Publicerad 29 juni 2011

Snabbväxande företag

– en fördjupad analys av mått och definitioner

Under senare tid har allt fler studier påpekat att de flesta företag inte växer alls, utan att tillväxten istället är koncentrerad till ett fåtal så kallade snabbväxande företag. Syftet med denna rapport har varit att göra en genomgång av befintliga mått och definitioner av snabbväxande företag som har använts i tidigare empiriska studier. Analysen bygger på data från Statistiska Centralbyrån och omfattar samtliga företag i samtliga branscher under perioden 2005–2008.

Resultaten från studien indikerar att:

  • Det inte finns någon enhetlig definition av snabbväxande företag i litteraturen.  De flesta studier definierar snabbväxarna som en given andel med snabbast tillväxt i antal anställda under en 3-års period. Vid internationella jämförelser har dock de flesta studier använt sig av OECDs definition av snabbväxande företag. Denna definition grundar sig på att antalet anställda för ett snabbväxande företag ska ha ökat med minst 20 procent per år under 3 år och att antalet anställda vid mätperiodens början ska vara minst tio.
  • Det är av stor vikt vid vilken tillväxtandel som  ett företag karakteriseras som en snabbväxare. För överlevande företag med minst en anställd 2005 stod de 10 procent snabbaste växande företagen i absolut antal anställda för 89 procent av alla jobb som skapades i ekonomin under den studerade tidsperioden. Det sista företaget som inkluderas i denna definition (det marginella bidraget) kommer endast att ha växt med tre personer under en 3-års period. Om syftet är att studera snabbväxande företag kommer således en studie som baseras på de 10 procent snabbaste växande företagen att inkludera företag som växer marginellt, vilket innebär att en sådan definition bör undvikas.
  • Procentuella mått på snabbväxande företag kommer att gynna små företag, medan absoluta tillväxttal kommer att gynna stora företag. Det så kallade Birch-indexet syftar till att jämna ut dessa skillnader, men resultaten visar  att Birch-indexet de facto inte jämnar ut skillnaderna mellan procentuell och absolut tillväxt. Sett som  ett mått på sysselsättningstillväxt fångar Birch-indexet primärt företag vars absoluta sysselsättningstillväxt är stor och därför framförallt större företag. Vi anser att indexets relevans för att definiera snabbväxande företag därför bör ifrågasättas.
  • OECD-definitionen exkluderar cirka 95 procent av alla företag från undersökningen eftersom  företag med färre än tio anställda inte inkluderas i definitionen.  I dessa företag skapades 172 010 jobb, vilket motsvarar nästan 40 procent  av alla jobb som skapades i ekonomin. Detta innebär att en mycket stor del av dynamiken inom näringslivet inte kan analyseras med detta mått.
  • Alla de studerade definitionerna har  problem när internationella jämförelser av snabbväxande företag ska genomföras. Andelsmåtten kommer till exempel att inkludera företag med skilda tillväxttal över tid. Företag med noll anställda kommer inte att inkluderas i de flesta definitioner och betydelsen av dessa företag kan mycket troligt skilja sig åt mellan olika länder. OECD-definitionerna inkluderar inte de mindre företagen, vilket försvårar jämförelser mellan länder som skiljer sig åt med avseende på företagens storleksfördelning och var de nya arbetena skapas. Det senare är speciellt problematiskt eftersom rapporten visar att OECD-definitionen är det mest använda måttet vid internationella jämförelser av snabbväxande företag.

Slutsatsen från denna rapport är att framtida studier måste beakta och diskutera de olika problemen som finns med definitionerna av snabbväxande företag, alternativt utveckla ett alternativt mått.

En grundläggande tanke med att studera snabbväxarna i ekonomin är att denna forskning ska kunna användas för att identifiera policy-åtgärder som kan leda till att antalet snabbväxare i ekonomin ökar. Vi vill slutligen uppmärksamma läsaren på att denna typ av fokusering kan vara problematisk av flera skäl.

Om det inte existerar någon samvariation över tiden, eller om det till och med är så att snabb tillväxt följs av negativ tillväxt, är det inte säkert att studier av snabbväxare i en viss tidpunkt kan generera insikter om hur den ekonomiska politiken ska utformas för att stimulera uppkomsten av fler snabbväxande företag. Det föreligger således ett behov att komplettera de många statiska analyserna med studier som fokuserar på dynamiken hos snabbväxare över tid.

Notera också att gruppen av företag som inte växer, eller växer marginellt, är mycket större än antalet företag som kan klassificeras som riktiga snabbväxare. Bidraget till sysselsättningen kan därmed bli större om näringslivspolitiken kan få den förra gruppen av företag att nyanställa fler individer, snarare än att stimulera tillväxten hos de snabbväxande företagen.

Titel
Snabbväxande företag – en fördjupad analys av mått och definitioner

Serienummer
WP/PM 2011:27

Diarienummer
2011/059

Ladda ner rapportPDF