Publicerad 07 april 2014

Massive Open Online Courses

– en omvärldsanalys i fyra länder

I den här rapporten har Tillväxtanalys genom omvärldsanalys studerat MOOC:s betydelse i sig, dess potentiella påverkan på utbildning, och vilka utmaningar som är förknippade med utbildningsformen. De fyra studerade länderna är USA, Storbritannien, Indien och Kina.

Tillväxtanalys har på uppdrag av Utbildningsdepartementet studerat utvecklingen av Massively Open Online Courses (MOOC) i USA, Storbritannien, Indien och Kina. Syftet har varit att genom en omvärldsanalys studera MOOC:s betydelse i sig, dess potentiella påverkan på utbildning, och vilka utmaningar som är förknippade med utbildningsformen.

MOOC:s karakteriseras i de flesta fall av ett mycket stort antal studenter, avgiftsfrihet, att antagningen är öppen och att kurserna ges över internet. Samtidigt finns MOOC:s-liknande kurser med begränsad antagning och ett lägre antal registrerade studenter. I diskussionen här används begreppet MOOC:s i relativt bred bemärkelse.

Antalet MOOC:s har ökat mycket kraftigt sedan den första kursen gavs för några få år sedan. Sedan dess har ett antal plattformar för kurser startats, eller håller på att startas, i USA (Coursera, edX, Udacity), Storbritannien (Futurelearn) och andra länder som Indien och Kina. Idag ges MOOC:s av många olika universitet världen över – inklusive högt rankade lärosäten som Harvard, MIT, Stanford, Karolinska institutet och University of Tokyo. Universiteten ser ett värde i MOOC:s av flera skäl som exempelvis marknadsföring av lärosätet, rekrytering av studenter, kunskapsspridning m.m. MOOC-teknik är också av betydelse för den pedagogiska utvecklingen och forskningen. Genom exempelvis föreläsningar över internet bör mer tid kunna frigöras för interaktiva övningar, laborationer, grupparbeten och problemlösning på campus-baserade utbildningar.

Ett tydligt stöd för MOOC:s finns på nationell nivå i flera länder inklusive USA, Storbritannien, Indien och Kina. MOOC:s ses bland annat som ett sätt att marknadsföra såväl landet som dess lärosäten, exportera utbildning, attrahera studenter, stärka kompetensförsörjningen och ge tillgång till utbildning till större befolkningsgrupper i geografiskt spridda regioner. Samtidigt är det inte klarlagt att man i någon större utsträckning, än så länge, lyckats nå mer studieovana grupper eller personer som inte tidigare haft tillgång till utbildning. I bland annat USA ses MOOC:s som en motkraft mot de höga studieavgifterna och studieskulderna. Även i andra länder, som Kina, är just de relativt låga kostnaderna per student, och avgiftsfriheten (helt eller delvis), mycket betydelsefull.

Samtidigt som det finns ett avsevärt stöd för MOOC:s, så har trenden kritiserats och utbildningsformens är förknippad med vissa utmaningar. Det ibland mycket stora antalet deltagare på kurserna gör examinationer komplexa, och det är svårt att över internet, på ett säkert sätt, identifiera studenterna. Ibland används automatisk rättning av flervalsfrågor och system där studenter rättar varandras prov. De flesta MOOC:s som ges idag ger inte formella akademiska meriter (poäng eller motsvarande), vilket gör att detta inte är något stort problem. Samtidigt är det sannolikt att fler kurser i framtiden kommer att ge akademiska poäng, vilket ställer frågor om hur man på ett rättssäkert sätt kan examinera studenterna, granska kursernas kvalité och avgöra vad som exempelvis berättigar till studiemedel.

Affärsmodellerna för MOOC:s än så länge relativt otydliga, och kostnaderna för utveckling av kurser kan vara avsevärda. Ibland förekommer kursavgifter vilka dock i allmänhet är betydligt lägre än för motsvarande ”on-campus”-kurser. Avgifter kan också tas ut för vissa prov och diplom.

Fullföljandegraden på många MOOC:s är låg då studenter ofta söker sig till kurserna av nyfikenhet och dessa dessutom är uppbyggda av moduler. Sannolikt kommer andelen studenter som slutför de MOOC:s de startat på öka om kurserna ger formella akademiska meriter. Att fler MOOC:s ger akademiska poäng är troligen också betydelsefullt för att öka kursernas värde på arbetsmarknaden. Detta är idag ofta begränsat.

MOOC:s är betydelsefulla både i sig själva och genom att den underliggande nätbaserade tekniken kan användas för att förbättra kvalitén på traditionell utbildning. MOOC:s-liknande kurser har potential att kunna ersätta vissa traditionella universitetskurser men är primärt, tills vidare, att betrakta som ett komplement till dessa. Ett område där MOOC-metodiken kunde vara speciellt intressant är inom olika former av vidareutbildning av yrkesverksamma. Om MOOC:s på allvar ska kunna ersätta vissa traditionella universitets-kurser behöver utmaningar vad gäller bland annat lärandemiljö, interaktivitet och affärsmodeller adresseras.

Egenutvecklade och andra universitets MOOC:s kan i framtiden komma att användas av svenska lärosäten för vissa kurser eller kurselement. Samtidigt bör svenska lärosätens MOOC:s kunna bidra till att öka den nationella och internationella synligheten, och därmed bidra till att attrahera studenter, lärare och forskare. Dessutom kunde det vara av intresse för svenska utbildningsinstitutioner att på ett mer proaktivt sätt utnyttja den underliggande teknologin för pedagogisk utveckling, såväl i högskolan som i skolan.

Vissa frågor runt MOOC:s – om bl.a. kvalitetssäkring, examination, studiemedel och intellektuella rättigheter - kommer sannolikt att behöva utredas vidare.

Titel
Massive Open Online Courses – en omvärldsanalys i fyra länder

Serienummer
PM 2014:08

Diarienummer
2013/282

Ladda ner rapportenPDF