Publicerad 23 mars 2016

Hur randomiserade kontroll­studier kan utveckla tillväxt­politiken

– erfarenheter och förslag på tillämpning

Statliga stöd till näringslivet har ett viktigt syfte – att generera tillväxt och ökad sysselsättning – men vi vet faktiskt inte hur effektiva de faktiskt är. Den här rapporten belyser fördelarna med att använda randomiserade studier för att utveckla och utvärdera den svenska tillväxtpolitiken.

Oklara effekter av företagsstöd

De svenska företagsstöden uppgår till närmare 30 miljarder kronor. Tillväxtanalys har tidigare visat att effekterna av stöden är oklara. Den här rapporten beskriver fördelarna med att använda så kallade randomiserade kontrollstudier inom tillväxtpolitiken, dels för bättre design av specifika selektiva stöd, dels för att utvärdera stödens effekter. Rapporten innehåller förslag på i vilka sammanhang dessa typer av metoder kan användas för att utvärdera olika instrument och utveckla nya och effektivare instrument

Fördelar med randomiserade kontrollstudier

En randomiserad kontrollstudie är en metod som har hög trovärdighet när det gäller att identifiera effekter av ekonomiska styrmedel, exempelvis olika former av selektiva stöd. Metoden innebär att en tillväxtpolitisk åtgärd i form av företagsstöd fördelas slumpmässigt i ett urval av företag. Den slumpmässiga fördelningen i två grupper, stödgrupp och kontroll­grupp, medför att skillnader som uppstår mellan dessa kan kopplas till stödet.

Enkelheten med att härleda orsak och verkan i randomiserade kontrollstudier har gjort att intresset för dessa har vuxit inom flera politikområden utanför det hälsopolitiska eller biståndspolitiska området. Däremot har de inte använts i någon högre utsträckning inom den svenska tillväxtpolitiken.

Vissa begränsningar

Randomiserade kontrollstudier ställer krav på att vissa etiska och juridiska förhållanden tydliggörs och hanteras väl. Det etiska handlar främst om att det är fritt att delta i en randomiserad studie samt att när man väljer att avstå inte ska leda till några ekonomiska konse­kvenser. De juridiska aspekterna handlar främst om hur man hanterar att samtliga företag som ansöker om stöd inte kan erhålla stöd och att tilldelningen av stöd inte sker med en bedömnings­process. Rapporten menar att varken de etiska eller de juridiska svårig­heterna är av den art att de förhindrar tillämpandet av metoden.

Rekommendationer

Tillväxtanalys menar att randomiserade kontrollstudier med fördel bör tillämpas i de områden där stödinstrumenten är relativt små men är riktade till stora populationer. Den ökade användningen av EU:s minimiförordning för företagsstöd har gjort att just denna typ av stöd har blivit vanligare. I rapporten beskrivs hur de randomiserade metoderna kan användas för att utvärdera och utveckla de check­system som används av Vinnova och Tillväxtverket.

Randomiserade studier för med sig ökade kostnader vid insam­landet av data. Rapporten visar i ett räkneexempel att dessa ökade data­kostnader måste vägas mot de totala samhälls­ekonomiska kost­nader som föranleds av att använda stödinstrument som inte leder till förväntade effekter. Kost­naden för att driva in skatt för att finansiera ett stöd kan nämligen vara så hög som tre gånger per indriven skatte­krona. Företagsstöd som är verkningslösa medför alltså att skattemedel mot­svaran­de upp till tre gånger stödens storlek är att betrakta som bortslösade. I detta perspektiv bör kostnaden för randomiserade studier ses som ett mindre problem.

Randomiserade studier kräver särskilda kunskaper. Likt andra metoder kräver denna metod att hänsyn tas så att metodens förtjänster kan utnyttjas fullt ut. Tillväxtanalys föreslår därför att riktlinjer eller etiska principer med fokus på företag utvecklas så att tillämpning av randomiserade kontrollstudier inom tillväxtpolitiken underlättas.

Titel
Hur randomiserade kontroll­studier kan utveckla tillväxt­politiken – erfarenheter och förslag på tillämpning

Serienummer
PM 2016:03

Diarienummer
2015/265

Lada ner rapportenPDF