Studieområde:

Gasellföretag

– kännetecken och utvecklingsmönster

Denna rapport har studerat de snabbväxande företagen i Sverige under tidsperioden 1997–2007. Huvudsyftet har varit att analysera om det finns några drag som utmärker gasellföretagen förutom deras bidrag till  tillväxten. Tidigare studier visar att gasellföretagen är mycket betydelsefulla för skapande av jobb och ekonomisk utveckling.  Det faktum att de växer snabbare än andra företag indikerar att de på något sätt särskiljer sig från andra företag. Det är därför av intresse att följa dessa företag över en längre tidsperiod och utveckla analysen av de snabbväxande företagen, dess karaktäristika och implikationer för utformningen av tillväxtpolitiken.

En frågeställning har varit att studera gasellföretagens tillväxt under hela tidsperioden i relation till företag som inte klassificerats som gaseller. Hur ser utvecklingsmönstret ut? Är det fråga om kontinuerlig tillväxt eller har dessa företag en period av kraftig tillväxt som både föregås och efterföljs av perioder med svag eller till och med stagnerande tillväxt? 

Analysen är kvantitativ och baseras på Tillväxtanalys databas IFDB, som innehåller såväl företags- som individdata. Vid definitionen av gasellföretag används OECD:s vedertagna klassificering, vilket innebär de tio procent av företagen med högst indexvärde under perioden. Detta innebär att andelen kan variera mellan åren till följd av skillnader i konjunkturen. Som indexmått används ett s.k. Birch-index, som är tänkt att ta hänsyn till såväl faktisk som relativ förändring av sysselsättning.

Det kan konstateras att gasellföretagen är tydligt över­represen­terade bland unga företag, vilket är i linje med resultaten från tidigare studier. Andelen gaseller ökar med företagsstorleken medan det största antalet återfinns bland mindre företag. Konstruktionen av Birchindex innebär dock att det krävs en liten procentuell ökning av antalet anställda för att ett större företag ska klassificeras som snabbväxande, vilket kan sägas missgynna de mindre företagen. Gasellföretagen är vidare  relativt jämt spridda geografiskt även om antalet är störst i storstadslänen. De är något överrepresenterade inom byggverksamhet och en tillväxtbransch som företagsinriktade tjänster. Gasellföretagen är däremot inte entydigt mer kapital­intensiva än andra företag. De anställda i först nämnda företag har dock en signifikant högre utbildningsnivå jämfört med övriga företag. 

Vidare visar analysen att  gasellföretagen svarar för  en oproportionellt stor del av sysselsättningsökningen och tillväxten i förädlingsvärde. Fördelningen är mycket skev och dessa tio procent av företagen svarar sammantaget för hela sysselsättningsökningen och mellan 65 och 100 procent av tillväxten i förädlingsvärde beroende på tidsperiod. De självständiga gasellerna svarade för drygt tio procent av tillväxten i BNP under den sista perioden 2004 – 2007. Bland gasellerna svarar de minsta företagen för merparten av sysselsättningstillväxten och detsamma gäller för de yngsta företagen. De unga företagen är emellertid särskilt viktiga för nettotillskottet av nya arbetstillfällen eftersom den sammantagna sysselsättningsminskningen bland gruppen övriga företag är betydligt mindre för unga företag jämfört med mindre företag. Förhållandena är likartade när förändring i förädlingsvärde studeras och nyhet är ett utmärkande drag för företag med kraftig tillväxt.

När vi analyserat företag som tillhör en koncern har vi funnit stora skillnader jämfört med självständiga företag, vilket bekräftar att det är nödvändigt att skilja på dem i analysen. Det visar sig att andelen gaseller är markant högre bland de först nämnda och särskilt bland de företag som tillhör internationella koncerner.  Detta kan ha flera orsaker. En kan vara överföring av fysiska resurser till ett företag från andra delar av koncernen som innebär att detta får en kraftig tillväxt. En annan är teknologiöverföring och överföring av annan kunskap som marknads- och  produktionskunnande. Särskilt företag som tillhör internationella koncerner har därför konkurrensfördelar som innebär större förutsättningar för att växa snabbt. Det kan slutligen inte förutses vilka företag som blir gaseller under nästföljande tidsperiod, men sannolikheten är något förhöjd för att en gasell jämfört med andra företag är en gasell även under nästföljande tidsperiod. Sambandet är dock inte särskilt starkt och kan ha andra förklaringar. Av samtliga kontinuerliga gaseller gick närmare 40 procent under tidsperioden från att vara ett självständigt företag till att bli ett koncerntillhörigt eller från att tillhöra en  svensk koncern till att sedan tillhöra en internationell koncern. Detta innebär att gaseller som lyckas följa tillväxtspåret ofta blir uppköpta och går upp i ett större sammanhang.

Att det är svårt att förutse vinnare får anses vara klarlagt, men det verkar inte heller finnas något tydligt spårberoende framåt i tiden. Med andra ord lyckas inte snabbväxande företag följa tillväxtspåret under efterföljande perioder, utan de ersätts av andra gaseller som i sin tur ersätts av andra företag. Det bör ändå betonas att denna process är mycket viktig. Den är nämligen en del av den ständigt pågående strukturomvandlingen eller kreativa förstörelsen, som innebär att det sker en fortgående selektering av vinnare på marknaden enligt teorin om kompetensblock. Denna selektering sker i flera faser eller nivåer där nya företag startas och av vilka en tredjedel försvinner efter tre år. Vissa blir snabbväxande företag medan flertalet har en mer normal utveckling. En stor del av de snabbväxande företagen försvinner genom att de blir uppköpta. De är särskilt intressanta för etablerade företag att förvärva eftersom de klarat det första testet på marknaden av teknologi och affärsmodell. Det större företaget kan sedan ta det vidare på utvecklingsstegen samtidigt som det förvärvade företaget kan bidra med kunnande som utvecklar även det förvärvande företaget. Denna process ger således upphov till kunskapsöverföring.

Nyhet och kunskap är två nyckelord som även är grundläggande för och har samband med begreppet innovation. Man kan även uttrycka  det som att särskilt de snabbast växande gasellerna och de som har kontinuerlig tillväxt  är innovativa i något avseende. För att belysa sambanden mellan innovation och entreprenörskap är därför de snabbväxande företagen av särskilt och fortsatt intresse,  även om fenomenet är mångfacetterat och svårförklarat.

Särskilt de nya snabbväxande företagen har rönt stort intresse från politiker och policymakers under senare tid och det har framförts i debatten att de tillväxtpolitiska insatserna borde riktas mot denna målgrupp. Vad som är en relevant tillväxtpolitik i detta avseende är fortfarande oklart. Anledningen  till detta är att företagstillväxt är svår att förutse. Särskilt gäller detta för mindre företags tillväxt som är betydligt mer oregelbunden jämfört med större företag, vilka har ett mycket jämnare tillväxtmönster.

Detta innebär att det är viktigt att de generella ramvillkoren är rätt utformade. De snabbväxande företagen och de ekonomiska aktörer som är nödvändiga för att generera och kommersialisera ny kunskap verkar vara  särskilt beroende av de incitament som skapas av de institutionella ramvillkoren. Rekrytering av kompetent personal är viktigt för såväl kunskapsöverföring som tillväxt i gasellföretagen, vilka visat sig vara mer kunskapsintensiva. Detta förutsätter rörlighet hos arbetskraften.

Arbetsmarknadslagstiftning och socialförsäkringssystem får inte hindra denna rörlighet i för stor utsträckning. Låga inträdesbarriärer och utmaningsbara marknader är också betydelsefullt för framväxten av tillväxtföretag. Det är slutligen viktigt att skatte­reglerna är neutrala i den meningen att de varken  missgynnar eller gynnar försäljning av ett gasellföretag, eller för den delen ett mindre framgångsrikt företag.

Gasellföretag – kännetecken och utvecklingsmönster

Serienummer: WP/PM 2009:05

Diarienummer: 2009/053

Ladda ner rapport Pdf, 180 kB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev