1,25 miljoner flyktingar ha tagits emot i Tyskland.[1] En av många utmaningar detta för med sig är att bereda möjligheter för nyanlända att delta i högre utbildning. För att göra det möjligt för nyanlända flyktingar att studera, och för att underlätta deras integration i det tyska samhället startade Markus Kressler och Vincent Zimmer under sommaren 2015 organisationen Kiron.

Att studera som flykting

Lyckad integration är en förutsättning för stabilitet i flyktingkrisens följd. Infrastrukturen i flykting­mottagande länder utsätts för stora och onödiga påfrestningar till följd av svårigheter att integrera flyktingar ekonomiskt och socialt.

FN:s Human Rights Council identifierar fyra typer av hinder för flyktingar att delta i högre utbildning:

  1. Legala. Flyktingar har ofta inte tillgång till nödvändig documentation för att söka inträde till högre utbildning, såsom till exempel gymnasiebetyg eller pass. Universitet kräver att studenterna har uppehållstillstånd, vilket kan ta flera år att få, och flyktingar saknar därmed möjlighet att studera under denna tid.
  2. Språkliga. Universitet ställer krav på språkkunskaper som nyanlända flyktingar ofta inte kan uppfylla.
  3. Finansiella. Flyktingar kan normalt inte betala terminsavgifter som på många universitet är kopplade till studier, och kostnaden för de flyktingmottagande länderna att möta dessa kostnader skulle vara höga.
  4. Kapacitetsmässiga. Traditionella universitet kan bara erbjuda platser till ett begränsat antal studenter, och har därmed ofta inte möjlighet att ta emot stora mängder flyktingar.

Dessa hinder innebär sammantaget att processen att söka asyl, som i vissa fall kan ta år, är förlorad tid för många flyktingar. De har inte möjlighet att fortsätta eller påbörja sina studier, och hindras därmed från att uppfylla sin akademiska och yrkesmässiga potential. För många nyanlända flyktingar är studierna en av de saker de har fått lämna bakom sig, exempelvis deltog 25 procent av syriska 18–24-åringar i högre utbildning innan inbördeskriget bröt ut. Svaga möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden i mottagarländerna försvårar integrationen i samhället.

Kirons utbildningsmodell

Kiron erbjuder flyktingar en utbildningsmodell med två steg. I det första steget följer studenterna online-kurser i upp till två år. Kiron står för en kvalitetskontroll av kurserna och grupperar kurser till moduler (för närvarande i fyra olika spår: Business & Economics, Engineering, Computer Science respektive Social Sciences) som studenterna kan följa varifrån som helst där det finns en Internet-anslutning.

Som steg två, när studenterna har genomfört online-utbildningen och fått uppehållstillstånd i landet söker de till ett universitet för att få en examen därifrån. Kiron samarbetar med 19 olika universitet i Tyskland, och samarbetet bygger på att universiteten godkänner de online-kurser som Kiron har tillhandahållit så att studenterna får tillgodoräkna sig poäng för dessa i sina examina. För studenterna innebär det att de snabbare kan ta examen, och att tiden då de saknat uppehållstillstånd inte är förlorad tid för studier. För universiteten innebär det att de får in studenter som redan har tillgodogjort sig kunskaper och som snabbare kan få en examen.

Kirons modell är utformad för att möta de fyra typer av hinder som FN: s Human Rights Council identifierar:

  1. Legala. Studenterna kan påbörja sina studier var som helst och utan att behöva vänta på ett beslut om uppehållstillstånd. Det enda som krävs för att börja sina studier genom Kiron är ett bevis på flyktingstatus.
  2. Språkliga. Studenterna behöver inte uppfylla några språkkrav för att påbörja sina studier genom Kiron, utöver tillräckliga engelskkunskaper för att tillgodogöra sig online-kurserna. Däremot får de genom programmet tillgång till språkkurser ibland annat engelska och tyska.
  3. Finansiella. Kiron tar inte ut några studieavgifter från studenterna. Eftersom kurserna är online är kostnaden per student mycket låga. Kiron finansierar sin verksamhet genom bidrag, donationer och externa investeringar.
  4. Kapacitetsmässiga. I och med att Kirons kurser är online under den första delen av utbildningen har man inte samma kapacitetsbegränsningar som vanliga universitet. När studenterna går vidare till den andra delen av utbildningen vid partneruniversiteten kan de normalt ta en examen efter ett år, vilket innebär att belastningen på universitetssystemet för att bereda extra platser blir mindre.

En samordnande och förenklande roll

Det kan vara svårt att veta exakt hur man ska karakterisera Kirons verksamhet. Man ser ganska ofta hänvisningar till organisationen som ”Kiron University”, men de är själva tydliga med att de inte är eller vill vara ett universitet. Snarare ser man sig som en integrerad plattform för lärande, där deras viktiga funktion är att samordna och förenkla tillgången till olika resurser för lärande.[2] Utvecklingen av MOOC: s (Massive Open Online Courses) har dramatiskt ökat tillgången på online-kurser, men det kan vara svårt att hitta rätt i det stora utbudet.[3] Kiron fungerar där genom att identifiera och kvalitetssäkra online-kurser och gruppera dessa i moduler av flera kurser där man också ser till att det finns en konsistens mellan kurserna inom de respektive modulerna. Detta för att hjälpa till att sätta samman kursinnehåll som motsvarar de kurspaket som ges vid partneruniversiteten och undvika dubbleringar av kursinnehåll.

En viktig del av Kirons verksamhet i detta är också att etablera samarbete med universitet, som framför allt innebär att universiteten går med på att godkänna online-kurserna så att Kirons studenter får tillgodoräkna sig genomförda kurser mot examen på samarbetsuniversiteten. Målet är alltid att universiteten ska godkänna genomgångna online-kurser motsvarande 60 credit points, det vill säga två års studier, men avtalen med universiteten är individuella där universiteten specificerar vilka kurser man kommer att godkänna inom vilka utbildningar. Ett minimum för samarbetsavtal är att godta 30 credit points. Hittills har man sådana avtal med 19 tyska universitet, och intresset från tyska universitet att delta är stort.

Examinering av online-kurserna varierar mellan olika kurser och universitet. Det minst resurskrävande, och som tillämpas av de flesta partneruniversiteten, är att helt enkelt erkänna de bevis på genomgången utbildning som MOOC-arrangören tar fram genom sina examinationer. Andra universitet tillämpar egna examinationer. Till exempel anordnar Fachhochschule Lübeck egna muntliga tentamina över Skype för Kiron-studenter.

Tillgång till infrastruktur, det vill säga datorer och internetuppkoppling, kan vara ett problem för studenterna. Kiron samarbetar därför med andra organisationer som erbjuder ”study hubs” – platser med datorer och uppkoppling, och sponsrar även inköp av datorer för att studera. Det är ofta icke-statliga frivilligorganisationer som exempelvis kyrkor som sätter upp sådana study hubs, men även universitet, bibliotek, företag och muséer har dem. Kiron själva ansvarar inte för studielokalerna, men samarbetar med de ansvariga organisationerna och gör lokalerna sök- och lokaliserbara genom sin plattform.

Språk och integration

Ytterst syftar Kirons verksamhet till att hjälpa flyktingarna in i de samhällen som de har flytt till. En viktig del av detta är språkkunskaper, och steg två i utbildningsmodellen när de ska söka in till vanliga universitet bygger också normalt på att studenterna har tillräckligt goda kunskaper i tyska. Där erbjuder Kiron, på samma sätt som för de akademiska kurserna, språkutbildningar online via sin plattform. Det finns ett antal leverantörer av interaktiva språkkurser som till exempel Babbel[4] eller Duolingo[5], som erbjuder sina premiumversioner till Kirons studenter utan kostnad.

Kiron har också inlett ett samarbete med universitetet i Lüneburg som utbildar tysklärare. Lüneburgs lärarstudenter håller online-undervisning med sju Kiron-studenter i taget i virtuella ”chat rooms”. Just nu pågår en pilot med modellen där en första kohort på 350 Kiron-studenter deltar, och intrycket hittills är att undervisningsformen ger mycket goda resultat till låg kostnad. På vissa orter i Tyskland kan man också hänvisa till gratis språkundervisning som arrangeras av frivilligorganisationer.

Andra sätt som Kiron arbetar med för att underlätta för sina studenter att bli mer delaktiga i samhället är genom fadders- och mentorprogram. Faddersystemet bygger på volontärer, oftast universitetsstudenter, som matchas ihop med Kirons studenter för att träffas, ge kontakter och kunskap om hur det tyska samhället fungerar. De mentorer som samarbetar med Kiron är oftast universitetslärare, och kontakten är mer inriktad på akademiska studier.

Målgrupp

Målgruppen för Kirons verksamhet är flyktingar. För att antas i Kirons program behöver man någon form av bevis på flyktingstatus, men Kiron godtar att brett spektrum av olika former av intyg på sådan status. Modellen för Kirons arbete går förstås att tillämpa även på andra grupper som idag inte får tillgång till högre utbildning, men Kiron har idag inga planer på att själva inrikta sig på sådana.

Finansiering

Kirons verksamhet är icke-vinstdrivande och finansieras från en rad olika håll. Vid starten 2015 genomförde man en omgång crowdfunding som genererade drygt 500 000 euro. Man har sedan genererat ytterligare medel genom crowdfunding och donationer från stiftelser och företag. I takt med att flyktingkrisen har blivit en stor fråga i Tyskland har det också blivit lättare att få finansiering.[6] Den stora välgörenhetsstiftelsen Schöpflin Stiftung bidrar exempelvis med 1,5 miljoner euro under tre år. Vid den stora tyska startup-tävlingen Deutscher Gründerpreis 2016 mottog Kiron vidare ett specialpris som, förutom en kvalitetsstämpel på verksamheten, bland annat innefattar 2 års tillgång till coachning, mentorer och medieträning samt tillgång till ett stort alumninätverk med start-upföretag. Managment­konsultbolaget Porsche Consulting skräddarsyr coachningen för vinnarna, medieträningen genomförs av den tyska TV-kanalen ZDF.

Den tyska regeringen har uttryckt sitt stöd för Kiron vid flera tillfällen, och i september 2016 meddelade det tyska forsknings- och utbilningsministeriet BMBF (Bundesministerium för Bildung und Forshchung) att man stödjer Kirons verksamhet med 2.1 miljoner euro under de kommande 13 månaderna[7]. Stödet kanaliseras genom pilotprojektet "integral2 - integrering och deltagande av flyktingar som en del av digital undervisning och lärande scenarier”. De statliga medlen ska också finansiera en vetenskaplig utvärdering av projektet genom ett oberoende forskningsinstitut.

Expansion

Kiron är idag etablerat i Tyskland och håller på att bygga upp verksamheten i Turkiet och Jordanien, där den stora mängden flyktingar finns från kriget i Syrien, samt i Frankrike, där kontakter till grundarna var snabba med att sätta igång verksamhet. Kiron är registrerat som organisation i Frankrike, och håller just nu på med att anpassa verksamheten till franska förhållanden, teckna samarbetsavtal med franska universitet och så vidare. Kirons bedömning är att man inte orkar med ytterligare expansion just nu, utan siktar på att sprida verksamheten vidare till fler länder från 2018.[8]

En fråga man just nu diskuterar inom Kiron är om man ska göra sin plattform öppet tillgänglig genom Open Source, för att underlätta för andra att kopiera konceptet.

Förutsättningar för Sverige

Sverige delar många av de förutsättningar som råder i Tyskland. Under 2015 tog Sverige emot 163 000 asylsökande, de flesta från Syrien, Irak och Afghanistan.[9] Hanteringen och prövningen av uppehålls­tillstånd har inte kunnat hålla jämna steg med den snabba inströmningen, vilket bland annat innebär att det finns en stor grupp flyktingar som saknar uppehållstillstånd, och som därmed inte kan få tillgång till svensk högre utbildning. Liksom i Tyskland finns i Sverige också en brist på vissa typer av arbetskraft, som kommer att förvärras om det inte sker några skarpa brott i utvecklingen av antingen utbud eller efterfrågan av arbetskraft. Detta innebär att behovet av lösningar för att matcha studievilliga nyanlända människor med möjligheter till högre utbildning är minst lika stort i Sverige som i Tyskland.

Problemet har uppmärksammats bland annat av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), som i en debatt­artikel från den 27 juli identifierar tre områden som snarast behöver ses över: regelförändringar som gör det möjligt att få studera i väntan på uppehållstillstånd, en nationell samordning av initiativ samt ett bättre utnyttjande av online-utbildningar.[10] UKÄ hänvisar också till Kiron som ett gott exempel på det tredje området. I en replik på artikeln efterfrågar professor Michele Micheletti bland annat ”…ett stort forsknings­program om integrering som omfattar doktorand- och post-doctoranställningar som flyktingar kan söka och stipendier för flyktingar som vill studera på grundnivå och avancerad nivå.”[11]

Sådana regelförändringar och nya forsknings- och stipendieprogram kan säkert vara nyttiga eller till och med nödvändiga, men tar tid att genomföra. Exemplet Kiron visar att man även utan sådana insatser på ett verkningsfullt sätt kan göra skillnad genom att smartare utnyttja digitaliseringens möjligheter – ett område där Sverige har ambitioner att vara internationellt ledande. Det behöver inte ens kosta särskilt mycket.

Denna rapport är skriven av Carl Jeding vid Tillväxtanalys kontor i Stockholm och är en del av Tillväxtanalys löpande omvärldsbevakningsuppdrag.

[1] Exakta siffror är svåra att få fram. Här är en officiell uppskattning: http://taz.de/static/pdf/KA_18_7344_IST_Zahlen_Fluechtlinge.pdflänk till annan webbplats

[2] Intervju Markus Kressler, grundare och VD, Kiron, 2016-08-12.

[3] Tillväxtanalys har tidigare rapporterat om utvecklingen av MOOC, till exempel i rapporten Massive Open Online Courses – en omvärldsanalys i fyra länder (PM 2014:08): http://www.tillvaxtanalys.se/publikationer/pm/pm/2014-04-07-massive-open-online-courses-----en-omvarldsanalys-i-fyra-lander.htmllänk till annan webbplats

[4] https://se.babbel.com/

[5] https://www.duolingo.com/länk till annan webbplats

[6] Intervju Markus Kressler, 2016-08-12.

[7] https://www.bmbf.de/de/bmbf-foerdert-soziales-start-up-kiron-fuer-fluechtlinge-3281.html

[8] Intervju Malte Genz, Head of International Office, Kiron, 2016-08-24.

[9] Se: http://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Nyhetsarkiv/Nyhetsarkiv-2016/2016-01-01-Nastan-163-000-manniskor-sokte-asyl-i-Sverige-2015.htmllänk till annan webbplats

[10] DN Debatt 27 juli 2016, ”Inför ett snabbspår för flyktingar till högskolan”; se: http://www.dn.se/debatt/infor-ett-snabbspar-for-flyktingar-till-hogskolan/länk till annan webbplats

[11] DN 1 augusti 2016, ”De vackra orden måste verkställas”; se: http://www.dn.se/debatt/repliker/de-vackra-orden-maste-verkstallas/länk till annan webbplats