Publicerad 12 maj 2012

Marknadstillträde och innovation

– exempel på asiatisk standardiseringspolitik från Sydkorea, Japan och Kina

Tillväxtanalys  har uppdraget att bidra till en ökad kunskap om globala värdekedjor, avseende deras funktion och bakomliggande drivkrafter samt deras inverkan på Sveriges ekonomi och näringslivets internationella konkurrenskraft. Denna rapport uppmärksammar det allt större intresset för standardisering som ett närings- och innovations­politiskt verktyg i Sydkorea, Japan och Kina.

Standarder utgör en viktig infrastruktur för forskning och utveckling, innovation och konkurrenskraft. När den globala ekonomin blir alltmer integrerad och företag ingår i globala värdekedjor ökar betydelsen av standarder.

Ett antal länder i Asien har identifierat standarder som en viktig faktor för stärkt internationell konkurrenskraft och förutsättning för marknadstillträde, och för en målmedveten standardiseringspolitik. Politiken förefaller fungera som instrument både för handelspolitiska mål och för innovationsfrämjande syften.

Tillväxtanalys gör bedömningen att den internationella utvecklingen inom området innebär att Sverige och det svenska innovationssystemet bör följa denna utveckling  noggrant, eftersom den har påverkan på förutsättningarna för innovation och  konkurrenskraft för svenskt näringsliv. Några aspekter av utvecklingen som  Tillväxtanalys särskilt vill lyfta fram är följande:

  • Standarder för att gynna inhemsk industri; Många asiatiska länder försöker röra sig uppåt i värdekedjan genom att ta fram egenutvecklad teknik med stöd i nationella standarder som avviker från mer allmänna internationella standarder.
  • Marknadstillträde, teknikkostnader och konkurrenskraft;  Många asiatiska länder utgör framtidens, och  dagens,  huvudmarknader för svenska företag.  När dessa länder kräver att utländska företag följer inhemska standarder leder  det till ökade teknikkostnader, vilket påverkar företagens konkurrenskraft.
  • Formella organisationer och allianser; Allt fler standarder växer fram utanför de etablerade forumen, där Sverige historiskt har  haft  en stark ställning. Förarbetet/lobbyarbetet, innan en standard når de offentliga forumen, är viktigare idag än tidigare. Många gånger gör storföretag upp sinsemellan, vilket innebär att teknikval redan är avgjorda innan standardiseringsorganisationerna kommer in i bilden.
  • Vetenskapliga konferenser  – en tidigare neutral arena; Vetenskapliga konferenser och publikationer har tidigare setts som en neutral spelplan. Vissa asiatiska länder betraktar dem snarare som en arena för att påverka framtida teknikval.
  • Konvergerande tekniker – vilken är Sveriges roll?; Korea satsar på nya industrier drivna av konvergerande tekniker (t.ex. genom att para ihop IT med varvsindustri till smartShipping). Sverige har  flera storföretag som är dominanta inom sina respektive branscher. Påverkan  av standardval inom dessa nya, konvergerande,  industrier kräver  potentiellt ett nytt, mer påpassligt och bredare förhållningssätt till standardisering för både privata och offentliga aktörer.
  • Svenska styrkeområden och asiatiska satsningar; Inom ett flertal teknikområ- den där Sverige traditionellt är starka, gör asiatiska länder kraftsamlingar  genom koordinerat FoU-, innovations- och standardiseringsarbete  (t.ex. ”Task force for ICT Policy in Global Area” i Japan). Vad detta potentiellt kan ha för implikationer för svensk konkurrenskraft bör följas noggrant.

Titel
Marknadstillträde och innovation – exempel på asiatisk standardiseringspolitik från Sydkorea, Japan och Kina

Serienummer
WP/PM 2012:08

Diarienummer
2012/127

Ladda ner rapportenPDF