Publicerad 20 september 2011

Strategier för lärande på regional nivå

– en genomgång av länens lärandeplaner

Tillväxtanalys har fått i uppdrag att analysera hur lärandet inom den regionala tillväxtpolitiken kan utvecklas. I denna studie granskas de s.k. lärandeplaner som länen fått i uppdrag av regeringen att ta fram under nuvarande år. Vår utgångspunkt är att gå igenom och analysera de lärandeplaner som nu upprättas utifrån Tillväxtverkets riktlinjer i syfte att ge ett bidrag till den process som nu satts igång av regionala självstyrelse­organ, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser för att stärka lärande inom den regionala tillväxt­politiken. Lärandeplanerna kan ses som ett försök att bygga ett system för lärande inom den regionala tillväxtpolitiken.

Hur ska ett system för lärande byggas in i den regionala tillväxt­politiken? Tillväxtanalys menar att svårigheterna är många och inte ska underskattas. Det finns många hinder som kan försvåra arbetet med att utveckla lärandet. Det är många aktörer och nivåer som  är delaktiga vilket kan leda till förseningar och svårigheter med att förankra nya tankegångar och insatser. Tillväxtanalys ser ett behov av att reflektera kring ett lärande som berör både form och innehåll. Det finns risker för sammanblandning, överfokusering och oklarheter kring frågor som berör hur saker och ting genomförs, organiseras och administreras kontra vad detta ska leda till (dvs. innehålls­mässiga aspekter av ett tillväxtpolitiskt lärande). Det finns därför starka skäl till att hålla isär och skilja på ett lärande som reflekterar kring form (hur) och innehåll (vad).   

Det innebär vidare att många av de insatser som är viktiga för att få ett lärandesystem att fungera bättre på regional nivå innefattar både administrativa och innehållsmässiga aspekter. Den ena delen berör hur man skapar ett effektivt lärande kring administrativa frågor som klarar av att fördela ansvar, organisera verksamheter och skapa rutiner för att lösa problem som berör återkoppling och stöd till olika målgrupper. Hit hör även  de problem som finns kring att skapa en effektiv projektorganisation kring de olika tillväxtprogrammen (dvs. att skriva bra ansökningar, program och projektplaner, administrera fram en bra och effektiv projektorganisation).

Tillväxtanalys menar att de administrativa rutinerna har stor betydelse för att skapa goda förutsättningar för lärande, men att det är en speciell form av problematik som regionerna behöver reflektera kring och se över. Det innebär att regionerna behöver fundera på:

  • Hur tillväxtinsatserna  ska  administreras på ett bättre och effektivare sätt?  (t ex vad behövs för att förbättra återkoppling, stödfunktioner och urvalssystem)

Den andra delen av lärandet berör innehållet i program och projekt. Hur ska man till exempel kunna säkerhetsställa att framtidens projekt är mer effektiva än dagens vad gäller utfall? För att ta reda på vad som fungerar innehållsmässigt bra eller mindre bra behövs två olika typer av information, dels behövs information om projektens resultat, dvs. vilka effekter på måluppfyllelsen som projektet givit upphov till, dels krävs det information om hur projekten bedrivits, dvs. själva genomförandet. Det centrala är att man inte kan utesluta den ena typen före den andra utan det är istället nödvändigt att få information om båda för att kunna få tillstånd ett innehållsmässigt lärande. Goda kunskaper om genomförandet utan att veta något om resultaten skapar stor osäkerhet ur ett lärandeperspektiv och vice versa. Regionerna behöver i det här fallet fundera över hur: 

  • Hur tillväxtinsatserna innehållsmässigt ska utvecklas på ett bättre och effektivare sätt, hur bygger vi ett uppföljnings och utvärderingssystem som ger oss ett bättre innehållsmässigt lärande?

För att få bättre kunskaper om det regionala lärandet inom det administrativa och innehållsmässiga området behöver man göra specifika metaanalyser som är riktade mot att granska vilka insatser som behövs för att förstärka ett administrativt och ett innehålls­mässigt lärande på regional nivå.

Tillväxtanalys menar att lärsystemet behöver utvecklas både inom det administrativa och innehållsmässiga området. Målet är på så sätt att skapa en effektiv administration kring hur erfarenheter och kunskaper ska kommuniceras i och mellan olika nivåer samtidigt som vi lyckats producera mer tillförlitliga och bearbetade resultat  kring  vad det är som ska kommuniceras. 

Med specifikt fokus på regionernas lärandeplaner är Tillväxtanalys slutsats att ett systematiserat lärande kräver en helhetssyn på utvärdering och lärande.

En helhetssyn på utvärdering och lärande innebär mera fokus på att strategiskt planera för hur de olika programmen och projekten ska utvärderas. En mer utvecklad systematik i uppbyggnaden av ett sådant system skapar bättre förutsättningar för kostnadseffektiva prioriteringar  och ett effektivare lärande inom den regionala tillväxtpolitiken. Det kan också motverka problem med dålig samordning av utvärderingar med genomförande och planering av program. Tillväxtanalys kan, utifrån en belysning av regionernas lärandeplaner, konstatera att det gjorts ett antal regionala försök att planera för hur olika program och projekt ska utvärderas mera systematiskt. 

Vi vill framför allt lyfta fram det arbete som nu påbörjats i vissa regioner med att beakta uppföljnings- och utvärderingssystemets tre faser, dvs. planera för hur ska man ta tillvara och samordna tidigare erfarenheter och kunskaper i planeringsfasen samt hur man ska följa och utvärdera projekt i genomförande och avslutsfasen. Det kan vara värt att betona just det faktum att kravet  på att systematiskt utvärdera är en central förutsättning för att utveckla lärandet inom den regionala tillväxtpolitiken.

I det fortsatta arbetet med att följa upp och revidera lärandeplanerna rekommenderar Tillväxtanalys att regionerna beaktar följande:

  1. Se till att lärandeplanerna är framåtinriktade och inte blir nulägesbeskrivningar!
  2. Om man inte har utvärderat den regionala lärandeprocessen tidigare anser Tillväxtanalys att det är rimligt att  ta  tag i detta i samband med att man reviderar och utvecklar sina lärandeplaner. Fortsätt att utvärdera lärandeprocessen, identifiera relevanta hinder för lärande och bestäm sedan lämpliga insatser för att åtgärda hindren.
  3. Diskutera ambitionsnivån och avgränsningar, vad är rimligt att genomföra på kort respektive lång sikt. Se till att förankra behov av förändringar hos alla som är berörda och bestäm när insatserna ska genomföras och vad ni förväntar er för resultat. 
  4. Planera olika typer av insatser för att stärka alla tre faserna, det vill säga vilka insatser behöver vi göra för att utveckla lärande i planering, genomförande och avslutsfaser. Förutom att utveckla systematiken, fundera på hur tillväxtinsatserna ska administreras och innehållsmässigt utvecklas på ett bättre och effektivare sätt.
  5. Se till att få den kompetens och analyskapacitet som behövs för att kunna förverkliga lärandeplanerna
  6. Fundera över behovet av att få in mer reflektion kring projektens innehåll! Tillväxtanalys är av den uppfattningen att många regioner skriver om de möten och seminarier som sker ute i regionerna, men vi ställer oss frågande till om detta är tillräckligt för att få igång ett innehållsmässigt lärande eller om det behövs ytterligare insatser. Om inte detta skrivs fram tydligt riskerar projekten att fastna för mycket i diskussioner kring administrativa problem och glömmer reflektera kring innehållet.

Titel
Strategier för lärande på regional nivå – en genomgång av länens lärandeplaner

Serienummer
WP/PM 2011:31

Diarienummer
2011/056

Ladda ner rapportPDF