Publicerad 18 januari 2013

Kartläggning av politiska insatser under finanskrisen 2008-2009

Tillväxtanalys har i 2012 års regleringsbrev fått i uppdrag att analysera strukturella effekter på näringslivet av finanskrisen. Ett deluppdrag som gavs till Sweco Eurofutures under hösten 2012 har handlat om att kartlägga och analysera de policyåtgärder som vidtogs i samband med finanskrisen för att hantera dess effekter.

Syftet med uppdraget har varit att ge en samlad bild av de politiska beslut och åtgärder under krisen på den nationella nivån, samt att mer översiktligt beskriva hantering och effekter regionalt. Kartläggningen har i hög grad baserats på deskriptiv analys, kombinerat med intervjuer främst för den regionala belysningen. I uppdraget har ingått att presentera och diskutera de samlade åtgärdernas syfte, innehåll och betydelse, samt att göra en bedömning av hur stor andel av krisinsatserna som var näringspolitiskt orienterade i förhållande till andra aktuella politikområden under krisen.

Utifrån dessa uppdragsmål framkommer ett antal metodologiska avvägningar som varit viktiga att klargöra inför genomförandet. En har handlat om hur man ska se på uppdragets tidsmässiga avgränsning till 2008 och 2009, och om fokus skulle ligga på när beslut om åtgärd tagits eller när åtgärden avses att gälla. I praktiken finns beslut som både tagits in­nan krisen men som gällt under krisen, samt de som tagits under krisen och gällt efter. Den huvudsakliga utgångspunkten har här varit att utgå från beslut under åren 2008 och 2009, men där budgetmässiga utgifter för 2010 också tagits med. En annan central fråga som diskuteras rör gränsdragningen mellan olika politikområden, som inte alltid varit helt gi­ven, medan den tredje och kanske svåraste avvägningen rört frågan om vad som ska be­traktas som åtgärder mot krisen, i förhållande till åtgärder som görs under krisen men kanske utifrån ett annat grundsyfte. Samtliga dessa frågor diskuteras i inledningen av ka­pitel 4 och utgör sedan grund för utformningen av den samlade kartläggningen som görs i kapitlet.

Rapporten inleds med en kronologisk belysning av finanskrisens förlopp tillsammans med de mest centrala åtgärderna som vidtogs från den nationella nivån under 2008 och 2009. Denna visar att krisen slog till med överraskande kraft under hösten 2008 och att det under vintern och följande vår 2009 fanns en allmän bild av att krisen skulle kunna bli både ut­dragen och få långtgående följder för både näringsliv och samhället i stort – men redan under sommaren 2009 märktes tendenser till att botten var nådd och under senhösten bör­jade återhämtningen i ekonomin. Under detta förlopp 2008 och 2009 tycker vi oss se kriser på tre olika nivåer. Den första krisen som utlöstes av en längre osäkerhet på de ameri­kanska penningmarknaderna och som slog till med kraft när dominerande bolåneinstitut och banker försattes i konkurs hösten 2008, vilket skapade direkt effekt på de finansiella marknaderna världen över och så även i Sverige. Den andra krisen handlade mer specifikt om fordonsindustrin med underleverantörer som var den näring i Sverige som drabbades först och mest kraftfullt av krisen med tusentals varslade tidigt under hösten 2008. Detta kan dock inte enbart sägas bero på finanskrisen utan ytterst av en strukturell branschkris där många länder i västvärlden med bilindustri haft en övervolym under lång tid. Den tredje krisen gällde den reala ekonomin, när krisen fick en vidare spridning på landets produktion, sysselsättning och hushållens ekonomi under slutet av 2008 och under stora delar av 2009. Vi kan också konstatera att statens samlade åtgärder följde denna gång, med inledningsvis tydligt fokus på att stabilisera de finansiella marknaderna, för att därefter komma att fokusera mer på generella stimulanspolitiska åtgärder inom arbetsmarknad, utbildning, näringsliv, infrastruktur och senare genom stöd till kommunsektorn, men också genom tydligt riktade åtgärder bland annat genom ett samlat åtgärdspaket riktat mot den krisdrabbade fordonsbranschen.

I belysningen av finanskrisen utifrån det regionala perspektivet i kapitel 3, framgår tydligt att krisen slog olika hårt i landet, där framförallt industritunga kommuner och regioner drabbades hårt medan andra regioner med mer tjänstebaserad eller offentligt inriktad ar­betsmarknad ofta kom mer lindrigt undan. Krisen ledde också till en ny form av regional mobilisering i många utsatta län, genom det av regeringen initierade varselsamordnings-uppdraget, som ledde till nya samarbetsarenor mellan privata och offentliga aktörer där man tillsammans analyserade den egna situationen med behov av både akuta insatser och mer strukturella åtgärder på längre sikt. Med koppling till situationen för många företag under krisen, sågs regionernas behov av insatser framförallt handla om stärkt kreditförsörj­ning och kompetensutveckling i företag, samt mer direkta krisinriktade rådgivnings- och stödinsatser. Detta gjorde bland annat att Almis ökade utlåningsanslag från regeringen och Socialfondens möjligheter till kompetensutvecklingsinsatser i företag fick tydligt ökad efterfrågan under krisen och uppskattades som krisåtgärd av många regioner.

I rapportens sista kapitel görs också en sammanställning av omfattningen av de stimulans­politiska åtgärder som vidtogs under krisen. Denna visar att omfattningen kan variera mellan omkring 25 miljarder och 70 miljarder kronor, beroende på vilken tidsperiod som avses och vilka ytterligare avvägningar som görs. Av sammanställningen framgår också att under krisens mer akuta fas, vilket den lägre siffran avser, var samtidigt insatserna riktat till näringsliv och företagande relativt omfattande på ca 15 miljarder kronor, vilket gör att näringspolitiken sammantaget framstår som ett av de utgiftsmässigt mer prioriterade områ­dena i krispolitiken under vintern och våren 2008-2009.

Det är dock viktigt att notera att i detta sammanhang ingår inte omfattningen eller kostna­derna för de betydande statliga garanti- och låneåtaganden som riktades till finansmark­naderna under krisen. Dessa hade till syfte att skapa stabilitet och förtroende i det finansiella systemet, vilket bedömningarna också är att de sammantaget gjorde under den akuta - men i backspegeln sett - ändå rätt kortvariga finanskrisen 2008-2009.

Titel
Kartläggning av politiska insatser under finanskrisen 2008-2009

Serienummer
WP/PM 2013:01

Diarienummer
2012/006

Ladda ner rapportenPDF