Publicerad 16 april 2015

Att identifiera forskningsbehov och kommunicera resultat

– En studie av forskningsråd inom folkhälsa

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har i uppdrag från regeringen att inom ansvarsområdet ”folkhälsa” vidareutveckla målgruppsanpassade och effektiva former för samverkan och kommunikation med relevanta intressenter när det gäller kunskaps­luckor och kunskapsbehov, samt sätt att kommunicera resultat från forskning som rådet finansierar. Tillväxtanalys har i samarbete med Forte genomfört en kartläggning och omvärlds­­analys i fyra länder: Kanada, England, Nederländerna och Kina.

Studierna av forskningsråden inom folkhälsoområdet tyder på att det inte finns en univer­sal­­modell att luta sig mot, utan att varje land behöver bygga upp anpassade system för att finna kunskapsluckor och kommunicera forskningsresultat på ett effektivt sätt. Alla länder betonar dock vikten av att samverka med olika aktörer och intressenter för att hitta forsk­nings­­behov, förankra sin verksamhet och nå ut med sin kommunikation. Gemensamt för länderna är också att de jobbar utifrån två modeller, en bottom-up-modell och en top-down-modell för att tillgodose både behovsdriven forskning och policystrategiskt viktiga områden. Top-down-modellen ger ofta mer strategiska och policy­influerade formuleringar medan bottom-up-modellen kan leda till direkta avgränsade forskningsfrågor som kan få stor direkt effekt inom ett mindre område, exempelvis ”Är läkemedel X bättre än läke­medel Y för att bota Z?”. I allt större utsträckning arbetar de även med att involvera mottagaren av forskningen, alltså praktiker, patientgrupper och patientföreningar.

De framgångsfaktorer som lyfts fram i studierna handlar dels om samverkan för att identi­fi­era forskningsområden, dels om forsknings­rådens sätt att stärka sin kommunikation. Fokus är på hur forskningen kan användas i praktiken såsom de evidensbaserade råd och rekommendationer som National Institute for Health and Care Excellence (NICE) tar fram om vårdprocedurer, nya teknologiska produkter och läkemedel.

För att vara en effektiv forskningsfinansiär inom folkhälsoområdet är det viktigt med nära samverkan med andra forskningsfinansiärer och att samordna områdena för att undvika överlapp. Det är också viktigt att involvera fler aktörer, såsom brukare och patientorganisa­tioner, och då särskilt i sökandet efter nya behovsmotiverade forskningsområden. Vidare är det betydelsefullt att skapa plattformar för dessa dialoger med olika grupper i samhället, såsom i det brittiska programmet Challenge on Dementia som lett till att Medical Research Council fört ihop patienter och forskare, och i det kanadensiska programmet The Commu­nity­-Based Primary Health Care som skapades efter samtal med både avnämare, uppdrags­givare och berörda parter.

Forskningsråden tycks också dela ett allt större fokus på evidens­baserad forskning som kan användas i arbetet med att påverka beslutsfattares val av fokusområden, exempelvis i det kanadensiska programmet Evidence-Informed Health Care Renewal som stöder samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Det här gäller även mer praktiknära forskning som i neder­ländska Academic Collaborative Centres, som syftar till att föra forskning och prak­tik närmare varandra och därmed stärka ett evidensbaserat arbetssätt i hälso- och sjuk­vården.

För att kommunikationen ska fungera effektivt försöker Medical Research Centre i England utveckla mottagarkapaciteten genom att man tydliggör forskningsresultat för politiska beslutsfattare och förklarar policykontexten för forskare. Detta görs bland annat genom en så kallad Knowledge Exchange Officer, som arbetar med dessa frågor, men även genom flerpartnersprojekt såsom UK Clinical Research Collaboration.

Flera länder har translationsprogram för att forskningsresultat ska användas mer i de be­rörda verksamheterna. En ökad andel av implementerade forskningsresultat ses som viktigt för att använda samhällets resurser mer effektivt och för att förbättra metoderna inom vård och omsorg. Canadian Institutes of Health Research har en särskild avdelning som arbetar med dessa frågor, kallad the Knowledge Translation and Commercialization. De jobbar med strategier för translation och med nätverk, och genom att belöna excellens inom kunskaps­translation i form av ett finansiellt pris. Även nederländska Zon Mw har ett pris för att belöna de mest framstående translationsinsatserna. Brittiska Office for Strategic Coordination of Health Research, OSCHR, samordnar forskningsfinansiärer inom folk­hälsa men ska även övervaka den translationella forskning som finansieras av regeringen.

Fallstudierna pekar också på att länderna försöker säkerställa att forskningen får avsedd effekt genom att ha tydliga skrivningar kring implementering och kunskapsspridning i strategier, programtexter och utlysningar. I bedömningar av forskningsförslag till neder­ländska Zon Mw ingår implementering och kunskapsspridning som ett bedömnings­kriterium.

Kina är mitt i ett stort reformarbete och är intresserade av hur Sverige arbetar med frågorna. Några av de studerade organisationerna i Nederländerna och Kanada är igång med sitt strategiarbete för kommande år, något som bör vara intressant att följa upp.

Titel
Att identifiera forskningsbehov och kommunicera resultat – En studie av forskningsråd inom folkhälsa

Serienummer
PM 2015:08

Diarienummer
2014/273

Ladda ner rapportenPDF