Studieområde:

Regionalpolitiska effekter av sänkta socialavgifter

– forskningsöversikt och rekommendationer

Syftet med denna förstudie har varit att med utgångspunkt i den utvärdering som IFAU utfört på uppdrag av Riksrevisionen (Bennmarker, m.fl. 2008, 2009), övrig litteratur och teorier göra en fördjupad analys av vilka effekter sänkta socialavgifter kan ge.

Utifrån en teoretisk diskussion drar Tillväxtanalys slutsatsen att en viktig komponent för var effekter uppkommer är relaterat till vem som får stödet. En sänkning av socialavgifter som riktas till individen, vanligtvis åtgärder med arbetsmarknadspolitiska förtecken, kan direkt relateras till sysselsättningseffekter. Utvärderingar har visat på positiva sysselsättningseffekter i den meningen att arbetslösa fått arbete. Stöd som riktas till företag, vanligen åtgärder med regionalpolitiska förtecken, har flera olika möjliga avsättningar eftersom företagen fritt kan  disponera det eventuella överskott som uppstår. Tidigare empiriska studier ger litet stöd åt att en sänkning av socialavgifter riktade till företag ger sysselsättningseffekter. Sänkningen av socialavgifter som studeras här är kopplad till företag varför sysselsättnings- och löneeffekter endast är ett möjligt utfall. Exempel på andra utfall är ökade vinster, minskade skulder, ökad omsättning etc. Tillväxtanalys föreslår därför att analyserna bör omfatta studier av ytterligare utfall, för att på så sätt lära sig var och om de regionalpolitiskt initierade sänkta socialavgifterna ger effekter.

Flera studier visar på att uppföljningstiden  kan ha varit för kort och därför kan förklara varför effekter på sysselsättning och löner saknas. Den korta uppföljningstiden kan även ha inneburit att de försök som gjorts med att fånga mer långsiktiga dynamiska effekter endast under mycket speciella omständigheter lyckats påvisa effekter. I Bennmarker (2009) visas, under mycket speciella förutsättningar, på positiva effekter på nyetableringar av företag. Däremot visas inga signifikanta effekter på företagsnedläggningar och sammantaget inga signifikanta effekter på företagsnetto, det vill säga förändringar i företagsstocken. En analys som startar under 2011 kan ha en uppföljningstid t.o.m. 2009 och därmed på ett bättre sätt både ta hänsyn till när i tiden effekter kan uppstå och studera effekter av mer dynamisk karaktär. Tillväxtanalys föreslår därför analyserna utvecklas genom att tillåta en längre uppföljningstid.

Det ligger i politikområdets natur att det finns en regional heterogenitet, men det finns få studier som explicit försökt att fånga betydelsen av denna för utfallet av olika typer av stöd. En metod som explicit behandlar information på flera nivåer, exempelvis företag i olika kommuner, företag i olika branscher, är flernivåanalys. Tillväxtanalys föreslår därför att analyserna även bör omfatta tester med flernivåanalyser för att testa om och hur regionala skillnader och/eller branschheterogenitet påverkar utfallet av sänkta socialavgifter.

Sammanfattningsvis avser förslaget på fortsatt arbete att svara på följande frågor:

  1. Vart tar de sänkta socialavgifterna vägen?
  2. Finns det en effekt av tidsfördröjning vad gäller de valda utfallsvariablerna?
  3. Hur ska hänsyn tas till regional heterogenitet och branschheterogenitet?

För att besvara dessa frågeställningar kan  det även vara värt att komplettera en registerdatastudie med en enkät eller intervjuuppföljning för att kvalitativt få information om hur företagens beslut påverkas av nedsättningen och hur effekterna på nyetableringar kan kopplas till just sänkta socialavgifter.

Regionalpolitiska effekter av sänkta socialavgifter – forskningsöversikt och rekommendationer

Serienummer: WP/PM 2010:12

Diarienummer: 2010/10

Ladda ner rapport Pdf, 812.6 kB.

test

Håll dig uppdaterad, prenumerera på vårt nyhetsbrev