Publicerad 07 februari 2012

Hastighetsförändringar i det svenska vägnätet 2008–2011

– en analys av hastighetsförändringars påverkan på tillgänglighet

Tillväxtanalys har analyserat hur tidsavstånd har förändrats i vägnätet mellan åren 2008 och 2010. Metoden som använts är att via två uttag ur den Nationella vägdatabasen skapa två modeller av verkligheten som sedan används för simulerade resor. För att fokusera på förändringarna i vägnätet har de övriga databaser som används varit desamma för de bägge åren. Dessa har varit:

  • Befolkningsdata från 2010
  • Livsmedelsbutiker från 2011
  • Akutsjukhus från 2011
  • SCB:s tätortsdefinition 2010
  • Uttag från IFDB av koordinatsatta arbetsställen 2009

Beräkningarna har gjorts med en hög upplösning på indata för att matcha den höga upplösningen på NVDB. Uppsummerade resultat på regionnivå är redovisade i tabellform och inomregionala redovisningar har skett i form av tematiska kartor.

Slutsatserna i analysen visar att för kortare resor som till exempel sin närmaste dagligvarubutik har hastighetsförändringarna liten betydelse. Totalt i landet är det bara ca 500 personer som fått längre restider än 5 minuter till sin närmaste dagligvarubutik. Till en centraliserad service som till exempel sjukhus har hastighetsför­ändringarna stor betydelse men det skall vägas mot att besöks­frekvensen för de flesta människor till dessa serviceslag är relativt låg. I Västerbottens län har till exempel 2 500 personer fått mer än 10 minuters längre resa till sitt närmsta sjukhus.

Förändringen i Tillväxtanalys tillgänglighetsindex mellan åren visar en tydlig försämring av den allmänna tillgängligheten i Norrland, norra Svealand, Gotland, Öland och Mellersta/Sydöstra Götaland. Övriga delar av landet visar en mer diverserad bild av både förbättringar och försämringar.

Det  samlade intrycket är  att det är vid arbetspendling  som  man kan anta den största effekten av hastighetsförändringarna, då särskilt för  den befolkning som  har sitt boende cirka 45 minuter från samlade arbetsställen (oftast i centrala delar av tätorter). Till exempel har 5,6 procent av befolkningen i Jämtland fått en försämring med minst 30 procent av tillgängligheten till en potentiell arbetsmarknad på grund av hastighetssänkningarna.

Vid detta tidsavstånd finns det fortfarande en hög vilja att pendla. Avståndet är tillräckligt stort för att väsentligt påverkas av en hastighetsförändring och resefrekvensen är relativt hög. Vid längre tidsavståndet 45 minuter avtar viljan att pendla kraftigt. På grund av den minskade pendlingsfrekvensen avtar då också betydelsen av hastighetsförändringarna vid längre tidsavstånd.

Titel
Hastighetsförändringar i det svenska vägnätet 2008–2011 – en analys av hastighetsförändringars påverkan på tillgänglighet

Serienummer
WP/PM 2012:01

Diarienummer
2012/036

Ladda ner rapportenPDF