Publicerad 27 april 2016

Where is Sweden competitive?

– using global value chain specialization patterns to define the key competitors of Sweden

I detta PM går Tillväxtanalys ett steg längre än i tidigare deskriptiva studier av globala värdekedjor, alltså producentnätverk som sträcker sig över länder och regioner. Vi tar hjälp av analysverktyg för att få svar på frågan var Sverige är konkurrenskraftigt, och vilka länder som är Sveriges huvudkonkurrenter.

Globala värdekedjor (GVK) är ett nytt sätt att ta reda på vilka ekonomiska aktiviteter som utgör en allt större del av världs­ekonomin. Huvudsyftet med denna rapport är att med globala värdekedjor som grund analysera ett lands konkurrenskraft.

I rapporten redovisas en metod för att mäta Sveriges konkurrens­egenskaper – dess kompetensprofil och till vilka marknader landet levererar ekonomiskt värde. Genom att kartlägga andra stora ekonomier på samma sätt kommer man fram till en konkurrenskarta.

Resultat

Sveriges huvudkonkurrenter är fortfarande de länder som oftast förekommer i de politiska diskussionerna (Danmark, Finland), men den stora likheten med Österrike och Tjeckien hör man mer sällan talas om. Den relativt stora olikheten med Nederländerna, som ofta används som en jämförelse när det gäller politisk utveckling, är också värd att notera.

Analysen visar också följande:

  • Sverige, Finland och Danmark får cirka tre fjärdedelar av sina inkomster från globala värdekedjor från EU-15-länderna
  • Både Finland och Sverige får en hög andel av sina inkomster från globala värdekedjor från Kina
  • Sveriges specialområden är forskning och utveckling, försäljning och marknadsföring, logistik, teknik och processutveckling.
  • Sverige har inga konkurrensfördelar inom kärnproduktions- och monteringsaktiviteter
  • De nordiska länderna är i hög utsträckning integrerade i varandras värdekedjor

Slutsats och rekommendationer

Rapporten visar vilka ekonomier som skulle kunna vara aktuella för ett samarbete. Sverige skulle faktiskt kunna dra nytta av ett nära samarbete med Danmark och Finland för att öka sin konkurrens­position inom globala värdekedjor, även om (eller eftersom) vi identifierat dem som de viktigaste konkurrenterna, beroende på att deras specialisering och geogra­fiska inriktning överlappar i hög grad. Det är ännu ett argument för att Sverige bör försöka utveckla det ekonomiska och politiska samarbetet och samordningen mellan de nordiska länderna. Nu kan vi i högre grad än förut dra ömsesidig nytta av varandra.

I och med globaliseringen av värdekedjor och innovation ökar behovet av immateriella resurser för kunna konkurrera. Samarbete och delad arbetskraft är viktigt för små länder för att de ska förbli konkurrenskraftiga, särskilt om deras värdekedjor redan är starkt integrerade, som i Finland, Sverige och Danmark. Vi anser att det finns intressanta möjlig­heter till samarbete inom forsknings­finansiering, universitet och nya standarder inom tekniska områden, som t.ex. nya digitala tillverkningstekniker.

Resultaten av Sveriges konkurrensprofil sett ur ett GVK-perspektiv avviker inte i någon större utsträckning från mer traditionella analysverktyg. Det är intressant på flera sätt. För det första bekräftar det att även i en ”ny ekonomi” gäller fortfarande en del gamla idéer. Det visar dock också att det finns vissa konkurrenter i vår närhet som vi sällan lägger märke till eller diskuterar – bland andra Österrike eller Tjeckien. GVK-perspektivet ger oss även en bild av Sveriges konkurrenssituation inom ekonomiska aktiviteter – i stället för traditionella produkter och industrier – där vi kan skapa värde på ett konkurrenskraftigt sätt. Båda dessa iakttagelser kan leda till en ny syn på de politiska instrument som kan användas för att öka konkurrenskraften.

Titel
Where is Sweden competitive? – using global value chain specialization patterns to define the key competitors of Sweden

Serienummer
PM 2016:06

Diarienummer
2015/020

Ladda ner rapportenPDF