Publicerad 19 december 2016

Digital mognad i svenskt näringsliv

– ett förslag på ny indikator

Användningen av digital teknik ökar ständigt, vilket förändrar spelreglerna för företagen. Nya möjligheter skapas. För att undersöka hur långt svenska företag kommit i sin digitalisering föreslår Tillväxtanalys i den här delrapporten en indikator på digital mognad.

Förändringstakten i den digitala transformationen ökar

Digitaliseringen medför en strukturomvandling där användningen av digital teknik förändrar spelreglerna för företagen. Utvecklingen har pågått en längre tid men under de senaste åren har förändringstakten accelererat. Ökad tillgänglighet och allt snabbare beräkningskapacitet tillsammans med sjunkande priser på datalagring har skapat nya möjligheter att använda stora datamängder. I kombination med att allt fler saker blir uppkopplade skapar utvecklingen stora möjligheter att både effektivisera befintliga verksamheter och skapa helt nya affärskoncept.

Digitala teknologier bäddas in i alla sektorer i ekonomin och bidrar till att:

  • förbättra produktivitet
  • nå nya marknader
  • sänka kostnader
  • förändra affärsprocesser
  • skapa nya affärsverksamheter och nya arbetstillfällen.

En ny digital mognadsindikator som kan följa digitaliseringen av svenskt näringsliv

Det finns ett stort behov av kvantitativa data som visar hur långt svenskt näringsliv har kommit i den digitala transformationen, det vill säga hur digitalt mogna olika företag i olika branscher är.

För att undersöka hur långt svenska företag kommit i sin digitalisering föreslår Tillväxt­analys i den här delrapporten en indikator på digital mognad. Genom att utveckla tidigare mätmetoder har Tillväxtanalys tagit fram en indikator som består av fyra komponenter:

  • IT-baserade affärssystem
  • kundhanteringssystem
  • sociala medier
  • marknad och integration (system för e-inköp, e-försäljning och e-lager).

Tillväxtanalys digitala mognadsindikator visar att IKT, handel, andra tjänsteföretag och tillverkning ligger längre fram än de branscher som är mindre digitalt mogna såsom bygg­industrin, transport och fastighetsbolag.

  • IKT: Sektorn är unik genom sin breda användning av digital teknik och växande betydelse för snart sagt alla verksamheter i dagens samhälle. Den utgör i sig en av de snabbast växande sektorerna i näringslivet men skapar även effektivisering, kvalitets­förbättringar och strukturomvandlingar inom nästan alla branscher och offentliga verksamheter.
  • Handel: Handeln är en dynamisk bransch i snabb utveckling och förändring.
    E-handeln växer, grossist- och partihandeln effektiviseras och gränserna mellan handelns olika led och delar flyttas och suddas ut.
  • Andra tjänsteföretag: Betydelsen av svenska tjänsteföretag är stor och det är i den här branschen som övervägande delen av de nya jobben skapas. Trots att branschen är väldigt heterogen och rymmer såväl kunskapsintensiva tjänsteföretag som städföretag ligger den digitala mognaden relativt högt.
  • Tillverkning: Branschen möter hård konkurrens från låglöneländer och konkurrerar i allt högre grad med högteknologiska varor och tjänster samt specialiserar sig på att vara ledande inom olika delar av värdekedjan. Digitaliseringen öppnar upp och underlättar övergången mot en mer internationell marknad.

Förslag på hur indikatorn kan utvecklas för att stödja tillväxtpolitik

Det finns behov av indikatorer för att följa implementeringen av regeringens tillväxt­politiska strategier, exempelvis Industri 4.0 i Näringsdepartementets Nyindustrialiserings­strategi. Mot denna bakgrund kan Tillväxtanalys indikator utgöra en så kallad ”baseline” som kan uppdateras för att visa hur näringslivets digitalisering utvecklas över tid.

Ett annat exempel på ett utvecklingsområde är avståndet mellan företag som ligger långt fram och de som ligger efter. I implementeringen av Nyindustrialiseringsstrategin fram­hålls, till exempel, behovet av att öka kunskapen om de företag som ligger i framkant i den digitala strukturomvandlingen. En grupp som Tillväxtanalys föreslår är speciellt intressant att analysera närmare är små och medelstora företag som inte ingår i en koncern. Vad är det som utmärker de företag som ligger långt fram i den digitala strukturomvandlingen? Hur stor roll spelar avståndet i digitaliseringsintensitet för företagens resultat? Går det att identifiera möjligheter för politiken att minska avståndet?

Med denna delrapport som bas föreslår Tillväxtanalys ett fortsatt arbete med att utveckla den digitala mognadsindikatorn. Därtill genomför Tillväxtanalys för tillfället ett antal fall­studier som illustrerar vissa av de komplementära investeringar som behöver göras för att investeringar i digitala teknologier ska få positiva effekter på företagets ekonomiska utveckling.

Titel
Digital mognad i svenskt näringsliv – ett förslag på ny indikator

Serienummer
PM 2016:18

Diarienummer
2016/011

Ladda ner rapportenPDF