Är anställda mer sårbara i internationaliserade branscher?

Arbetet med denna rapport har utförts inom ramen för ett jämförande projekt om friställ­ningar mellan olika länder som initierats av OECD. Rapporten utgör en delstudie i det uppdrag som Regeringen har gett Tillväxtanalys för att öka kunskapen kring struktur­förändringar och effekter av den senaste finanskrisen.

Den tilltagande internationaliseringen har positiva effekter på produktivitet och tillväxt genom ett förbättrat resursutnyttjande där kapital och arbete förs över till mer produktiva delar av ekonomin. Baksidan av denna strukturomvandling är att vissa grupper och indivi­der kan komma i kläm genom att man förlorar sitt jobb och får svårt att hitta ett nytt. Syftet med det OECD-initierade projektet ”Helping displaced workers back into jobs by main­tain­ing and upgrading their skills”, som denna rapport är ett bidrag till, är att försöka iden­tifiera vilka grupper som är särskilt drabbade och hur stora kostnaderna är för dessa vad gäller arbetslöshet och försämrad löneutveckling.

Avsikten är i förlängningen att detta ska utgöra underlag för att utforma en politik som samtidigt som den ska underlätta den nöd­vändiga strukturomvandling som krävs för att tillgodogöra sig internationaliseringens po­sitiva sidor också ser till att anpassnings­kostnaderna för enskilda individer och samhällen inte blir alltför stora.

Minskade handelshinder och lägre kostnader för transporter och information har inneburit att en växande del av ekonomin har blivit exponerad för internationell handel. Detta gäller i synnerhet för tjänstesektorn. För att identifiera vilka branscher inom tjänstesektorn som är exponerade för internationell handel och vilka som inte är det använder vi en metod som utvecklats av Jensen och Kletzer (2006). Vi undersöker om sannolikheten för friställning är större för de som arbetar inom den exponerade tjänstesektorn och tillverknings­industrin än i den icke-exponerade tjänstesektorn. Dessutom studerar vi om sannolikheten att hitta ett nytt jobb är större om man har blivit friställd från den exponerade tjänstesektorn och till­verkningsindustrin än från den icke-exponerade tjänstesektorn.

Vi finner att under 2000-talet är sannolikheten att bli friställd relativt hög i den exponerade tjänstesektorn jämfört med i den icke-exponerade tjänstesektorn och i tillverkningsindu­strin. Å andra sidan är sannolikheten att hitta ett nytt jobb högre för friställda från den ex­ponerade tjänstesektorn. De största inkomstförlusterna hittar vi för de som blivit friställda från tillverkningsindustrin. Noterbart är att inkomstförlusterna för de som blivit friställda från tillverknings­industrin verkar i huvudsak ha sitt ursprung i längre perioder utan syssel­sättning, medan för de som blivit friställda från den exponerade tjänstesektorn förefaller lägre löner i det nya jobbet jämfört med i det jobb man hade innan friställningen spela en större roll.