Publicerad 13 maj 2016

Innovativa metropoler

– Hur attraherar världsstäder kunskaps­intensiv verksamhet?

Denna rapport ger en bild av hur andra länder arbetar med att skapa attraktiva städer för näringsliv och individer. Exempel i Japan, Sydkorea, Kina, Indien, Tyskland, Nederländerna, Brasilien, USA och Kanada tas upp som inspiration på hur detta arbete organiseras och genomförs.

Tillväxtanalys har i sitt regleringsbrev för 2016 i uppdrag att bistå regeringen i arbetet med Exportstrategin. Rapporten utgör en del av detta uppdrag, och fokuserar på Export­strate­gins mål om att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar och kompetens, genom att undersöka vad några av Sveriges konkurrentländer gör inom området. Urvalet av städer baseras på deras inriktning på attraktion av kunskapsintensiva näringar.

Då regioner och städer blir alltmer specialiserade är konkurrensen om investeringar och kompetens allt oftare gentemot andra regioner/städer med liknande specialisering, snarare än mellan nationer. Nya data visar att 600 städer står för 60 procent av världens totala bruttonationalprodukt – varav flertalet finns i Asien.¹ Att skapa attraktiva platser för individer och näringsliv ligger därför högt upp på agendan i många regioner och städer. Det som eftertraktas är verksamhet med högt kunskaps­innehåll då det driver innovation och produktivitet. I studien beskrivs vilka strategier och specifika instrument som används för att skapa attraktionskraft.

I Seattle i USA arbetar man utefter en plan kallad “Greater Seattle Region Global Trade & Investment Plan” för att stärka position inom avancerade industrier genom att ta ett helhets­grepp om främjandet av utländska direkt­investeringar och export. Bland annat satsar Seattle på att skapa förutsättningar för att få bättre utväxling på sina goda relationer med Asien, inte minst Kina, som är en stor export­marknad men saknas ur ett investerar­perspektiv.

I Kanadas Montréal vävs det lokala ekosystemet ihop internt och externt – detta ökar regionens förmåga att i tid och med fakta­baserade analyser ta tillvara på möjligheter och nyckelhändelser. Attraktion av kunskapsintensiva industrier drivs av organisationen Montréal International. Lokala, tematiska rundabordssamtal anordnas löpande för att korta ner tiden mellan lokala förbättring­sidéer och provinsiellt och federalt beslutsfattande. Detta medför en ökad förmåga att snabbt agera för att dra nytta av nyckelhändelser – exempelvis omlokaliserings­överväganden inom strategiskt viktiga industrier och företagskoncerner.

Porto Alegre i Brasilien har ett nära samarbete med Medical Valley i Tyskland som genom partnerskap vill skapa globala kluster som ger access till ett flertal marknader. Den tyska noden har inlett ett samarbete med nordamerikanska och kinesiska partners. Samarbets­avtalet har 250 partners från såväl privat och offentlig sektor som akademin. I den delstat­liga politiken har skapats en konsensus och organisatoriska förutsättningar genom att kombinera olika politiska målsättningar som fångar upp tre prioriterade politik­områden – digitalisering, stadsplanering, och hälsofrågor.

Amsterdam i Nederländerna är en innovativ stad med bra infra­struktur, goda logistiska möjligheter och fördelaktiga skatter. Det tillsammans med tillgång till bostäder, internatio­nella skolor och andra mjuka komponenter som bidrar till god livskvalitet gör att såväl talang som huvudkontor lockas till regionen. Amsterdam in Business arbetar med priorite­rade fokusländer och genom marknadsföring och kartläggning av näringslivet styrs främjandet till att matcha ekosystemet av företag. En svaghet som uppmärksammats är en låg etablering av FoU-intensiva företag och institutioner.

München i Tyskland har en stark bas inom tillverknings­industrin som satsar alltmer på att digitaliserar sin verksamhet vilket utgör en viktig attraktionsfaktor för innovation och talang inom IT. Tillgången på starka universitet och forskningsmiljöer är viktiga attrak­tions­faktorer. För att främja stadens attraktionskraft förbättras förutsättningarna för nystartade företag, utveckla samverkan mellan forskning och näringsliv samt att stötta tillgången på kompetens genom universiteten och yrkesutbildningarna. De kanske viktigaste åtgärderna handlar dock om mer generella frågor som bostäder, lokaler och infrastruktur.

Efter att ha brutit sig loss från Andhra Pradesh har den nya delstaten Telangana, med huvudstaden Hyderabad i spetsen, lanserat flertalet nya investeringsfrämjande policyer och lockat till sig nya investeringar i mångmiljard­klassen inom bland annat IT- och läke­medels­sektorn. Ett för Indien ovanligt tydligt politiskt ledarskap genomsyrar hela byråkra­tin och gör ansökningsprocesser enklare än på de flesta andra städer i landet vilket gör staden attraktiv. Företagen lyfte även fram att det är lätt att locka anställda från andra delar av landet, då staden kan erbjuda en god livskvalitet (med till exempel bra skolor och sjukhus) till ett lägre pris än i jämförbara städer.

I Kina studeras två städer, Chongqing och Shenzhen. Städerna har förändrats mycket de senaste 15–20 åren och är i viss mån varandras motpoler. Chongqing vänder sig första hand mot den inhemska marknaden samtidig som Shenzhen försöker bygga ett globalt varumärke. Chongqing är västra Kinas industriella och ekonomiska bas. Regionen stöds av några av de mest förmånliga investerings­programmen i landet och här byggs västra Kinas största logistikcentra och kluster inom fordons­tillverkning växer fort. Shenzhen är redan idag en av Kinas modernaste och mest utvecklade städer, med avancerad tillverkning och landets mest betydelsefulla logistikcentra. Staden var den första ekonomiska frizonen. Det goda företagsklimatet och den öppna kulturen ses som de största fördelarna med att bedriva näringsverksamhet i staden. Attraktionen och tillväxten i dessa städer baseras till stor del av de statliga stöden såsom skattelättnader och finansiering, och i Shenzhens fall även i kombination med att staten tagit ett steg tillbaka i styrningen av staden.

Incheon och Busan i Sydkorea är två diametralt olika städer, som uppvisar förvånansvärt liknande utmaningar, strategier och aktiviteter för attraktion av kunskaps­intensiva näringar. Båda jobbar med uppkoppling om det så är närheten till flygplats och hamnar, eller en väl utbyggd IT-infrastruktur. De utgår från lokala befintliga styrkor och kompletterar dessa för att skapa helt nya affärsområden. De hjälper investerare och företag igenom snåriga natio­nella regler vad gäller visering och annat pappersarbete. Städerna ansvarar för sin egen marknads­föring, men nyttjar även statliga satsningar som för­stärkning. Incheon arbetar löpande med fokusgrupper med stadens utländska invånare som får ge feedback på vad som kan förbättras. Det finns genomgående ett fokus på fysisk infrastruktur. Den fysiska platsen används för att snabbt försöka skapa agglomeration och kritisk massa som i nya staden Second Centum City i Busan där man vill samlokalisera aktörer från IKT- fordons- och varvsindustri och hoppas på positiva konvergenseffekter när dessa industrier möts.

De japanska städerna Fukuoka och Naha ligger relativt långt från Japans industriella och politiska centra, men har lyckats med sin uppkoppling med hjälp av flygplatser och IT-infrastruktur. De har båda en ambition som en port till Asien för japanska företag, och omvänt till Japan från grannländer. Båda städerna/regionerna har framgångsrikt lyckats attrahera ett betydande inflöde av företagande inom den kunskapsintensiva IKT-industrin genom bland annat satsningar på företagsparker, regelförenklingar, skattelättnader och samhällstjänster för utlänningar i form av skolor och sjukhus. Städerna har även valt att främst inrikta sig mot ett snabbväxande Asien, därifrån man attraherar talang, företag och exporterar.

Slutsatser och generella iakttagelser

Olika typer av offentliga och platsspecifika program för regional utveckling omsätter stora summor pengar. De federala stöden för regional utveckling i USA uppgår till 15 miljarder dollar per år, räknar man även in de delstatliga och lokala stöden för att attrahera FDI och för regional utveckling är man uppe i 95 miljarder dollar. Genom EUs regionalfond fördelas närmare 49 miljarder euro.² Vad som fungerar eller inte fungerar är emellertid oklart eftersom städers attraktivitet beror på ett flertal sammanvävda faktorer. Fall­studierna ovan ger därför en ögonblicksbild av vissa specifika trender som etablerats de senaste åren.

En generell trend, oavsett om det är i Europa eller andra delar av världen, är att attraktionskraften ofta underbyggs med ekonomiska incitament för att öka attraktionen gentemot andra nationella städer men även att framstå som en fördelaktig plats internationellt. Balansen mellan generella och specifika instrument varierar dock. Ett flertal länder använder sig av särskilda ekonomiska zoner för att möjliggöra en skattesättning som avviker från den nationella. I dessa zoner testas även andra typer av regelförändringar, exempelvis särskilda visum­regler för entreprenörer. Forskning visar att små men förbättrande regelförändringar kan ha stora och långsiktigt positiva effekter, något som exempelvis kan leda till väsentlig bättre tillgång på bostäder.³

Det finns en trend i att skapa helt nya städer/stadsdelar, eller satsa på att omskapa befintliga stadsdelar, som ska byggas på ett sätt som möjliggöra effektivare agglomera­tioner av olika näringar och som kan skapa nya oväntade synergier och innovation. Fall­studierna visar att det ofta finns en samsyn över politikområden om prioriteringar av vilka utvecklingsområden som är viktiga och vilka länder man ska bearbeta. Detta ger ett fokus i insatserna och möjlighet till att specialisera främjandet. En generell iakttagelse är att tilltron på IKT och annan infrastruktur som möjliggörare är stor.

Dessa iakttagelser utgör en del av de strukturella faktorer som skapar attraktivitet i de studerade städerna. Men den allt högre specialisering­en i näringslivet medför att talang, kompetens och kunskap ökar i betydelse. Många plats­orienterade program har haft fokus på strukturer men trenden går mot ett allt större fokus på att utveckla den specifika och specialiserade kompetensen hos individer och företag. Utbildningens innehåll och mekanismer för livslångt lärande parat med ökad kvalitet på de plats­bundna institutionerna utgör den framtida utmaningen i såväl Hyderabad som i Stockholm.

¹ http://www.mckinsey.com/global-themes/urbanization/urban-world-mapping-the-economic-power-of-cities.

² Moretti, E, (2014), “People, Places and Public Policy: Some Simple Welfare Economics of Local Economic Development Programs” (with P. Kline), Annual Review of Economics, Vol. 6: 629-662

³ Moretti, E, (2015) "Why Do Cities Matter? Local Growth and Aggregate Growth" (with C. Hsieh), 2015.

Titel
Innovativa metropoler – Hur attraherar världsstäder kunskaps­intensiv verksamhet?

Serienummer
PM 2016:08

Diarienummer
2015/230

Ladda ner rapportenPDF