Publicerad 30 april 2014

Insatser för att främja kvinnors företagande

– en internationell kunskapsöversikt

Tillväxtanalys presenterar här en internationell kunskapsöversikt över insatser gjorda i Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Översikten ger Tillväxtanalys en möjlighet att inter nationellt föregå med gott exempel i kommande effektutvärdering.

Tillväxtanalys har fått ett särskilt regeringsuppdrag att utvärdera de delar av programmet Främja kvinnors företagande som utförs av Tillväxtverket och avser perioden 2011–2014. Tillväxtanalys kommer i sin utvärdering beakta erfarenheter av uppbyggnad, resultat och effekter från liknande satsningar i andra länder. Denna rapport utgör ett underlag för detta i form av en internationell kunskapsöversikt med fokus på pågående eller nyligen avslutade program för att främja kvinnors företagande i Danmark, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Den internationella kunskapsöversikten genomfördes under vintern 2013/2014 och bygger på intervjuer/samtal med cirka 20 experter (forskare och tjänstemän) i Sverige och internationellt, samt dokumentstudier.

Den internationella kunskapsöversikten visar att samtliga länder har genomfört insatser för att främja kvinnors företagande, men de har varierat avsevärt i utformning och omfattning. Det svenska programmet Främja kvinnors företagande är i jämförelse med insatser i de andra länderna omfattande mätt utifrån tidsperiod och satsade ekonomiska resurser. Kunskapsöversikten visar att det generellt saknas systematiserad kunskap om vilka effekter insatser för kvinnors företagande leder till, vilket innebär en möjlighet för Tillväxtanalys att föregå med gott internationellt exempel i den kommande effektutvärderingen. Samtidigt har reformer såsom RUT-avdrag, sänkt moms på restaurang och cateringtjänster och införandet av LOV kommit att påverka förutsättningarna för företagande kvinnor i olika branscher. Detta innebär att förväntningarna på programmets effekter måste vara rimliga, likaså förväntningarna på vad effektutvärderingen kan visa.

I Sverige finns sedan 2007 programmet Främja kvinnors företagande med fokus på att främja företagande bland kvinnor för tillväxt och förnyelse i näringslivet. Programmet genomförs inom ramen för det näringspolitiska området och innehåller insatser för att stärka företagande, såsom affärsrådgivning och coachning. En stor del av programmets implementering genomförs av Tillväxtverket via regionalt tillväxtansvariga som finansierar projekt som drivs av företagsfrämjande aktörer. Programmet har även en ambition att påverka ordinarie företagsfrämjande system. Det ska på sikt präglas av lika förutsättningar för kvinnor och män att starta och driva företag. Måluppfyllelseutvärderingar av programmet har gjorts med fokus på utfall och resultat hos deltagande företag samt på programmets implementering.

I Danmark finns en nationellt initierad handlingsplan med fokus på att öka kvinnors företagande i landet. Handlingsplanen har ett tydligt fokus på att stärka individer. Kvinnor ses som en resurs som inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning och som därmed behöver få mer utrymme. Insatserna som genomförs inom handlingsplanen utgörs av faktiska åtgärder (i form av konkret handling i praktiken) och handlar om att stärka kvinnors kompetens, tillgång till nätverk och förebilder för att på så sätt främja företagande. Satsningen har studerats i en slutrapport men det tycks inte finnas någon utvärdering som bedömer huruvida satsningen varit framgångsrik.

I Nederländerna pågår inte någon särskild nationell satsning på kvinnors företagande, även om den nationella nivån under de senaste åren har initierat ett antal avgränsade insatser med fokus på att synliggöra kvinnor som driver företag. Insatser för företagande sker inom ramen för den generella näringspolitiken där regelförenkling utgör en viktig del. I landet görs kontinuerligt uppföljningar av utvecklingen i näringslivet och även kopplat till särskilda insatser. Inom det näringspolitiska området pågår även just nu en särskild satsning på att utveckla metodiken och ambitionen med utvärderingar av näringspolitiska instrument.

I Norge finns en nationell handlingsplan som syftar till att främja kvinnors företagande som framförallt motiveras av att bidra till jämställdhet och tillväxt. Den är framtagen i samarbete mellan sju olika departement och innehåller tolv olika åtgärder som implementeras i redan befintliga insatser och program vid organisationer som verkar för företagande och innovation. Handlingsplanen knyter samman företagande med kvinnors och mäns ”work-life balance” och har bidragit till förändrade regler avseende mäns föräldraledighet. Handlingsplanen har utvärderats i halvtid.

I Storbritannien drivs idag inte några initiativ kopplat till kvinnors företagande från den nationella nivån. År 2003 formulerades ett strategiskt ramverk med fokus på att öka kvinnors företagande med ambitiösa målsättningar avseende så väl input som output. Ambitionen med satsningen var att bidra till tillväxt och den sorterade under näringspolitiken. De nationella ambitionerna implementerades via regionala utvecklingscentra som arrangerade aktiviteter för kvinnor som ville starta eller utveckla sitt företag. Idag är denna satsning nedlagd och så är även de regionala utvecklingscentra. De insatser som idag riktar sig till kvinnors företagande drivs av privata initiativ i form av nätverk för kvinnor.

I Tyskland genomförs idag insatser för kvinnors företagande via ett särskilt nationellt verk Bundesweite Gründerinnenagentur (BGA) som grundades gemensamt av tre olika ministerier. Den nationella ambitionen är att främja såväl tillväxt som jämställdhet genom BGA, som kan ses som en lots för frågor som rör kvinnors företagande. Det finns också en ambition att främja regional utveckling genom BGA:s verksamhet. BGA verkar nationellt, regionalt och lokalt och samverkar med parter regionalt för att främja kvinnors företagande genom information, rådgivning och främjande av nätverk. Det görs uppföljningar kring enskilda projekt men det tycks inte finnas några nationella sammanställningar om vad verksamhetens insatser leder till.

Samtliga sex länder genomför grundläggande uppföljning av exempelvis i vilken utsträckning kvinnor driver företag och i vilka branscher. Då de skandinaviska länderna är de som tydligast har genomfört särskilda satsningar på kvinnors företagande är det också i dessa länder som det finns uppföljning och/eller utvärdering av insatserna.

Hur målgruppen kvinnor kommit att påverkas av policyinsatser inom den generella entreprenörskaps- och näringspolitiken tycks till stor del bero på graden av medvetenhet och intresse för policyinsatsernas konsekvenser ur ett genusperspektiv.


Titel
Insatser för att främja kvinnors företagande – en internationell kunskapsöversikt

Serienummer
PM 2014:11

Diarienummer
2013/001

Ladda ner rapportenPDF