Publicerad 07 mars 2014

Globala värdekedjor och tillväxtpolitik

– en översikt

I den här rapporten sammanfattar Tillväxtanalys de huvudsakliga effekterna av globala värdekedjor ur ett svenskt perspektiv. Värdekedjornas dynamik diskuteras i syfte att blicka framåt. Vilka möjliga effekter kan de få på Sverige? Behöver vi tänka om kring tillväxtpolitiken?

Sammantaget beskriver rapporten fem områden där tillväxtpolitiken kan påverkas av ett ökat inslag av globala värdekedjor.

  • Analysen av Sveriges konkurrenskraft måste anpassas efter nya produktionsmönster. Alternativa mått, såsom Trade in Value Added (TiVA) eller Global Value Chain Income förespråkas och utvecklas inom bland annat OECD. I rapporten används dessa mått på Sverige, och måttens användning och begränsningar diskuteras.
  • Sektorindelningen mellan varor och tjänster blir allt mindre relevant och lämplig för analys och politik. En allt större andel av värdeskapandet i tillverkade varor skapas ge­nom tjänster. Nettoeffekten av globala värdekedjor på lokala arbetstillfällen är därför ofta svårtolkad och kan inte sammanfattas i en ensidig analys av endera tillverknings- eller tjänstesektorerna. Policyutmaningen ligger i att innovations- och handelspolitik ofta har utformats för endera sektorerna; denna uppdelning behöver omprövas och åtgärdas.
  • Politiken behöver, som en konsekvens av ovan, andra analytiska och operationella klasser än sektorer och branscher. I flera rapporter förespråkas ett fokus på de ekono­miska aktiviteter som äger rum inom landet snarare än på branscher eller sektorer. Det är dock oklart vad detta innebär i praktiken, och i rapporten föreslås vidare studier och analys av vad detta innebär i en svensk tillväxtpolitisk kontext.
  • Handelspolitik är tillväxtpolitik. Eftersom ett lands konkurrenskraft till stor del bygger på flöden av insatsvaror till och från andra länder får handelshinder en större effekt på konkurrenskraften än tidigare. Kommerskollegium ligger långt fram i analysen av dessa skeenden, men kopplingarna till tillväxt och innovationspolitiken kan utvecklas vidare.
  • Innovationssystemet utsätts för strukturella förändringar. En ökad specialisering i värdekedjor medför även specialisering i FoU-verksamhet. Man bör skilja på föränd­ringar i FoU specialisering som drivs av sökandet av nya marknader och de som kommer av sökandet efter resurser. Politiken är begränsad i möjligheterna att adressera den första, men kan till viss mån påverka den andra. Det finns idag ganska få studier på detta område.

Titel
Globala värdekedjor och tillväxtpolitik – en översikt

Serienummer
PM 2014:03

Diarienummer
2012/007

Ladda ner rapportenPDF