Publicerad 18 februari 2015

Sambanden mellan entreprenör­skap och insolvensregler

– en analys av internationella index och mått

I den här empiriska studien undersöker Tillväxtanalys relationen och styrkan mellan olika aspekter av insolvenslagstiftning och särskilt det tillväxtorienterade entreprenörskapet. Syftet är att bygga upp kunskap kring reglers effekter på företagens tillväxt.

Det kan slås fast att det finns ett samband mellan insolvens­förfarande och entreprenörskap även om området är relativt outforskat. Empiriska studier visar att en mindre strikt insolvensrätt har en positiv påverkan på entreprenörskap och företagande. Studier visar vidare att mildare insolvensregler kan påverka såväl kvantiteten som kvaliteten på entreprenörskap genom att uppmuntra företagare att starta igen, vilket ofta leder till framgångsrikt entreprenörskap.

Denna empiriska studie är unik och undersöker relationen och styrkan mellan olika aspekter av insolvenslagstiftning och särskilt det tillväxtorienterade entreprenörskapet. Entreprenörskap är ett mångfacetterat fenomen och motiven bakom, liksom tillväxt-potentialen, skiljer sig åt mellan olika typer av entreprenörskap. Alla företag har inte som motiv att växa eller saknar förutsättningar för att kunna göra detta. Analysen baseras på data från dels Världs­bankens index Cost of Doing Business och då specifikt det delindex Resolving Insolvency som mäter tid, kostnader och återvinningsgrad för borgenärer vid konkurs, dels mått på entreprenörskap från GEM (Global Entrepreneurship Monitor) och andra oberoende institut som insamlar data på ett enhetligt sätt.

En tidigare studie av Japan gjord av Stanfordforskarna Eberhart, Eesley och Eisenhardt visar på starkare kausalitet mellan en reform av insolvensrätten i Japan och en viss typ av entreprenörskap (elitentreprenörer), men den aktuella analysen bygger på data från ett stort antal länder över tid och är robusta för ett antal olika mått på värdeskapande entreprenör-skap (innovativt entreprenörskap, tillväxtorienterat entreprenörskap samt möjlighetsinriktat entreprenör­skap) varför resultaten är mer generaliserbara. Alla tre indikatorer eller mått på insolvens från Världsbanken (tid, kostnader och återvinningsgrad) har ett negativt samband med möjlighets­baserat, högtillväxt- och innovativt entreprenörskap även om den relativa betydelsen av dessa varierar. Dimensionen kostnader har även en negativ påverkan på nödvändighetsbaserat entreprenör­skap i OECD-länder. Denna typ av entreprenörskap är av en annan karaktär och innebär att individen tvingas till egenföretagande för att få sin försörjning, vilket står i kontrast till den möjlighetsbaserade, innovativa, och tillväxt-orienterade typ av entreprenörskap som betraktas som viktigare för OECD-länderna.

Analysen av data på landnivå visar att en mildare insolvens­lagstiftning kan reducera hindren vid misslyckande och därmed uppmuntra tillväxtorienterat och innovativt entreprenörskap. Dessa resultat stödjer och förstärker slutsatserna från Eberhart m.fl. (2013) och deras studie av den japanska reformen, som har karaktären av ett skenbart naturligt experiment. Mer förlåtande insolvensregler synes ha den positiva konsekvensen att de uppmuntrar ”bättre” och inte bara mer entreprenörskap. Individer som överväger att starta och arbeta i företag med uttalad tillväxtvilja eller potential tar ofta i beaktande och väger in konsekvenserna av ett misslyckande i sitt beslut.

Den samhällsekonomiska nyttan av att överväga mildare insolvensregler är därmed ansenlig genom att reglerna särskilt påverkar vilka individer som startar företag. Det bör vidare påpekas att ur ett tillväxtperspektiv är betydelsen av att företagare kan driva aktiv näringsverksamhet under ett skuldsaneringsförfarande ganska liten. Det är betydligt viktigare att den sammantagna tiden för konkurs och skuldsanering är kort och att individen ges möjligheter att försöka igen med ett nytt företag eller projekt.

Nystartsutredningens förslag att betalningsplanens längd ska vara tre år för företagare i kombination med utredningens förslag till ändrade effektiva förfaranderegler innebär att den sammantagna tiden som dessa personer genomgår ett insolvensförfarande i princip halveras. Förslaget innebär även att vissa företagare som inte tidigare har kunnat få skuld-sanering nu erbjuds en sådan möjlighet. För dessa personer är förändringen ännu större eftersom de med gällande lagstiftning helt saknar möjlighet att få sina skulder avskrivna efter en konkurs.

Titel
Sambanden mellan entreprenör­skap och insolvensregler – en analys av internationella index och mått

Serienummer
PM 2015:02

Diarienummer
2014/018

Ladda ner rapporten (skriven på engelska)PDF