Publicerad 14 februari 2017

Vem skapar standarderna för Internet of Things?

– Standardiseringspolitik för konkurrenskraft i andra länder

Standardiseringsfrågor utgör en central del av närings- och industripolitiken i flera av Sveriges konkurrent­länder. Denna rapport redogör för hur Tyskland, Japan, Sydkorea, Kina och USA verkar för att sprida sina företags ansträngningar genom att framhålla sina tekniker som standardsättande för resten av världen.

Standardiseringsfrågor utgör en central del av närings- och industripolitiken i flera av Sveriges konkurrentländer där standardiseringspolitik står högt på den politiska dagordningen.

Internet of Things (IoT) är ett illustrerande exempel på hur standardiseringspolitik fungerar. Det är inte en särskild sektor eller bransch utan ett teknologiskt system som sträcker sig över alla samhällsområden. Det gör att standardiseringen av IoT blir komplext och svårt att samordna. Om alla delområden enskilt arbetar med reglering och standardisering av IoT blir det svårare att realisera de vinster som den nya tekniken kan ge, och den byråkratiska bördan riskerar att bli stor för näringslivet som får svårt att hantera delarna separat.

I flera av de studerade länderna framhävs standardisering som en viktig komponent i konkurrensen gentemot andra länder. I allt större utsträckning tycks även de asiatiska länderna i studien samarbeta med varandra för att sätta sin prägel på internationella standarder. Genom att vara aktiva deltagare i internationella standardiserings­processer kan ett lands representanter utforma standarderna efter sina önskemål. Standardisering blir därigenom ett redskap för företag att sprida sin teknik och sina produkter samt få tillgång till marknader. En utarbetad strategi och process för hur man närmar sig nya områden som ska standardiseras finns i flera av länderna, exempelvis Kina, Sydkorea och Japan, där man snabbt tillsätter nationella grupper för att matcha de grupperingar som skapas i de internationella standardiseringsorganisationerna. Dessa grupper samlar ofta aktörer från näringslivet, akademin och staten för att undersöka de nationella behoven, formera en strategi och påverka det internationella arbetet i den riktning som gynnar den egna industrin bäst.

I dessa länder arbetar även staten aktivt genom att ge myndigheter och andra organisa­tioner mandat att representera landet och branschen i sina respektive sammanslutningar som ser till att organisationerna tar plats på höga positioner i sammanslutningarna och bidrar med expertis. En tydlig trend är att försöka få många sekretariat och ledande positioner i standardiseringskommittéer som möjligt för att kunna påverka standard­sättningen till sin fördel.

Det finns ett antal områden där Tillväxtanalys tror att Sverige kan ha något att lära från våra konkurrentländers standardiseringspolitik, exempelvis:

  • ”Standardization roadmaps” används i Tyskland för att beskriva, och skapa, en gemensam syn mellan stat, akademi och näringsliv kring nuläge, prioriteringar och framtida behov av standardisering inom särskilt viktiga områden.
  • De flesta studerade länderna har riktade satsningar för att få en större representation i internationella standardiserings­organisationer, till exempel som sekretariat och rapportörsfunktioner.
  • Sverige skulle kunna vinna på att stärka sin omvärlds­bevakning kring internationell standardisering och göra informationen spridd och tillgänglig för svenska aktörer.
  • USA har inlett ett arbete med att ta fram ett ”Green paper” kring Internet of Things, där syftet är att identifiera möjligheter och utmaningar, samt identifiera vilka möjliga roller som regeringen kan inta för att stödja utvecklingen och implementeringen av IoT.
  • I Japan och Tyskland genomför regeringen olika åtgärder för att bevaka att mindre företag kan dra nytta av de fördelar IoT förväntas ge. Japanska regeringen organiserar rådgivnings­centrum dit små och medelstora företag kan vända sig för att diskutera hur deras FoU och befintliga produkter och tjänster passar in i globala standardiserings­trender. I Tyskland finns ett relativt finmaskigt nät av informations- och rådgivnings­insatser där små och medelstora företag kan få hjälp med att sätta in sin egen verksamhet i sammanhanget kring Industrie 4.0.

Genom testbäddar för IoT kan standarder testas i fullskalig miljö och applikationer kan utvecklas inom standarden för att förbättra tekniken.

Titel
Vem skapar standarderna för Internet of Things? – Standardiseringspolitik för konkurrenskraft i andra länder

Serienummer
PM 2017:07

Diarienummer
2016/122

Ladda ner rapportenPDF