Publicerad 10 november 2014

Svensk konkurrenskraft i globala värdekedjor

–  regioners och småföretags deltagande i globala värdekedjor 1995-2011

Under de senaste decennierna har svenska företag ökat sitt deltagande i globala värdekedjor. Stora svenska företag, till exempel Ikea eller Ericsson, organiserar globala nätverk av underleverantörer och partners från hela världen.

Andra stora svenska företag levererar insatsvaror till produktionskedjor som sträcker sig över hela världen, som när SKF tillhandahåller kullager till danska vindkraftverk för den indiska marknaden. Det är inte bara de stora företagen som blir mer globala, utan även de mindre och medelstora företagen. För varje Volvobil som säljs i Kina har ett stort antal små och medelstora svenska företag levererat viktiga insatsvaror.

En fråga av vikt för beslutsfattare och allmänheten är vad en ökad internationell fragmentering av produktionssystem innebär för Sverige och svensk ekonomi. Tidigare studier har påvisat en ökad grad av specialisering av Sveriges ekonomi som ett resultat av ökad användning av globala värdekedjor (PM 2014: 03).

I föreliggande rapport studeras hur en ökad specialisering av ekonomiska aktiviteter avspeglar sig i hur regioner och företag av olika storleksklasser är uppkopplade i globala värdekedjor. Resultaten visar att det är främst befolkningstäta regioner och små och mellanstora företag som ökat sin uppkoppling mot globala värdekedjor under perioden 1995–2011. Större företag (> 500 anställda) har under observationstiden minskat sin svenska andel av jobb inom globala värdekedjor. En betydande andel av de svenska jobben i globala värdekedjor återfinns alltså i små och medelstora företag, främst lokaliserade i storstadsregionerna. Bland de små företagen sticker gruppen uthyrning och företagstjänster ut som en speciellt viktig när det gäller jobb i globala värdekedjor.

Sett i samband med tidigare resultat (PM 2014:10) verkar den svenska ekonomin ha anpassats framgångsrikt till att konkurrera i en fragmenterad global ekonomi, men denna anpassning har medfört strukturella förändringar på arbetsmarknaden – både när det gäller vilken typ av kompetens som efterfrågas och var denna kompetens efterfrågas.

Titel
Svensk konkurrenskraft i globala värdekedjor –  regioners och småföretags deltagande i globala värdekedjor 1995-2011

Serienummer
PM 2014:23

Diarienummer
2012/007

Ladda ner rapporten (skriven på engelska)PDF