Publicerad 09 maj 2014

Sociala innovationer

– Ett internationellt perspektiv

Sociala innovationer omfattar, i bred bemärkelse, aktiviteter för att möta problem av social natur i samhället – alltifrån hur man i ett bysamhälle bäst tar hand om barnen, till nya vård- och omsorgsprocesser. Samtidigt som begreppet ”social innovation” blivit vanligare i den innovations- och vårdpolitiska debatten så är det inte, i sig, ett nytt fenomen.

Under senare år har dock sociala innovationer uppmärksammats i allt fler länder som en möjlighet att bättre utnyttja den inneboende innovationskraften och engagemanget i hela samhället, som inte alltid kan hanteras i det traditionella systemet för forsknings- och innovationsfinansiering. Rapporten diskuterar med utgångspunkt i internationella erfarenheter vad svenska offentliga organisationer skulle kunna göra för att skapa medvetenhet, upptagningsförmåga i samhället, och infrastruktur för sociala innovationer.

Social innovation är ofta motiverad av andra faktorer än enbart ekonomisk vinning, vilket i sin tur ställer speciella krav på finansiärer och andra som ger stöd. Offentliga organisationer, stiftelser och ideella organisationer spelar därmed sannolikt en större roll än för kommersiellt orienterad innovation. Flera typer av aktörer, inklusive individer, föreningar, välgörenhetsorganisationer, lärosäten, företag och myndigheter kan vara involverade i olika konstellationer.

Innovationsprocesser för sociala ändamål är ofta sociala i sig, och kan vara allt från lokala till internationella. Eftersom sociala innovationsinitiativ ofta innehåller organisationer och personer som inte är vana att söka sig till offentliga eller privata finansiärer, är matchningsprocesserna av stor betydelse. I vissa fall är ideella organisationer med kunskap om social innovation intermediärer för att identifiera, följa upp och utvärdera olika initiativ. Inte minst är bedömningar om möjligheten till uppskalning och generaliserbarhet viktiga för att bedöma potentialen hos olika innovationer.

Under senare år har allt fler initiativ – lokala, nationella och internationella – startats vilka direkt eller indirekt relaterar till sociala innovationer. Då området är extremt heterogent och många initiativ är multidisciplinära är det inte alltid som sociala innovationer är utpekade specifikt. Ett område där myndigheter kan bidra är i byggandet av kunskap, plattformar, partnerskap och nätverk med olika typer av aktörer som finansiärer, ideella organisationer, kommuner, landsting, stat och högskolor. Sådana nätverk är betydelsefulla bland annat för att finna samarbeten mellan innovatörer, för finansiering och för annat stöd. Ett system för att underlätta för skapandet och utnyttjandet av sociala innovationer behöver ta hänsyn till att sociala innovationsaktiviteter sker från lokal till internationell nivå, i många konstellationer och inom många områden. Därmed behövs troligen en avsevärd flexibilitet och en öppen och lättillgänglig infrastruktur på regional och nationell nivå, som också kan länka till de internationella nätverken. Intressanta exempel är bland annat brittiska NESTA:s Centre for Social Action Innovation Fund och det globala nätverket Social Innovation Exchange (SIX). Några centrala områden för att stödja sociala innovationsaktiviteter i Sverige är:

  • Nätverk och mötesplatser behöver vidareutvecklas för att på bästa sätt matcha innovatörer och stöd. I detta torde såväl virtuella mötesplatser på internet, som fysiska mötesplatser vara av intresse. Användande av intermediärer för att identifiera och följa upp lovande initiativ är intressant och kunde användas även i Sverige.
  • En ökad medvetenhet om att drivkrafterna för sociala innovationer delvis skiljer sig från dem för kommersiellt orienterad innovation behövs, liksom en fortsatt analys av de åtgärder som krävs för att på bästa sätt stimulera social innovation och öka deltagandet. Av de studerade länderna verkar Storbritannien ha kommit längst i denna utveckling,
  • Förmågan till utvärdering, generalisering, uppskalning och spridning är speciellt viktig vad gäller sociala innovationer. Genom specifika utlysningar, skulle svenska forsknings- och innovationsfinansiärer kunna ta en ledande roll i att ta fram evidens för vilka metoder som fungerar för vilka typer av sociala innovationer.

Titel
Sociala innovationer – Ett internationellt perspektiv

Serienummer
PM 2014:12

Diarienummer
2011/350

Ladda ner rapportenPDF