Publicerad 03 januari 2013

Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft

Framväxten och den ökande betydelsen av globala värdekedjor har gjort att produktionsprocessen för de flesta varor och tjänster har blivit allt mer fragmenterad och geografiskt utspridd. För de utvecklade länderna inom OECD har detta inneburit att betydande delar av tillverkningen och sammansättningen inom värdekedjorna har flyttats ut till låglöneländer. Mera värdeskapande delar särskilt i början av värdekedjorna, som till exempel FoU och design, men också i slutet av värdekedjorna finns dock till stor del fortfarande kvar i de utvecklade länderna.

Detta är ett mönster vi kan observera när vi studerar de svenska multinationella företagen och hur sysselsättningens sammansättning i moderföretagen i Sverige påverkas när dessa ökar aktiviteten i dotterföretagen utomlands. Andelen kvalificerad arbetskraft stiger då i moderföretagen och de mer rutinartade arbetsuppgifterna blir allt färre.

Den tilltagande relativa efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som utvecklingen ovan i kombination med den tekniska utvecklingen (skilled-biased) har inneburit verkar emellertid ha motverkats av den kraftiga utbyggnad som skett av den högre utbildningen i Sverige på senare tid. Bortsett från en mindre ökning av relativlönen för arbetskraft med efter-gymnasial utbildning i slutet av 1990-talet har denna varit i stort sett konstant under de senaste femton åren.

Att tjänsterelaterade delar kommit att spela en allt viktigare roll inom ramen för de globala värdekedjorna i de mer utvecklade länderna blir uppenbart när vi delar in den svenska ekonomin i tre delar: den för internationell handel exponerade tjänstesektorn, den icke-exponerade tjänstesektorn och tillverkningsindustrin. Här visar det sig att inom den del av den svenska ekonomin som är exponerad för internationell handel har under de senaste tjugo åren den exponerade tjänstesektorn vuxit på bekostnad av tillverkningsindustrin.

Ur regional synvinkel kan det vara värt att lägga märke till att de exponerade tjänstebranscherna är koncentrerade till stora befolkningstäta regioner med hög andel kvalificerad arbetskraft. Tillverkningsindustrins lokaliseringsmönster däremot är varken relaterat till regionens storlek eller humankapitalintensitet.

Noterbart är också att andelen kvalificerad arbetskraft har ökat snabbare i dessa sektorer som är exponerade för internationell handel jämfört med den icke-exponerade tjänstesektorn. En förklaring till detta skulle kunna vara att inom dessa starkt internationaliserade delar av ekonomin har tendensen mot att mindre kvalificerade jobb försvinner samtidigt som mer kvalificerade skapas varit särskilt stark.

Det verkar också finnas en lönepremie i jobbet för de som arbetar i branscher och i yrken som är exponerade för internationell handel; lönerna är nästan 12 procent högre för dessa jämfört med de som har liknande utbildning och andra kontrollerbara kvalifikationer, men som arbetar i andra branscher och yrken. Till en del kanske premien kan utgöra en kompensation för att sannolikheten att bli av med jobbet är högre inom exponerade branscher och att inkomstförlusten är kännbarare för de som förlorat jobbet inom dessa branscher. Å andra sidan är sannolikheten att man ska få nytt jobb större om man varit anställd inom den exponerade tjänstesektorn när man blivit friställd än om man arbetat inom icke-exponerad tjänstesektor och inom industrin. Överhuvudtaget förefaller strukturomvandlingskostnaderna inom den exponerade delen av ekonomin vara större för de som drabbas av friställningar inom tillverkningsindustrin. Visserligen är sannolikheten att man ska bli av med jobbet mindre, men inkomstförlusterna är större och sannolikheten att man ska bli återanställd är lägre vid friställning om man varit anställd inom tillverkningsindustrin än inom exponerad tjänstesektor.

Slutligen konstateras att den under lång tid omdiskuterade svenska FoU paradoxen mycket väl kan förklaras inom ramen för ett resonemang byggt på globala värdekedjor. Svenska multinationella företag tenderar att helt enkelt att förlägga sin FoU verksamhet till Sverige samtidigt som man bedriver tillverkningen utomlands. Att det som vid en första anblick kan tyckas se ut som en paradox mycket väl kan förklaras med en enkel ekonomisk modell understryker vikten av att en väl underbyggd analys görs av det som upplevs som ett problem innan man börjar fundera över tänkbara policyåtgärder. En annan lärdom som kan dras av diskussionen kring FoU paradoxen och de globala värdekedjornas ökade betydelse är att det blivit mycket svårare att identifiera internationell konkurrenskraft med traditionella konkurrenskraftsmått som enbart bygger på produktionsvärden.

Titel
Globala värdekedjor och internationell konkurrenskraft

Serienummer
WP/PM 2012:23

Diarienummer
2012/007

Ladda ner rapportenPDF