Publicerad 02 april 2012

Uppföljning av handlingsplanen Jämställd IT

– utveckling för ökad tillväxt

De flesta av de 37 föreslagna åtgärderna som presenteras i handlingsplanen från 2007 har blivit utförda under åren – i någon mån. Däremot har de inte utvärderats i någon större utsträckning. Framförallt har de inte utvärderats för effekter på jämställdheten i IT-branschen i stort. Det gör det svårt att koppla de olika åtgärderna till förändringar av jämställdhetens utveckling på branschnivå.

Uppföljning av förslagen i handlingsplanen

Vid intervjuerna framkom att ingen av de tillfrågade inom näringslivet eller på lärosätena med ansvar för jämställdhetsfrågor sade sig känna till handlingsplanen. En förklaring till detta är att förslaget från KTH aldrig antogs som ett beslut av regeringen och har således inte kommunicerats som ett formellt regeringsbeslut. Dock har många av förslagen genomförts fristående utan koppling till själva förslaget till handlingsplan.

Trots bristen på  samordning, systematiska utvärderingar och koppling till själva handlingsplanen finns det  flera  anekdotiska  stöd för  att vissa initiativ har haft större resultat än andra. För offentliga myndigheter har det handlat om att tänka igenom målgruppen så att man inte bara når de redan frälsta; För företag om att använda rekryteringen som en framgångsrik metod att attrahera kvinnor till företaget och att det kanske inte är enskilda åtgärder utan det dagliga arbetet som är det viktiga; För lärosäten har det handlat om att bredda och profilera om IT-utbildningarna. Intervjuerna visar att tvärvetenskapliga perspektiv på IT har lockat kvinnor. Flera lärosäten har också insett att den image som  framförallt  vissa  tekniska IT-utbildningar har haft skrämmer bort vissa grupper – att döpa om program men i stort behålla innehållet har visat sig ge goda resultat för att jämna ut obalansen mellan könen.  Lärdomar har tagits upp snabbt av dem som arbetar med frågan och ett förbättrings- och utvecklingsarbete inom näringsliv, lärosäten, intresseorganisationer och myndigheter  har skett kontinuerligt sedan 2007. Flera av förslagen har prövats men inte levt vidare av olika skäl – flera av dessa är också beskrivna i rapporten.

Statistisk analys av jämställdheten inom IT-området

Kvinnliga studenter har utgjort en majoritet av studenterna vid de svenska lärosätena sedan lång tid. Vid IT-utbildningarna ser det dock annorlunda ut. Av nybörjarstudenter på högskolan med inriktning mot IT har andelen kvinnor sedan början av 1990-talet pendlat mellan ungefär 20 och 30 procent. Det året då andelen var som lägst, 2004, motsvarade kvinnornas andel av nybörjar­studenterna på högskolan med inriktning mot IT 17 procent. Sedan dess har andelen ökat något. Ett liknande mönster gäller också när man ser till andelen examina. Inom IT-utbildningarna togs år 2010 19 procent av examina ut av kvinnor. Detta är en minskning med drygt tio procentenheter från år 2000 vilket var det år då flest examina togs ut av kvinnor. Minskningen gäller framförallt inom ämnesinriktningen informatik, datavetenskap och systemvetenskap där kvinnor i början på 2000-talet tog ut över 40 procent av alla IT-examina, en siffra som 2010 nästan halverats.

Statistiken visar att ungefär en femtedel av alla som arbetar inom  ett IT-yrke är kvinnor. Inom samma yrkesgrupp och under kontroll för ålder, utbildning, arbetstid och sektor tjänar kvinnor i IT-branschen sex procent mindre än männen. Detta är samma  viktade löneskillnad som på den svenska arbetsmarknaden som helhet.  För gruppen nyutexaminerade har skillnaderna i löner minskat mellan könen under den belysta perioden.  Andelen kvinnliga styrelseledamöter i svenska IT-företag noterade på Stockholmsbörsen uppgick år 2010 till 21 procent vilket  är en ökning på knappt 2 procentenheter sedan år 2007. Andelen kvinnliga styrelseledamöter i IT-företagens styrelser ligger på samma nivå som Stockholmsbörsen i sin helhet. Kvinnornas andel av rollerna som IT-chefer, chefer och VD är lägre än andelen som sitter i styrelser. Inom IT-området är andelen kvinnor i dessa roller också lägre än de flesta andra branscher.

Sammanfattningsvis beskriver uppföljningen flera enskilda erfarenheter som kan bilda grund för hur framtida åtgärder kan utformas för att öka jämställdheten inom utbildning, lärosäten och näringsliv. Det finns flera lärdomar – som att det ger bättre resultat att arbeta med flera jämställdhetsåtgärder parallellt och vikten av att ha tydliga och konkreta mål. Det är emellertid tydligt att det tar tid för ny jämställdhetspolicy att få signifikanta effekter. Det arbete som görs idag på grund- och gymnasieskolor kommer sannolikt på sikt att leda till  bättre jämställdhet på chefsnivå i näringslivet. Med detta i  åtanke är det viktigt att jämställdhetsarbetet är långsiktig. Det finns också argument för att genomföra systematiska uppföljningar även om orsakssambanden ofta är komplexa. Om Sverige får in fler kvinnor på IT-utbildningar idag går de in i ett IT-yrke om minst två till fem år (beroende på utbildning). Fem år efter det börjar de på chefsnivå. Detta gör det svårt att följa upp de specifika åtgärdernas effekter på hela IT-området. Aktiviteterna bör  därför följas upp så nära  utförarna  som möjligt  – istället för övergripande förändringar inom branschen så måste utvärderingar fokusera på det som är direkt mätbart och en direkt konsekvens av de åtgärder aktörerna utför.

Titel
Uppföljning av handlingsplanen Jämställd IT – utveckling för ökad tillväxt

Serienummer
WP/PM 2012:05

Diarienummer
2011/254

Ladda ner rapportenPDF