Publicerad 16 mars 2015

Effekter av statens främjandeinsatser för internationalisering

– en litteraturöversikt över utvärderingsmetoder

Tillväxtanalys har fått i uppdrag att utveckla mätmetoder och indikatorer för att skatta effekterna av statens främjandeinsatser för små och medelstora företags internationalisering. Den här översikten ger en överblick över forskningslitteraturen på området.

Svenskt näringsliv har tillgång till ett stort antal statligt finansierade program och insatser som syftar till att öka internationaliseringen av svenska företag. Kunskapen om effekterna av dessa program – dels på företagsnivå och dels på samhället i stort – är dock begränsad. Detta pm publiceras inom ramen för ett regeringsuppdrag (N2013/5656/KLS) till Tillväxt­analys. Bakgrunden till uppdraget är Riksrevisionens granskningsrapport, ”På väg ut i världen – statens främjandeinsatser för export” (Riksrevisionen, 2013), där denna kunskaps­­­lucka påpekas. Syftet med regeringsuppdraget är att utveckla och föreslå metoder och indikatorer för hur statliga främjandeinsatser för små och medelstora företags inter­nationalisering kan utvärderas.

Inom ramen för regeringsuppdraget har Tillväxtanalys publicerat tre andra rapporter. 1) En delrapport (Tillväxtanalys, 2014) där vi kartlade de svenska statliga främjandeinsatserna på området, målsättningar för internationaliseringsfrämjandet, samt tidigare uppföljnings- och utvärderings­arbete i Sverige och i sex andra europeiska länder. 2) En pilotstudie (Tillväxt­analys, 2015b) där flera olika metoder kombineras för att analysera små och medelstora företags användning av främjandetjänster och etablering av export på en avlägsen marknad. Samt 3) en slutrapport (Tillväxtanalys, 2015a) där övriga rapporters slutsatser syntetiseras och vi rekommenderar en metod för utvärdering av det svenska främjandet.

Syftet med detta pm är att ge en överblick över den nationalekonomiska och den företags­ekonomiska forskningslitteraturen på området. Ambitionen är att översikten ska klargöra vilka typer av insatser som har studerats, samt vilka utfallsvariabler och mätmetoder som har använts. Pm:et inkluderar inte resultat från forskningslitteraturen rörande till exempel vilka typer av insatser som uppvisat effekt. Litteraturöversikten är skriven med avsikten att utgöra ett underlag för slutrapporten inom uppdraget och bidra till väl avvägda och under­byggda rekommendationer.

Forskningens omfattning och inriktning

Från vår litteraturöversikt kan ett antal generella slutsatser dras vad gäller forsknings­litteraturens omfattning och inriktning.

För det första är det, från såväl den företagsekonomiska som den nationalekonomiska litteratur­översikten, tydligt att forskningen på området är inriktad på att studera och skatta effekterna av exportfrämjande – snarare än statligt främjande av andra typer av internat­ionalisering såsom till exempel internationella investeringar och partnerskap. Det finns därmed, från forskningslitteraturen, främst lärdomar att hämta vad gäller hur främjandet av svenska små och medelstora företags export bäst kan utvärderas.

För det andra är det tydligt i vår litteraturöversikt att forskningen nästan uteslutande är inriktad på att skatta effekterna av statligt främjande på företagsnivå. Försök till skattning av de samhällsekonomiska effekterna av främjandet är mycket ovanligt, och tillförlitliga beräkningar bedöms vara svåra eller kanske till och med omöjliga att göra.

En sista slutsats som kan dras vad gäller forskningens omfattning och inriktning är att fokus ofta ligger på att estimera effekterna av en specifik främjandeinsats/kategori av insatser eller en specifik främjandeorganisation. Det är ovanligt med artiklar som adres­serar ett lands samlade statliga främjandesystem för företags internationalisering.

Ökad tillgång på mikrodata och mer multidimensionella mått på exportprestation

Två olika trender är tydliga inom den nationalekonomiska respektive den företags­ekonomiska forskningen. Inom nationalekonomin har den ökade tillgången på detaljerad och disaggregerad data över vissa länders företagsstöd gjort avtryck på typen av studier som publiceras. Det har blivit vanligare med studier som inte endast skattar effekterna av en insats på till exempel ett lands totala exportvolym, utan även studerar exempelvis hur effekter fördelar sig över den intensiva respektive den extensiva exportmarginalen eller på olika grupper av exportörer.

En tydlig trend inom den företagsekonomiska litteraturen på området är att forskare under senare år börjat använda mer multidimensionella mått på ”exportprestation” för att studera effekterna av främjandeinsatser. Traditionella finansiella mått så som andel av försäljning, exportlönsamhet och försäljningsökning från export har ifrågasatts då de anses snäva och till viss del otillförlitliga. Flera forskare har därför börjat komplettera dessa mått med till exempel icke-ekonomiska mått och olika subjektiva mått såsom förvärv av kompetenser och tillfredställelse med företagets position och internationaliseringssatsning.

Nationalekonomiska och företagsekonomiska metoder för att skatta effekterna av främjandeinsatser bör ses som komplement till varandra

Den nationalekonomiska forskningen om effekterna av statligt främjande för företags internationalisering kan delas upp i de som har ett makroekonomiskt och de som har ett mikroekonomiskt perspektiv. I det första fallet är det vanligt att forskarna använder en så kallad gravitationsmodell för internationell handel för att på aggregerad nivå studera budget­effekter eller effekterna av en specifik insats på bilaterala handelsflöden. I det senare fallet är ett vanligt förekommande angreppssätt att beräkna den genomsnittliga behandlingseffekten på de företag som tagit del av en insats eller ett program med hjälp av så kallad matchad difference-in-differences. Detta ger kunskaper om effekter på disaggre­gerad nivå och möjliggör även studier av till exempel fördelningseffekter.

Inom den företagsekonomiska forskningen om effekterna av exportfrämjandeprogram är enkätundersökningar en mycket vanlig metod. Vanligast är tvärsnittsstudier även om det i vår översikt finns exempel på studier med longitudinell ansats (vilket kan ge information om t.ex. sociala processer). Förutom enkätundersökningar har även mer kvalitativa meto­der såsom intervjuer använts. Kvalitativa ansatser kan vara särskilt lämpliga att använda när fokus till exempel är lärande i syfte att utveckla en organisation.

Olika metoder är mer eller mindre lämpliga för att utvärdera olika insatser eller grupper av insatser. Vidare har naturligtvis datatillgång och frågeställning betydelse för vilken metod som kan eller bör tillämpas i det enskilda fallet. För att skapa en så komplett bild som möjligt av det svenska statliga främjandesystemets effekter på små och medelstora företags internationalisering bör studier med olika forskningsansats, datainsamlingsmetod och analys­­metod ses som komplement till varandra.

Titel
Effekter av statens främjandeinsatser för internationalisering – en litteraturöversikt över utvärderingsmetoder

Serienummer
PM 2015:04

Diarienummer
2014/006

Ladda ner rapportenPDF