Publicerad 28 december 2011

Apoteksmarknadens omreglering

– effekter på följsamhet och priser

Syftet med rapporten är för det första att utarbeta ett teoretiskt ramverk för generikamarknadens funktions­sätt och att med hjälp av detta analysera vilka effekter som kan förväntas till följd av den omreglering som skett av läkemedelsmarknaden. För det andra är syftet att empiriskt studera hur omregleringen påverkat apotekens följsamhet (andel av försäljningen som avser billigaste generika, den så kallade månadens vara) och priserna på receptbelagda läkemedel på generikamarknaden.

Från den teoretiska modell som presenteras i avsnitt 3 nedan kan följande slutsatser dras:

  • När vinnande budgivare (månadens vara) inte får hela marknaden bör en jämvikt uppstå där leverantörerna bjuder omväxlande höga och låga priser.
  • När vi har två budgivare och marknadsandelen för månadens vara ökar så leder detta till att de prisbud som ges för att bli månadens vara blir lägre, allt annat lika.
  • Samma sak gäller när takpriset sänks.
  • Lägre priser  – genom ökad följsamhet eller sänkt takpris  – bör leda till att antalet aktörer på marknaden minskar.
  • Om följsamheten ökar alltför mycket  – så att antalet aktörer blir mycket litet  – kan effekten tvärt om bli stigande priser.

Utifrån en teoretisk analys (se avsnitt 2) menar vi också att:

  • Apoteken har  ekonomiska  incitament att sälja dyra läkemedel, dvs. att motverka generisk substitution.
  • Detta dels därför att ett högre pris  automatiskt  ger högre apoteksmarginal, men dels också därför att  ”sidoavtal” skulle kunna förekomma mellan apotek och generikaleverantörer.
  • Båda dessa mekanismer riskerar att försämra generikamarknadens (den nationella marknadsplatsens) funktionssätt, varför det behövs såväl övervakning som sanktioner.
  • Det är inte uppenbart att hotet om rättsliga åtgärder mot apotek som brister i efterlevnaden av regelverken för generisk substitution är tillräckligt avskräckande; det skulle kunna behövas automatiska ekonomiska sanktioner.
  • Det finns en risk att mindre seriösa generikaleverantörer ser leveranser till den svenska generikamarknaden som en möjlighet (option), snarare än som ett åtagande.
  • Den modell som används idag, med två reserver till månadens vara, kan behöva utvecklas så att en differentierad prissättning tillåts och så att leverantörernas åtagande i större utsträckning blir bindande

Från den empiriska undersökningen som presenteras i avsnitten 4 och 5 kan följande slutsatser dras:

  • Följsamheten ökar  för alla studerade följsamhetsmått på grund av de regelreformer som genomförs.
  • Andelen av försäljningen i utbytesgruppen som avser månadens vara (följsamhetsmått A) ökar med 23 procentenheter p.g.a. de reformer som genomförs.
  • Andelen av försäljningen i utbytesgruppen som avser månadens vara eller, under de första 15 dagarna, förra månadens vara, när förskrivningar där läkaren, patienten eller apoteket nekat utbyte först räknats bort (följsamhetsmått D1) ökar med 34 procentenheter p.g.a. de reformer som genomförs.
  • Marknadsandelen för månadens vara (mått A) är efter reformerna 71%, medan laglig följsamhet (mått D1) är 84%. I drygt 4 av 5 fall levereras alltså månadens vara i enlighet med regelverket.
  • När vi har två budgivare och marknadsandelen för månadens vara ökar så finner vi att detta leder till att de prisbud som ges blir lägre för månadens vara i tidsperioden före regelreformeringen av läkemedelsmarknaden, men inte efter reformerna. 
  • Resultaten visar att när det finns två budgivare på marknaden så har priset ut till konsument (AUP) stigit p.g.a. reformen, för månadens vara med i genomsnitt 9-10% och för övriga med 16-18%.
  • Estimationerna av apotekens inköpspris (AIP) när vi har två budgivare visar att reformerna har lett till sänkta priser motsvarande ca 6% för månadens vara, men höjda priser för övriga produkter motsvarande 5-6%.
  • När vi har ett godtyckligt antal budgivare så visar resultaten att priset AUP för månadens vara stigit med i genomsnitt 14-19% p.g.a. reformerna, beroende på vilket följsamhetsmått som nyttjats i analysen. Priserna AUP för övriga produkter har fallit med 5-6% p.g.a. reformen.
  • Estimationerna av priset AIP när vi har ett godtyckligt antal budgivare visar att reformerna har lett till höjda priser motsvarande ca 7% för månadens vara, men sänkta priser för övriga produkter motsvarande ca 25%. Det senare resultatet verkar misstänkt högt och kan möjligen bero på att vår statistiska modell inte helt klarar att särskilja effekten av sänkningen av takbeloppet för produkter i den här kategorin från övriga reformers genomförande.
  • För cirka 10 % av utbytesgrupperna har takpriset sänkts, vilket medfört markant lägre priser också för månadens vara. I de fall när vi har ett godtyckligt antal budgivare och där sänkningen av taket varit verkningsfullt har detta lett till att priserna fallit med mellan 13 och 34 %, jämfört med motsvarande marknader där sänkningen inte varit verkningsfull.
  • Den ökade följsamheten  – månadens varas andel av försäljningen  – har medfört en betydande kostnadssänkning, eftersom priset på månadens vara är cirka 25 % lägre än priset på en genomsnittlig vara. För en typisk utbytesgrupp kan detta innebära en kostnadssänkning med i storleksordningen 8-9 %. Observera emellertid att denna uppskattning inte bygger på en vägning av utbytesgrupper och inte heller tar hänsyn till hur försäljningen inom en grupp fördelas mellan generika med olika prisnivåer, annat än just följsamheten till månadens vara.

Titel
Apoteksmarknadens omreglering – effekter på följsamhet och priser

Serienummer
WP/PM 2011:50

Diarienummer
2009/067

Ladda ner rapportenPDF